Algonkiner i New England, Akadien och New Foundland
LITTERATUR OCH LÄNKAR
BEOTHUK
MIKMAQ
Mikmaq 1900
Mikmaq i fiktion
Maliseet - Passamaquoddy
Penobscot
ABENAKI
Eastern abenaki
Central abenaki
Western abenaki
Androscoggin
St Francisabenakier
Eckstorm: The attack on Norridgewock
Wabanakiförbundet
The seven nations
Kronologi - Timeline
King William's War (1688–1697)
Queen Anne's War (1702–1713)
Father Rale's War (1722–1725)
King George's War (1744–1748)
Father Le Loutre's War (1749–1755)
French and Indian War (1754–1763)
Texter tillgängliga online
Alllmänt
Jesuit relations
Jesuit Relations
Vol I Acadia 1610-1613
Vol II Acadia 1612-1614
Vol III Acadia 1611-1616
Vol IV Acadia and Quebec 1616-1629
Vol 72 Index.
Biggar, H. P.
The precursors of Jacques Cartier 1497-1534 : a collection of documents relating to the early history of the Dominion of Canada… / edited by H P Biggar. - Ottawa : Government printing bureau, 1911. - 213 p. : index.
Woodbury, Charles Levi, 1820-1898
The relation of the fisheries to the discovery and settlement of North America : delivered before the New Hampshire Historical Society, at Concord, June, 1880, and the Massachusetts Fish and Game Protection Society, at Boston, 1880. - Boston, 1880. - 26 p.
Armbruster, Eugene L
The Indians of New England and New Netherland. – New York : Quattlander, 1918.
Connor, Daniel P
The white doe "Colleen Bawn" / by Concubar. - Manchester : New Hampshire, 1913.
Speck, Frank G
The algonkin indian Wabanaki confederacy (American Anthropologist 1915)
Sueur, Jacques Francois Eustache, Le 1685?-1760?
History of the calumet and of the dance. - New York : Museum of the American Indian, Heye Foundaition Vol XII No 5, 1952. - 22 s.
Vetromile, Eugene
Indian good book...for the benefit of the Penobscot, Passamaquoddy, St. John's, Micmac, and other tribes of the Abnaki Indians. This year one thousand eight hundred and fifty-six. Old-town Indian village and Bangor. - New York : Dunigan, 1856.
Shirley, William
A Particular history of the five years french and indian war of New England and parts adjacent. - 1870.
Willoughby, Charles C.
Pottery of the New England Indians. - 19 s. ill.
= Sid. 81-101 i: Putnam anniversary volume; 1909
S 97-101 Iroquois pottery.
TEXTER TILLGÄNGLIGA ONLINE
-Maliseet
- Kearsag indian museum
- Abbe museum - Abeaki timeline
- Windows on Maine
- Nova Scotia museum - Mikmaq portrait collection
- McCord museum
Allmänt
- The little list
- Pennacoock history
Om Papisseconewa (bild ovan) eller som här
Passaconnaway
- Passaconaway
Sebastian Rale
Wikipedia
Sprague, John Francis
Sebastian Rale - a Maine tragedy of the eighteenth century. - 1906 Read online GB
- Texter:
Raymond, W O
Glimpses of the Past : History of the River St. John, A.D. 1604-1784. - (Gutenberg)
- Archive org Abenaki
- Jstor
Om böcker
Women of the dawn
Kaughnawaga indians nedan av Cornelius Krieghoff
Ambush 1725 at Lovewell Pond
by John Buxton
Artist John Buxton’s new Fine Art Edition depicts the calm before the storm of an American Indian surprise attack on militiamen. Captain John Lovewell of New England, a ranger and renowned scalp hunter, died on May 8, 1725 as he led a third expedition against the Abenaki Indians in an area now known as Fryeburg, Maine. A number of colonial militiamen and Abenaki Native Americans, including a notorious war chief named Paugus, also died in the engagement which marked the end of hostilities between the Abenaki and the white colonists in this part of the colonies.
- The cause of Sebastian Rale
Cornelius Krieghoff
- Flintlock and tomahawk
I POPULÄRKUKLTUREN
Alanis Obomsawin Klipp
- Penobscot
- Queen Annes war - Wiki
- Benedict Arnolds expedilton to Quebec
- Sebastian Rale
JStor
- Saint Castain
Canad Biog
Preview Google Books
Piotrowski, TadeuszThe Indian heritage of New Hampshire and northern New England / Edited by Taddeus Piotrowski
The archeology
of New Hampshire:
exploring 10,000 years
in the Granite State /
AvDavid R. Starbuck
- Indianmissioner i Nya
Frankrike
- Manataka journal
Nordöstra New England och Akadien (Maritime Peninsula)
LITTERATUR OCH LÄNKAR
BEOTHUK
MIKMAQ
Mikmaq 1900
Mikmaq i fiktion
Maliseet - Passamaquoddy
Penobscot
ABENAKI
Eastern abenaki
Central abenaki
Western abenaki
Androscoggin
St Francisabenakier
Eckstorm: The attack on Norridgewock
Wabanakiförbundet
The seven nations
FOLKEN I NORDÖSTRA NEW ENGLAND OCH AKADIEN - WABENAKIS
(Kronologi / Bibliografi Akadien)
ÖSTFOLKEN (eg Gryningslandsfolken) WABANAKIS
Folken i Nordöstra New England och Akadien har ett tydligt gemensamt ursprung och ett gemensamt språk. Språket är en gren av den stor algonkinska språkgruppen som vi också hittar söderöver längs hela USAs östra kust ända ned till Powhatanindianerna i Virginien. De kallade sig själva ”Wabanakis” ”Östfolken”.
Med tiden då östfolken växte till i antal så splittrades de, vilket tenderar att vara regeln, upp i nya band med nya ledare och vi känner dessa i historisk tid som som Mikmaq, Maliseet, och Abenakis. (I de gamla källorna beskrivs förstås ofta gruppernas byar och band, med särskilda namn, uppkallade efter gruppens plats i geografin eller efter ledaren, ”den starke mannen, ofta släktäldsten. Att sedan olika kolonialfolk namngav dem på sina speciella sätt skapade inte mindre förvirring när det kom till att idenfiera östfolkens ”stammar”).
Under påverkan av den vita kolonisationen föll emellertid den gamla livsstilen snart i bitar. Krig, europeisk kolonisation och särskilt epidemier reducerade gruppernas antal och deras förmåga att leva enligt de traditionella sätten. Nu tvingades indianerna vid nordkusten åter igen att slå sig samman, och kom att agera i ett lösligt förbund, som nu återigen benämndes Wabanakis. Ett antal ickealgonkinska grupper kom också att samverka med dem, främst irokestalande.
BEOTHUKS
Skilt från dessa östfolk finner vi också i området, på New Foundland de speciella ”röda indianerna” Beothuks
Ursprungsfolkens, indianernas, historia på The Maritime Peninsula och New Foundland.
Det här är området där Frankrike och England som kolonialmakter tidigt kämpade om herraväldet.
Det område som låg öster om Penobscotfloden var länge under franskt inflytande, fram till mitten av 1700-talet. Här mötte indianerna tidigt franska upptäcktsresande. Dessa resor börjar med Pierre Du Gua de Monts expedition till området 1604 och varar fram till dess engelsmännen för en tid drev ut fransmännen från Akadien 1613.
De tidiga franska källorna brukade namn på de indianska grupperna som är annorlunda än vad senare tiders engelskspråkiga litteratur använder. För att krångla till det hela ytterligare så var stammarna mest kända i historisk krigshistoria som St Francisindianeroch liknande efter de franskatolska missionsbyarna som anlagts vid St Lawrenceviken (snarast i Quebec) dit de flytt efter hårda repressalier från de engelska kolinisterna.
Vad som hade satt igång fientligheter med engelsmännen i Maine var plundrandet våren 1688 av den indianvänlige fransmannen Jean-Vincent d’Abbadie de Saint-Castains handelpost vid Penobscot i det med engelsmännen omtivstade gränsområdet mot Akadien. Plundringen leddes av den Nya Engländske guvernören Andros. En annan incident som snart följde var när 16 indianer greps vid Saco, Maine av Benjamin Blackman, en fredsdomare, som straff för dödandet av en del boskap i North Yarmouth. Vedergällnig följde förstås. Försök från guvernör Andros att tona ned fientligheterna lyckades inte och 27 juni 1869 anföll ett band Penacookindianer stden Dover, New Hampshire. 24 inbyggare dödades och 29 personer togs till fånga.
Även om indianerna hade egna skäl för att slåss mot de engelska kolonisterna så blev de samtidigt ett slagträ som fransmännen förstod att utnyttja under de kommande kolonialkrigen. Abenakis anfall mot de engelska koloniserna är ett trauma som lever kvar och som orsakat en mängd ovederhäftigt hat mot abenakis genom historien.
Mikma’q, Tarrantines, Souriquois.
Österut från Gaspé och St Johns River levde ett folk som fransmännen kallade Souriquois. Ett folk som var snabba att anamma sin del i bäverhandeln för att byta till sig europeiska varor. De har säkerligen haft längre kontakt med såväl basker som fransmän än vi egentligen känner till. Ett tecken på det är att de tidigt var bekväma med att använda europeska segelfarkoster, shallops. Den här gruppen kallades av engelsmännen Tarrantines. Vi känner dem numer som Mikmaq’s.
Maliseet, Etchemins, Canibas.
Väster om Souriquois, mellan St John och Kennebec Rivers bodde Etchemins, som senare blev omnända i franska källor som Maliseets eller Malicites när det gäller grupperna mellan St Johns och Penobscot Rivers, och Canibas när det gäller banden mellan Penobscot och Kennebec Rivers.
Almouchiquois
Väster om Kennebec och så långt ned i sydväst som Massachuseetts levde ett tredje folk, som Souriquois talade om som Almouchiquois, (hundfolket) och med vilka dem legat i krig. Den här gruppens område började vid Androscoggin River, vilken John Smith senare kallade Almmouchicoggin. Det är folket var språkligt och kulturellt annorlunda än sina östlig grannar, bar annan dräkt och hårstil, använde ekstockar som komplement till björkbarkskanoten och de var jordbrukare. Det tycks som om Almouchiquois försvinner tidigt ur historien till följd av ödesdigra epidemier som härjade bland dem.
Abenakis
Champlain beskrev senare en fjärde grupp, Abenakis, som levde åtta dagars färd söderut från det nyanlagda franska Quebec vid Norridgewock på Kennebec River. Dessa levde i stora byar med stora hus och åkermarker där de odlade majs. Abenakis vara bland de första av dessa indianfolk längs Maines kuststräcka som p g a kolonister och andras närvaro längs kusten orienterade sig mot fransmännen i Quebec och St Lawrencedalen. Förr eller senare kom detta att gälla de övriga grupperna likaså, och så blev de alla kända under namnet Abenakis, eller kanske mer ofta Wabenakiförbundet. Det var naturligtvis en process som pågick hela tiden. De algonkinska banden bytte allianser och områden. Nämnas kan att Engelsmännen identifierade en grupp i Merrimackdalen som de kallade Penacooks. Fransmännen under 1600-talet känner inte till dem men väl Sokokis i Connecticutflodens dalgång. Olika konstellationer av mer eller mindre tillfällig karaktär är säkert normalt bland den här typen av band och klanbaserade folk och utvecklingen fortsatte långt in på 1800-talet, en tid då de flesta folkspillrorna flyttat till Kandada och St Lawrencedalen. Då blev de mest kända som indianerna kring en viss by som fransmännen reserverat åt dem. Så då t ex den kända St.Francis, med St Francisindianer, St Francisabenakis etc. Den typen av ”stam”-namn är förstås vanliga från andra håll. Man samlas kring en handelspostering vissa tider under året och får namn efter detta.
Handel och politik formar också nya allianser. Mellan King Philips krig som för Maines del bröt ut 1675 och Nya Frankrikes kapitulation efter Sjuårskriget 1763 så hade dessa olika indiangrupper ofta agerat tillsammans i olika krigsföretag och på annat sätt. Det mest typiska är att de engelska kolonisterna fasade för de franska indianerna, Abenakis och St Francis som härjade de engelska gränsbyarna på Mainekusten från sina byar i St Lawrencedalen.
Sammanfattningsvis så var det i historisk tid två avgörande trender som förändrade folkens liv. Någon gång strax före den europeiska kolonisationen hade jorbruket fått fäste bland de sydligare stammar som hade klimatförutsättningar för sådant.
Det andra var helt enkelt europeisk kolonialism med bäverhandel, europeiska varor men också smittsamma sjukdomar som förändrade livsvillkoren obönhörligt.
Socialt var de här indanerna mestadels band och klansamhällen som europeerna menade leddes av ”big men”, hövdingar. Men dessa var sannolikt mer släktäldsten som nu i orostider manade fram andra typer av ledarskap; handelshövdingar och krigsledare som tog befälet i kristider.
Materiellt var de helt typiska för den östliga skogsindianen, bodde i wigwams av björkbark färdades på floderna i björkbarkskanoten.
Rosier’s Narrative of Waymouth’s Voyage to the Coast of Maine in 1605 / complete with remarks by George Prince. - 1860
George Waymouth James Rosier
Le Clercq, Chrestien,approximately 1630-approximately 1695 Wiki
First establishment of the faith in New France/ By Father Christian Le Clercq, Recollect missionary. - New York : Shea, 1881.
Vol 1. - 410 p.
Vol. 2. - 354 p + Index.
Lescarbot, Marc 1570?-1642 DCB Wiki
Nova Francia, or The description of that part of New France which is one continent with Virginia [microform] : described in the three late voyages and plantation made by Monsieur de Monts, Monsieur du Pont-Gravé, and Monsieur de Poutrincourt, into the countries called by the French men La Cadie, lying to southwest of Cape Breton : together with an excellent severall treatie of all the commodities of the said countries, and maners of the naturall inhabitants of the same / by Marc Lescarbot. - 1609.
Lescarbot, Marc 1570?-1642 DCB Wiki
Nova Francia : A Description of Acadia 1606 / Translated by P. Erondelle ; With an introduction by H P Biggar. - New York : Harper, 1928. - 394 p.
Use of birchbark in the northeast. - Abbe museum. - 1957.
Gyles, John, 1680?-1755
Memoirs of odd adventures, strange deliverances, etc. in the captivity of John Giles, Esq., commander of the garrison of Saint George River, in the district of Maine. - Cincinatti? : sn, 1869. - 64 p.
Fångenskapsskildring. - Maine. - King Williams war 1689-1697.
1736/1936.
Denys, Nicolas
The description and natural history of the coasts of North America (Acadia) / by Nicolas Denys ; translator and edited, with a memoir of the author, collateral documents and a reprint of the original by William F Ganong. - Toronto : The Champlain society, 1908. Wiki om Denys. CanBio
Smith, Philip H
Acadia : A Lost Chapter in american History / by Philip H Smith ; illustrated. - Pawling, N.Y. : Förf., 1884. - 381 p. : ill
Speck, Frank G.
Beothuk and Micmac : Studies of the Beothuk and Micmac of Newfoundland. - 1922.
Heritage New Fondland & Labrador
Wheeler, George Augustus 1837-
History of Castine, Penobscot, and Brooksville, Maine; Including the ancient settlement of Pentagöet / George Augustus Wheeler. - Bangor : Burr & Robinson, 1875. - 401 s. : ill.
Leland, Charles Godfrey, 1824-1903
The Algonquin legends of New England : or, Myths and folk lore of the Micmac, Passamaquoddy, and Penobscot tribes / by Charles Godfrey Leland. - London : Sampson Low, Marston, Searle & Rivington, 1884. - 379 p. : ill.
Leland, Charles Godfrey, 1824-1903
Kulóskap the master, and other Algonkin poems / Translated metrically by Charles Godfrey Leland and John Dyneley Prince. - New York : Funk & Wagnalls, 1902. - 370 p. : ill.
Materiell kultur
« Litteratur och länkar Nordöstra New England och Akadien (Maritime Peninsula)Beothuk »
Nordöstalgonkinerna representerar i mycket det som är
men
Men man
Beothuk
« Materiell kultur Nordöstra New England och Akadien (Maritime Peninsula)Mikmaq »
BEOTHUK - wiki
Beothuks på Newfoundland, de röda indianerna, så kallade för de smetade in allt i rödockra, bör studeras i ett sammanhang med vikingarnas Vinlandsfärder och senare kolonialäventyr. Givetvis blev kontakten med europeerna orsak till deras tidiga undergång. Om de levde på Newfoundland när vikingarna kom dit är osäkert, men möjligt. Kanske var de algonkiner närmast besläktade med Micmac som senare tog över Newfoundland som bosättningsområde. Kanske var de rätt sena på ön. Men märkliga och intressanta är de.
Vikingar på Newfoundland. Tidiga upptäcktsfärder. Torskfiske.
Gathorne-Hardy, Geoffrey Malcolm 1878-1972
The Norse, discoverers of America : the wineland sagas. - Oxford : Clarendon, 1921. - 318 s.
Bibliography p [298]-299.
Speck, Frank G.
Beothuk and Micmac : Studies of the Beothuk and Micmac of Newfoundland. - 1922.
Howley, James Patrick 1847-1918
The Beothucks or Red Indians : the aboriginal inhabitants of Newfoundland / by James Howley, William Epps Cormack. - 1915. +
Owen, Suzanne
The Demize of the Beothuk as a Past still Present. - 2015. - (Journal of the Irish Socisety for the Academic Study of Religions ; 1/2)
Cartwright, John, 1740-1824
The life and correspondence of Major Cartwright
Vol. 1 & 2 / by John Cartwright ; Frances Dorothy Cartwright, ed. - London : Colburn, 1826. -
v. 1, p.40-43 and appendix no. 1. Surrogacy at Trinity and Conception Bays 1766-70. -- v. 2, p.299-301. List of Major Cartwirght's writings. -- Appendix 2. Remarks on ... the aborigines of Newfoundland … 1768.
En av de sista Beothuks: Shanawdithit
Heritage NewFoundland & Labrador
Vikingar på Newfoundland
Point Rosee
Point Rosee - National Geographic DailyMail
L’Anse aux Meadows
WABANAKI bildgalleri
Mikmaq
« Beothuk Nordöstra New England och Akadien (Maritime Peninsula) Maliseet - Passamaquoddy »
MIKMAQ
Wiki CanadEnc + Mikmaq history - Tolatsga Kronologi Akadien Handbook
Mikmaq portraits collection at Nova Scotia Museum.
Elsipogtog First Nation
”Souriquois” var ett begrepp som användes av fransmännen om Micmac, men kanske även om Maliseet-Passamaquoddy. Britterna kallade dem ”Tarrantines” . Eget namn ”ulnoo” (L’nu’k) vilket som vanligt knappast är ett namn utan ett allmänbegrepp för ”människor”, eller helt enkelt ”vi”. En tidig missionär som Le Clercq kallade dem med en geografisk benämning ”gaspesians”, medan Maillard använde termen ”mickmakis” som är en fonemisk transkription av ni’kmaq som betyder ”min släkting”. Den moderna stavningen Mi’kmaq har initierats av Nova Scotia Museum.
Mikmaqindianerna levde när de vita träffade på dem längs Kanadas provinser längs Atlantkusten (New Brunswick och Nova Scotia) och på Gaspéhalvön i Quebec, men också i nordöstra Maine (USA). Senare kom de också att befolka New Foundland.
I någon mening borde Mikmaqs kanske hänföras till det Subarktiska kulturområdet med tanke på att de inte hade något jordbruk, jakten var det viktiga, samt att schamanen som företeelse är starkt förankrade bland dem. Men historiskt är det enklare att se dem som nordliga New Englandfolk och av flera andra skäl får de utgöra de marginella grupperna i Östra Skogslandet.
Mikmaqindianernas traditionella sätt att försörja sig var alltså jakt och fiske och förstås insamling. Byarna och byarnas placering varierade förstås beroende på årstid. På hösten delade Mikmaqs upp sig i små grupper för att jaga älg och caribou. När våren så kom kunde man leva i störrre enheter längs kusten eller längs något vattendrag för att fiska. Grupperna kom att tillhöra olika distrikt, var och en med sin egen ledare, vilka i sin tur kunde samlas i rådslag för att bestämma frågor av vikt. Med all sannolikhet var dessa ledare identiska med en släktäldste eller någon stark man i släktgruppen.
HISTORIA
Mikmaq har en intressant tidig historia, en ”pre-contact” period före år 1600. En tid innan regelbunden kontakt var etablerad med fransmän och engelsmän. Väldigt mycket som rör den tiden är kontakter som bygger på indicier och osäkra påståenden, men som man inte kan negligera. Det är t ex inte alls omöjligt att baskerna fiskade torsk i området innan Columbus upptäckte Västindien, och visst hade nordiska vikingar haft ett jaktläger på New Foundland kring år 1000. Det är mycket möjigt att vikingarna mötte Mikmaq och att det var dem man kallade skrelingar. I själva verket är det möjligt Islänningarna gjorde expeditioner till Nordamerika långt in på 1300-talet.
Kring 1521 skall portugisiska fiskare haft ett nybygge på Cape Breton. Platsnamn som härleds till Mikmaqspråket finns på Portugisiska kartor från 1550. Brev, publicerade manuskrip och loggböcker från den här tiden beskriver också möten med indianer.
Med fördel läser man mer om detta i:
Biggar, H. P.
The precursors of Jacques Cartier 1497-1534 : a collection of documents relating to the early history of the Dominion of Canada… / edited by H P Biggar. - Ottawa : Government printing bureau, 1911. - 213 p. : index.
Mikmaq bodde längst norrut i New Englands och Kanadas maritima kustlandskap och här fanns det gott om fisk, särskilt torsk. Snart fick vita upptäcksresande kunskap om de goda fiskevattnen under början av 1500-talet. Fiskare kom till torskvattnen från Portugal, England och Frankrike. Varje år korsades Atlanten och man landade hem fartyg fulla med fisk. Man började förstå att den nya kontinenten innehöll värdefulla saker, i all synnerhet fram emot 1600-talet då bäverhatten blev en sådan modesak i Europa att handel med indianerna gick över till handel med bäverskinn. Indianerna kunde lätt byta till sig allt vad de önskade av de vita i form av järnkittlar, gevär, krut, pilspetsar av järn etc.
Snart började också mindre angenäma effekter skönjas som konsekvenser av umgänget med europeerna som besökte området. Epidemier och missionsförsök följde på varandra. Snart tvingades så indianerna att delta i stormaktskampen mellan England och Frankrike och så mot 1800-talets första del kom vågen av nybyggare som gav den traditionella indianska kulturen dödsstöten. Mikmaqs förlorade sitt land och tvingades bosätta sig på reservat.
Sjukdomar i de vitas spår
Demografiskt innebar mötet med de främmande vita en katastrof för Mikmaq. Det är svårt att avgöra hur många de kan ha varit vid de första kontaktögonblicken under 1500-talet, men många forskare menar att de epidemier som härjade reducerade indianbefolkningen med upp till 90 procent. I siffror varierar bedömingarna om antalet offer i sjukdomar man inte hade motståndskraft till mellan 6000 och 100 000 individer. En siffra som verkar mer sannolik har en forskare fixerat till 35.000. Den välkände hövdingen Membertou (DCB) berättade för en missionär att i hans ungdom hade Mikmaqs varit så många som håret var på hans huvud. Till en början höll indianerna missionärerna ansvarig för eländet. Anne Christine Hornborg som skrivit om saken talar om att förlora barn, familjeförsörjare och viktiga nyckelfigurer i stammen på bara ett par årtionden måste ha skakat mikmaqsamhället i grundvalarna. Man kan ju tillägga att bland nyckelpersonerna fanns sådana som ”kunde” det traditionella livet. Som visste ”hur man gjorde”. Med tiden när pilbågen bytts mot gevär, eld gjordes med stål etc så föll den traditionella kunskapen och man kunde inte ens om man ville återgå till gamla tider och sätt att leva.
Källtexter för 1600-talet framför allt Jesuiternas berättelser.
Jesuit Relations
Vol I Acadia 1610-1613
Vol II Acadia 1612-1614
Vol III Acadia 1611-1616
Vol IV Acadia and Quebec 1616-1629
Vol 72 Index.
Denys, Nicolas
The description and natural history of the coasts of North America (Acadia) / by Nicolas Denys ; translator and edited, with a memoir of the author, collateral documents and a reprint of the original by William F Ganong. - Toronto : The Champlain society, 1908. Wiki om Denys.
Le Clercq, Chrestien,approximately 1630-approximately 1695 Wiki
First establishment of the faith in New France/ By Father Christian Le Clercq, Recollect missionary. - New York : Shea, 1881.
Vol 1. - 410 p.
Vol. 2. - 354 p + Index.
Lescarbot, Marc 1570?-1630?
Nova Francia : A Description of Acadia 1606 / Translated by P. Erondelle ; With an introduction by H P Biggar. - New York : Harper, 1928. - 394 p.
Lescarbot är inte särskilt precis vad gäller vilka indianer han talar om.
Handel och Mission
Under 1600-talet ökade särskilt handel med de vita. Man hade inte mycket att välja på, och naturligtvis var de vitas varor högst attraktiva för indianerna. Fransmännen skapade emellertid goda relationer med indianerna och grundade en handelspost på Sainte-Croix Island (Maine) 1604, men snart flyttade man sin handelsstation till Port Royal. Utan Mikmaqs hjälp hade fransmännen inte överlevt de första vintrarna. Intressant är att bland de första prästerna som anlände till kolonin 1610 var en Jessé Fleché. ((Enligt Anne Christine Hornborg skulle han ha varit hugenott, alltså protestant. (ACH 2008 s 6) Samuel Champlain som snart var en av motorerna i kolonin tycks också ha varit hugenott (men det mörkad han väl, liksom det mesta annat kring sin person) och just hugenotterna har spelat en väldig roll i handeln med bäver och med kolonisationen av Nordamerika. Men det var ju långt vanligare med jesuitmissionärer, och Fleche verkar ha varit en ”sekulär” missionär som fick duga så länge, men rönte en del kritik. Han omvände på löpande band men att delge de döpta någon direkt undervisning i kristendom. Man anar att man gick med på att döpas om man fick något materiell i stället. Gevär kanske. Eller så tvingade Membertou övriga och erhöll själv en del fördelar)).
Hur som helst, hur än missionärerna lyckades med att omvända indianerna så började man att samlas kring missionsstationerna för där fanns handelsmän med begärliga varor och snart var man beroende av de vitas varor. Mikmaqvärlden började så saktelliga att förändras. Vad som hör ihop med handel är förstås bäverjakten som nu intensifierars till gränsen av utrotning. Bäverskinn var det som vita handelsmän ville ha och de fick de. På samma gång som man jagar för avsalut, på samma gång minskar tiden för jakt på annat ätbart vilt. Ytterligare en faktor som gjorde indianerna beroende av handelsboden. När bävern väl var utrotad, så minskade möjligheten att erhålla fransmännens varor på samma gång. Missionen i sig undergrävde förstås på sikt mikmaqs hela världsbild.
Snart drabbade kolonialmakaterna england och frankrike i krig, mycket p g a tillgången till pälsdjuren. Mikmaqs slöt upp på fransmännens sida och det kostade många av dem livet. Genom fördraget i Utrecht 1713 fick England kontrollen över Nova Scotias fastland. Franska missionärer tilläts ha sin verksamhet kvar så länge de respekterade England som auktoritet. Cape Breton fortsatte emellertid att lyda under fransk juridiktion och många Mikmaq flydde till ön. Andra valde att stanna på de hemvanda jaktmarkerna. På 1720-talet hårdnade stridigheter mellan Mikmaq och engelsmännen och blev snarast till öppet krig och engelsmännen intog en attityd av snarast etnisk rensning. Än värre blev det när de franska allierade deporterades från provinsen 1755. (Fördrivandet av Akadierna).
Missionären Maillard skrev ett brev 1746 till England för Mikmaqs räkning, där han förklarade att de krävde att ha sitt land i fred, annars fanns ingen återvändo.
(Zemel, Joel: A Mi'kmaq Declaration of War? Pierre Maillard's Letters to Cornwallis and Du Fau, 1749). Ett hårt slag för Mikmaq var när staden Louisbourg föll i Engelsmännens händer. Engelsmännens antikatolska politik tvingade även de franska katolska prästerna att lämna området. Mikmaq hade svårt med handel och försörjning och tvingades sluta fred med engelsmännen 1763. Eländet tog aldrig slut. Efter Amerikanska frihetskriget flyttade många engelska lojalister till Kanada. Den engelska befolkningen i Nova Scotia ökade 1782 till 42 000 vilket är tre gånger så många som före Frihetskriget.
Den viktigaste källan till kunskaper om Mikmaqs under 1700-talet är:
Maillard, Antoine Simon 1710?-1762 DCB
An account of the customs and manners of the Micmakis and Maricheets Savage Nations, Now Dependent on the Government of Cape-Breton. - from an original Fr … / by Antoine Simon Maillard. - London : Printed for S. Hooper and A. Morley, 1758. - 138 p.
Alt ex.
För förhållanden under 1800-talet finns det verk av den protestantiske missionären Rand.
Rand, Silas Tertius, 1810-1889
A short statement of facts relating to the history, manners, customs, language and literature of the Micmac tribe of Indians in Nova-Scotia and P.E. Island. - Hallifax : James Bowes & son, 1850. - 40 p.
I början av 1800-talet anlände en mängd fattiga emigranter från Europa. Mellan 1815 och 1838 bosatte sig t ex 40 000 skottar i Nova Scotia. 1847 (due to the failure of the potato crop) anlände 17000 irländare till New Brunswick. Mikmaqs möjligheter till jakt var redan tidigare ansträngda och nykomlingarna gjorde inte saken bättre. T ex 1789 dödade vita jägare 9000 älgar bara för hudadrnas skull på Cape Breton. Laxfloder blockerades av dammar och förorenades av sågverk.
Snart började myndigheterna tänka på reservat för Micmac. Man ville göra dem till jordbrukare och skicka barnen till skolor. Allt slutade bara med ett folk i trasor, ett proletariat som särskilt svårt drabbar jägarfolk när möjligheter att leva traditionellt har upphört att finnas. Ett folk blev en grupp tiggare som drev omkring i jakt på någon typ av försörjning. Mot slutet av 1800-talet hade man emellertid funnit sig i tanken på reservat och bosatt sig där. Efter den Kanadensiska konfederationen bildats 1867 så tog det federala styret på sig ansvaret för indianerna, men man fortsatte den gamla brittiska assimillationspolitiken. Reservaten ansågs vara för de minst ambitiösa i stammen som inte kunde finna sin plats i storsamhället. Framgångsrika indianer uppmuntrades att lämna reservaten och bli medlemmar i den Kanadensiska nationen.
Var man kvar i reservatet var det ströjobb, säsongsarbete och i viss mån hantverk som gällde .
Man hade ett par märkliga försörjningskällor, som faktiskt är kraktäristiska för Mikmaq. Man var länge världsledande på tillverkningen av ishockeyklubbor! Ett annat hantverk som skapade en liten försäljning var tillverkningen av spånkorgar, splint-baskets ; [video]
Under 1800-talet fortsate Mikmaq att samlas i juli månad för att fira St Annes dag. Under de år på 1700-talet då det inte fanns några katolska präster bland dem bevarades de nödvändidga ritualerna genom att bandledarna använde missionären Maillards bönbok. Ursprungliga Mikmaqtraditioner hade blandats med katolsk ritual där präster och ceremonier ofta kom att följda Mikmaqs önskemål mer än katolsk ortodoxi. Firandet av St Annes dag motsvarade de urgamla samlingarna av folket under sommaren, en tid då man också kunde konferera och nå ut med budskap till indianerna. Sedan Maillards tid hade den viktigaste mötesplatsen var Chapel Island på Cape Breton.
1900-tal - och framåt
Även om saker blev bättre på reservaten så höll standarden på levnadsvillkoren knappast takt med storsamhället i Kanada. Den ekonomiska depressionen på 1930-talet drabbade Mikmaq hårdre än den övriga nationen. Att modernisera sin tillvaro och inlemmas i det moderna samhället skulle bli en plågsam uppevelse för många Mikmaq. Mellan 1941 och 1943 försökte Indiandepartementet (Departement of Indian Affairs) flytta samman Mikmaq till två stora reservat, Eskasoni på Cape Breton och Shubenacadie på fastlandet. En sådan omlokalisering skulle förstås bryta ned de små lokala grupperna och det blev ett stort misslyckande. Tillsammans med Shubenacadie internatskola som skulle förvandla Mikmaqbarnen till kanadensare, så innebar det hela traumatiska förändringar som man minns än i dag som
Källskrifter :
Denys, Nicolas
The description and natural history of the coasts of North America (Acadia) / by Nicolas Denys ; translator and edited, with a memoir of the author, collateral documents and a reprint of the original by William F Ganong. - Toronto : The Champlain society, 1908. Wiki om Denys.
Jesuit Relations
Vol I Acadia 1610-1613
Vol II Acadia 1612-1614
Vol III Acadia 1611-1616
Vol IV Acadia and Quebec 1616-1629
Vol 72 Index.
Le Clercq, Chrestien,approximately 1630-approximately 1695 Wiki
First establishment of the faith in New France/ By Father Christian Le Clercq, Recollect missionary. - New York : Shea, 1881.
Vol 1. - 410 p.
Vol. 2. - 354 p + Index.
Lescarbot, Marc 1570?-1630?
Nova Francia : A Description of Acadia 1606 / Translated by P. Erondelle ; With an introduction by H P Biggar. - New York : Harper, 1928. - 394 p.
Maillard, Antoine Simon 1710?-1762 DCB
An account of the customs and manners of the Micmakis and Maricheets Savage Nations, Now Dependent on the Government of Cape-Breton. - from an original Fr … / by Antoine Simon Maillard. - London : Printed for S. Hooper and A. Morley, 1758. - 138 p.
Alt ex.
Rand, Silas Tertius, 1810-1889
A short statement of facts relating to the history, manners, customs, language and literature of the Micmac tribe of Indians in Nova-Scotia and P.E. Island. - Hallifax : James Bowes & son, 1850. - 40 p.
Rand, Silas Tertius, 1810-1889
Dictionary of the language of the Micmac Indians : who reside in Nova Scotia, New Brunswick, Prince Edward Island, Cape Breton and Newfoundland / by Silas Tertius Rand. - Halifax, N.S. : Nova Scota Pringting, 1888. - 286 p.
Rand, Silas Tertius, 1810-1889
Legends of the Micmacs / by Silas Tertius Rand. - New York : Longmans, Green, 1894. - 452 p. - (Wellesley philological publications)
Övriga texter:
Fisher, Margaret
The Mythology of the Northern and Northeastern Algonkians in Reference to Algonkian Mythology.
= P 226-62 i: Man in Northeastern North America
Impact of Non-Aboriginal Acitivites on the Mi’kmaq / Heritage New Foundland and Labrador
Hager, Stansbury
Micmac customs and traditions. - (American anthropologist ; 1895)
Hager, Stansbury
Micmac customs and traditions. - (American anthropologist ; 1895)
Speck, Frank G.
Beothuk and Micmac : Studies of the Beothuk and Micmac of Newfoundland. - 1922.
Wallis, Wilson D.
Medicines Used by the Micmac Indians. - American Anthropologist // 1922-01-01
Elder, William
The Aborigines of Nova Scotia. - 30 p.
= Sid 1-30 i: The North American Review // Vol 12 1871-01-01. (Jstor)
Bromley, Walter
An account of the aborigines of Nova Scotia called the Micmac Indians. - London : sn, 1822. - 11 p.
"The following extracts from publications of Walter Bromley ... "--p. [3]
MYTER OCH FOLKLORE - GLUSKAPE
Alger, Abby L
In indian tents : stories told by Penobscot, Passamaquoddy and Micmac indians / to Abby Alger. - 1897.
Leland, Charles Godfrey, 1824-1903
The Algonquin legends of New England : or, Myths and folk lore of the Micmac, Passamaquoddy, and Penobscot tribes / by Charles Godfrey Leland. - London : Sampson Low, Marston, Searle & Rivington, 1884. - 379 p. : ill.
Leland, Charles Godfrey, 1824-1903
Kulóskap the master, and other Algonkin poems / Translated metrically by Charles Godfrey Leland and John Dyneley Prince. - New York : Funk & Wagnalls, 1902. - 370 p. : ill.
Rand, Silas Tertius, 1810-1889
Legends of the Micmacs / by Silas Tertius Rand. - New York : Longmans, Green, 1894. - 452 p. - (Wellesley philological publications)
Speck, F G.
Some Micmac tales from Cape Breton Island. - (American Journal of Folk Lore)
Dixon, Roland B
The mythology of the central and eastern Algonkins. - 9 p.
= Sid 1-9 i: The Journal of American Folk-Lore // 1909:83.
Chamberlain, A.F.
Nanibozhu amongst Algonkian tribes. - 21 p.
[193]-213 i: The Journal of American Folk-Lore // 1891:14.
Fiktion
Jones, Susan Carleton, 1864-1926
The micmac; or, "The ribboned way" / by S. Carleton. - New York : Holt, 1904. - 234 p.
Länkar
Zemel, Joel
A Mi'kmaq Declaration of War? Pierre Maillard's Letters to Cornwallis and Du Fau, 1749.
Dräkt:
Gaby Pelletier - Mi’kMaq and Maliseet clothing
Svenskar och Mi’kMaq
Konstnären Börje Peratt på besök 1996.
Mikmaq 1900 -
Mikmaq Mytologi och trosföreställningar »
Majoriteten av de moderna Mikmaq lever på 25 reservat längs östra Kanadas kust (The Maritimes): New Brunswick (9), Nova Scotia (13) och Prince Edward Island (3). Får man tro arkeologin så har de bott här åtminstone tre tusen år, vilket stämmer väl med Mikmaqs egna traditioner. Det finns också Mikmaqreservat på Gaspéhalvön i Quebec (3) och på New Foundland (1), samt i norra Maine (USA) (1). Tillsammans med grannstammarna Maliseet, Passamaquoddy, Penobscot och St Francis Abenaki bildade de i mitten av 1700-talet en slags konfederation av Östalgonkiner kallad Wabanaki. De anses vara kring 25 000 individer, vilket är den största algonkingruppen i östra Kanada.
Länk till sida om ”First nations in Nova Scotia”. Wikipedia
Mikmaq i fiktion
« Mytologi och trosföreställningar Mikmaq Länkar »
Eaton, Evelyn
Han väntar mig / Till svenska av Curt Löfroth. - Stockholm : Ljus, 1941. - 382 s.
Orig:s titel: Quietly my captain waits.
Eaton, Evelyn
Men aldrig vila seglen : roman / översättning från engelskan av Axel Essén. - Stockholm : Saxon & Lindström, 1942. - 367 s.
Orig:s titel: Restelss are the sails.
Eaton, Evelyn
Havet är så stort : roman / översättning från engelskan av Nils Widstrand. - Stockholm : Saxon & Lindström, 1943. - 359 s.
Orig:s titel: The sea is so wide.
Sullivan, Mark
Riten / Översättning av Ulla Danielsson. - Stockholm : Rabén Prisma, 1998. - 288 s. Orig:s titel: The Purification ceremony. cop. 1977.
Vildmarkshistoria av typen "tio små negerpojkar". Huvudpersonen "Lilla Kråkan", Diana Jackman, är micmac och penobscot-ättling. En del micmactradition ger indianska övertoner utan att övertyga.
King, Stephen
Jurtjyrkogården / Översättning av Lennart Olofsson. - Stockholm : Legenda, 1985. - 493 s. Orig:s titel: Pet sematary.
Även tillg. med tryckår: 8. kart. uppl., 1989 ; 2. uppl., 1985 ; 3.-4. kart. uppl., 1986 (4. u. tr. i Finland) ; 5. kart. uppl., 1987 ; 6.-7. kart. uppl., 1988 ; 8. kart. uppl., ; 9. kart. uppl., 1990.
Det är en mikmaqindiansk begravningsplats som är yttersta orsaken till de hemskheter som berättas.
Maliseet - Passamaquoddy
”Souriquois” var ett begrepp som användes av fransmännen om Micmac, men förmodligen även om Maliseet-Passamaquoddy.
Gaby Pelletier - Mi’kMaq and Maliseet clothing
- Timeline
Armbruster, Eugene L
The Indians of New England and New Netherland. – New York : Quattlander, 1918.
King William's War (1688–1697)
Queen Anne's War (1702–1713)
Father Rale's War (1722–1725)
King George's War (1744–1748)
Father Le Loutre's War (1749–1755)
French and Indian War (1754–1763)
Maine History Online
- Abenaki - Wikipedia
- Molly Ockett
- Abenakilänkar
- Abenakis and Eugenics
Pälshandeln
- Canadas first peoples
- Canadian Encyclopedia
- Thoreau : Canoes and canoeing in the wilderness (Arch org)
- Barkkanoten
- Kanoter
- Maine memory network
Kommersiellt
.- Fine Wabanaki art
- Ornament magazine : wabanaki
- New Hampshire historical society
Bryan Molloy art - en massa bra bilder
- Om La Hontan
- Queen Annes war - Wiki
- Benedict Arnolds expedilton to Quebec
- Sebastian Rale
JStor
- Saint Castain
Canad Biog
Piotrowski, Tadeusz
The Indian heritage
of New Hampshire
and northern New
England / Edited by
Taddeus Piotrowski
The archeology
of New Hampshire:
exploring 10,000 years
in the Granite State /
AvDavid R. Starbuck
- Indianmissioner i Nya
Frankrike
Penobscot
PENOBSCOT
Penobscot wiki Arch.org
Penobscot culture & History Thoreau
http://www.nedoba.org/
Bilden: Clara Paul i traditionell dräkt ca 1840. Hon har också den karaktäristiska penobscotbågen i händerna.
Nicolar, Joseph 1827- [Finns äv Kindle]
The Life and Traditions of the Red Men / by Joseph Nicolar. - Bangor, Ma. : Glass & co, 1893. - 147 s.
Wheeler, George Augustus 1837-
History of Castine, Penobscot, and Brooksville, Maine; Including the ancient settlement of Pentagöet / George Augustus Wheeler. - Bangor : Burr & Robinson, 1875. - 401 s. : ill.
Wheeler, George Augustus
Castine past and present. - 1896.
Instructions for treating with the Eastern Indians given to the commissioners, appointed for that service by the Hon. Spencer Phips, Lieutenant Governor of the Province of Massachusetts-Bay, in New England, in the year 1752. – 1865.
Chamberlain, Montague
The Penobscot Indians, a brief account of their present condition. - 1899.
Leland, Charles Godfrey
The Algonquin legends of New England, or Myths and folk lore of the Micmac, Passamaquoddy, and Penobscot tribes. - 1884.
Alger, Abby L
In indian tents : stories told by Penobscot, Passamaquoddy and Micmac indians / to Abby Alger. - 1897. - 139 p.
Bla om Lox
Näverkanot av gammaldags typ.
Speck, F G
Penobscot tales. [The travels and adventures of Rabbit] - Journal of American Folk lore. 1915 1 jan. - JSTOR. - s. 52-58.
Speck, F G
European Folk-tales among the Penobscot - Journal of American Folk lore. Vol 26. - JSTOR.
Speck, Francis G
Penobscot transformer tales / By Frank G Speck ; dictated by Newell Lion. - (International Journal of American linguistics 1918 : 3)
Speck, Frank G
Symbolism in Penobscot Art. - New York : The American Museum of Natural History, 1927. - 62 s. : ill. - (Anthropological papers ; Vol 29 pt 2). Pdf BokonIpad
Dubbelkurvmotivet.
Eckstorm, Fannie Hardy, 1865-1946
The Penobscot man / by Fannie Hardy Eckstorm. - Boston : Houghton, Mifflin & co, 1904. - 326 p.
Sid 63 ff. The death of Thoreaus guide Joseph Attean.
Orchard, W C
Notes on Penobscot houses (JStor)
Hadlock
Canoe from the Penobscot river..
- Björkbarkskanoten
Maine history online - birch bark and more
Penobscot basketery
Passamaquoddy designs and images
Penobscot storyteller
Språk och mission
Vetromile, Eugene
Indian good book...for the benefit of the Penobscot, Passamaquoddy, St. John's, Micmac, and other tribes of the Abnaki Indians. This year one thousand eight hundred and fifty-six. Old-town Indian village and Bangor. - New York : Dunigan, 1856.
- Maine memory network
- Dictionary of Canadian Biography
- Canadian Encyclopedia
- History of Acadia
- Early Canadian online
- Champlain
- Penobscot culture hand history
- Penobscot Indian Island reservation
- Wikipedia
Godfrey, John E
The ancient Penobscot.. (Historical magazine 1872)
PENOBSCOT
A Journal of the proceedings at two conferences
begun to be held at Falmouth in Casco-Bay, in the county of York, within the province of the Massachusetts-Bay in New-England, on the twenty-eighth day of June, 1754, between His Excellency William Shirley, Esq., captain-general, governour and commander in chief, in and over the province aforesaid, and the chiefs of the NorridgwalkIndians, and on the fifth day of July following, between His said Excellency and the chiefs of the Penobscot Indians. - 1754.
Instructions for treating with the Eastern Indians given to the commissioners, appointed for that service by the Hon. Spencer Phips, Lieutenant Governor of the Province of Massachusetts-Bay, in New England, in the year 1752. – 1865.
Chamberlain, Montague
The Penobscot Indians, a brief account of their present condition. - 1899.
Leland, Charles Godfrey
The Algonquin legends of New England, or Myths and folk lore of the Micmac, Passamaquoddy, and Penobscot tribes. - 1884.
Alger, Abby L
In indian tents : stories told by Penobscot, Passamaquoddy and Micmac indians / to Abby Alger. - 1897.
Bla om Lox
Speck, F G
Penobscot tales. [The travels and adventures of Rabbit] - Journal of American Folk lore. 1915 1 jan. - JSTOR. - s. 52-58.
Speck, F G
European Folk-tales among the Penobscot - Journal of American Folk lore. Vol 26. - JSTOR.
Speck, Francis G
Penobscot transformer tales / By Frank G Speck ; dictated by Newell Lion. - (International Journal of American linguistics 1918 : 3)
Abenaki
« The Seven Nations of Canada Nordöstra New England och Akadien (Maritime Peninsula)
LITTERATUR OCH LÄNKAR
ABENAKI
Eastern abenaki
Central abenaki
Western abenaki
Androscoggin
St Francisabenakier
Eckstorm: The attack on Norridgewock
Wabanakiförbundet
The seven nations
ABENAKI
Se också Wabanaki
Seven nations of Canada
Abenaki language
Speck, Frank G.
Wawenoc myth text from Maine. - 32 p. : ill.
= Sid. 165-197 i: 43 Annual report of the Bureau of American Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution [for the years] 1925-26. - Washington : Smithsonian Institution, 1928. - 828 s. : ill. Index
Abenakis, kallade Abenaqis av fransmännen kom senare till en del att uppfattas som en del i det bildade Wababankiförbundet.
1604 - Samuel de Champlain möter Abenakis vid mynningen av Penobscotfloden.
1613 - Jesuitprästerna Pierre Biard (+) och Enemond Massé (+)försöker att grunda en mission bland Abenakis på Mount Desert Island, men den förstördes av Samuel Argall,som agerar på uppdrag av guvernören i Virgien. Kort efter Argalls raid bygger Claude La Tour en pälshandelspostering kallad Fort Pentagoët vid Penobscotfloden.
1643 - Jesuitprästen Gabriel Druillettes börjar missionsarbete bland Abeakis, och så gjorde även Capuchinerordern.
1670 - Abenakierna accepterade ett ledarskap av en fransk ädling baron de Saint-Castin (+) under vilkens ledning de blir synnerligen fientligt ställda mot de engelska kolonierna i New England.
1675 - Nya Engländarna attackerar en stor grupp Abenakis, dödar många och tar många tillfånga. Återstoden av den Abenakigruppen tar sin tillflykt till Quebec och placeras i missionsbyarna Sillery , Saint-Francois-de-Sales (Sault-de-la-Chaudière) vid Chaudiérefloden, vid Saint-Francois-du-Lac (St Francis) vid St Francoisfloden och i Bécancour.
1700 - Abenakis i Sillery Sault-de-la-Chaudière flyttas till Sainte-Francois-du-Lac.
Abenakis i Nya Frankrikes missionsbyar och de som stannat i Maine deltog på fransmännens sida i Kung Williams krig (1689-97) och Drottning Annes krig (1702-13).
1714 - Abenakis som levde kvar i Maine decimeras ytterligare när en engelsk styrka genomför en straffexpediton mot framförallt missionsbyarna. Norridgewock brändes och missionären Sebastien Rasles (+) dödades. Abenakis tar sin tillflykt till Louisbourg och Saint-Francois-du-Lac och Bécancour.
1756-73 Under Sjuårskriget slåss Abenakis åter och de brittiska kolonisterna kommer att hata dem som ”St Francisindianer”.
1759 - Robert Rogers anfaller och bränner Saint-Francois-du-Lac som vedergällning för Abenakiradier. Byn återuppbyggs sedermera och Abenakis som varit aktiva vid St Louisbourg flyttar dit.
Saint Francois-du-Lac och Bécancour har förblivit Abenakiska bosättningar, fast numer finns inte många i Bécancour. I januari 1962 fanns det 541 Abenakis vid Saint Francois-du-Lac men bara 39 i Bécancour.
Vetromile, Eugene, 1819-1881
The Abnakis and their history, or, Historical notices on the aborigines of Acadia / by Eugene Vetromile. - 1886. - New York : Kirker, 1886. - 171 s. Alt.ex. bättre ill.
Wheeler, George Augustus 1837-
History of Castine, Penobscot, and Brooksville, Maine; Including the ancient settlement of Pentagöet / George Augustus Wheeler. - Bangor : Burr & Robinson, 1875. - 401 s. : ill
Koasek Abenaki
Abenaki - Dickshovel
ABENAKI litteratur och länkar
Rasles, Sébastien, 1657-1724
A dictionary of the Abnaki language, in North America / by father Sebastian Rasles ; published from the original manscript of the author with an introductory memoir and note by John Pickering. - [Cambridge : Charles Folsom], 1833. - s. 370 - 574.
Offprint from: "Memoirs of the American Academy of Arts and Sciences, New series, vol. 1.”
Introductory memoir s 370 ff. - Alt Jstor utgåva.
Sprague, John Francis, 1848-1926
Sebastian Ralé; a Maine tragedy of the eighteenth century. / by John Francis Sprague. - Boston : Heintzemann Press, 1906. - 162 p. : ill.
Om Sebastian Rale: Läs också Eckstorm: The attack on Norridgewock
Prins, Harald E. L.
Asticou’s Island Domain : Wabanki peopls at Mount Desert Island 1500-2000. / by Harald E. L Prins and Bunny Mc Bride. - Northeast Region Ethnography Program. - Boston, Ma. :
Vol 1. - (Även Letto padda).
Vol 2. -
Jones, Tristan Rheaume
The Implementation of the Abenaki band council in Odanak 1812-1914.
Diss. Universite de Quebec a Montreal, 2013.
Speck, F G
The algonkin indian Wabanaki confederacy (American Anthropologist 1915)
Hanson, John Wesley
History of the Old Towns, Norridgewock and Canaan : comprising, Norridgewock, Canaan, Starks, Skowhegan and Bloomfield from their early settlement to the year 1849 including a sketch of the Abnakis indians. - Boston: Förf., 1849.
Hanson, John Wesley
History of Gardiner, Pittston and West Gardiner with a sketch of the Kennebec Indians & New Plymoutdh purchase, comprising historical matter from 1602 to 1852 ; with genealogical sketches of many families. - Gardiner, Me : Palmer, 1852.
Vetromile, Eugene
The Abnakis and their history, or, Historical notices on the aborigines of Acadia. - New York, 1866.
Kidder, Frederic 1808-1885
The Abenaki Indians Their Treaties of 1713 & 1717, and a Vocabulary. - 1859.
Baxter, James P.
The Abnakis and their ethnic relations.
Read before the Maine Historical Society, March 27 1890.
Sueur, Jacques Francois Eustache, Le 1685?-1760?
History of the calumet and of the dance. - New York : Museum of the American Indian, Heye Foundaition Vol XII No 5, 1952. - 22 s.
Connor, Daniel P
The white doe "Colleen Bawn" / by Concubar. - Manchester : New Hampshire, 1913.
Hastings, Susanna Williams Johnson
A narrative of the captivity of Mrs. Johnson containing an account of her sufferings, during four years, with the Indians and French. - New York, 1841.
Aabenaki. Fångenskapsskildring.
How, Nehemiah
A narrative of the captivity of Nehemiah How in 1745-1747 /reprinted from the originial edition of 1748, with introcution and notes by Victor Hugo Paltsits. - Cleveland, 1904.
Språk och mission
Vetromile, Eugene
Indian good book...for the benefit of the Penobscot, Passamaquoddy, St. John's, Micmac, and other tribes of the Abnaki Indians. This year one thousand eight hundred and fifty-six. Old-town Indian village and Bangor. - New York : Dunigan, 1856.
Abenaki culture
- Koasek traditional band (Cowasuck)
- Mer Koasek Koa
- Nulhegan abenaki tribe (the Memphremagog Band; the Northern Cowasuk Indians)
- Missisquoi AbenakiWabenaki confederacy
Annan litteratur:
Piotrowski, Thaddeus
The Indian Heritage of New Hamphshir and Northern New England. - Google play.
Romaner
Roberts, Kenneth
North West Passage. - London : Collins, 1938. - 709 p.
© Staffan Jansson 201
Eastern Abenaki
Östliga Abenaki (fr Abenaquis) levde öster om Saco River. Från väst till öst:
Androscoggin (Arosaguntacook)
Kennebec (fr Canibas)
Penobscot (Pentagoet)
1604 mötte Samuel de Champlain Abenakis vid Penobscotflodens mynning.
1613 försökte jesuitprästerna Pierre Biard och Enemond Massé att anlägga en missionsstation för Abenakierna på Mount Desert Island, men den förstördes av James Argall på uppdrag av Virginias guvernör.
Strax efter Argalls raid byggde Claude LaTour pälshandelsposteringen Fort Pentagoët vid Penobscotfloden.
Ca 1643 började jesuitprästen Gabriel Druilettes missionsarbete bland Abenakis. Också präster av Capuchinerordern arbetade bland dem.
Kring 1670 accepterade Abenakis ledarskap av baron de Saint-Castin under vars ledarskap de blev allt mer aggressiva gentemot de engelska nybyggarna i New England.
1675 anföll New Engländare ett stort band Abenakis där många indianer stupade och andra fördes i fångenskap. Spillrorna av det bandet sökte en fristad i Quebec där de anvisades missionsbyarna Sillery, Saint-Francois-de-Sales (Sault-de-la-Chaudière) vid Chaudiere river, Saint-Francois-du-Lac (St Francis) vid St Francis River och vid Bécancour.
1700 flyttar Abenakierna vid Sillery och Sault-de-la-Chaudiere till Saint-Francois.du-Lac.
Såväl Abankis i missionsbyarna som de som stannat kvar i Maine stödde fransmännen under Kiing William’s war 1689-97, och Queen Anne’s war 1702-13.
1724 Decimeras Abenakis som levde kvar i Maine ytterligare när en New Englandmilitia genomförde en straffexpedition. Man fördstörde då också den viktigare franska missionsbyn Norridgewock och missionären Sebastien Rale dödades.
Abenakis flydde. En del till Louisbourg och övriga till Saint-Francois-du-Lac och Becancour.
1756-63 under Sjuårskriget (Kriget mot fransmän och indianer) stred de åter på fransmännens sida och de brittiska kolonisterna hatade bittert St Francisindianerna som de kallade dem.
1759 anföll och brände Robert Rogers Saint-Francois-du-Lac som ett svar på Abenakis raider. St Francis byggdes snart upp igen och de indianer som flytt till Louisbourg förenade sig med sina stamförvanter där.
Saint-Francois-du-Lac och Bécancour har förblivit indianska byar, även om det är få Abenakis kvar i Bécancour.
I januari 1962 fanns det 541 Abenakis i Saint-Francois-du-Lac, men bara 39 i Bécancour.
ABENAKI fulltext online
ERIC ED119882: Maine Indians: A Brief Summary / ERIC [Archive]. December 1975
Asticou’s Island Domain: Wabanaki Peoples sat Mount Desert Island
1500-2000 / by Harald E.L.Prins and Bunny McBride ; Prepared under cooperative agreement with The Abbe Museum, Bar Harbor, Maine. - Boston, Mass. : Acadia National Park Ethnographic Overview & Assessment, 2007.
Vol 1. - 419 s.
Vol 2. - 239 s.
Baxter, James P.
The Abnakis and their ethnic relations. Read before the Maine Historical Society, March 27 1890
Hanson, John Wesley
History of the Old Towns, Norridgewock and Canaan : comprising, Norridgewock, Canaan, Starks, Skowhegan and Bloomfield from their early settlement to the year 1849 including a sketch of the Abnakis indians. - Boston: Förf., 1849.
Hanson, John Wesley
History of Gardiner, Pittston and West Gardiner with a sketch of the Kennebec Indians & New Plymoutdh purchase, comprising historical matter from 1602 to 1852 ; with genealogical sketches of many families. - Gardiner, Me : Palmer, 1852.
Hastings, Susanna Williams Johnson
A narrative of the captivity of Mrs. Johnson containing an account of her sufferings, during four years, with the Indians and French. - New York, 1841.
Abenaki. Fångenskapsskildring.
How, Nehemiah
A narrative of the captivity of Nehemiah How in 1745-1747 /reprinted from the originial edition of 1748, with introcution and notes by Victor Hugo Paltsits. - Cleveland, 1904.
Kidder, Frederic 1808-1885
The Abenaki Indians Their Treaties of 1713 & 1717, and a Vocabulary. - 1859.
Rosier, James 1575-1635
Rosier’s narrative of Waymouth’s voyage to the coast of Maine, in 1605 : complete. With remarkds by George Prince, showing the river explored to have been the Georges River : together with a map of the same and the adjacent islands. - 1860 (Archive org.) American journeys.
Tidig beskrivning av Abenakis, sid 22 ff. Dans, dräkt mm.
Vetromile, Eugene
Indian good book...for the benefit of the Penobscot, Passamaquoddy, St. John's, Micmac, and other tribes of the Abnaki Indians. This year one thousand eight hundred and fifty-six. Old-town Indian village and Bangor. - New York : Dunigan, 1856.
Vetromile, Eugene
The Abnakis and their history, or, Historical notices on the aborigines of Acadia. - New York, 1866.
Wheeler, George Augustus 1837-
History of Castine, Penobscot, and Brooksville, Maine; including the ancient settlement of Pentagöet. - Bangor : Burr & Robinson, 1875. - 432 s +++
Abenaki culture
- Koasek traditional band (Cowasuck)
- Mer Koasek Koa
- Nulhegan abenaki tribe (the Memphremagog Band; the Northern Cowasuk Indians)
- Missisquoi Abenaki
- Iroquois and Abenaki beadwork
Ett urval tryckta böcker:
Miller, Andrew
Abenakis and Colonists in Northern New England, 1675-1725 : A Case Study in Interctultural violence. - Saarbrücken: VDM Verlag Dr Müller, 2008. - 212 s.
Central Abenaki
« Eastern Abenaki Abenaki Western Abenaki »
Pennacoock levde kring Merrimack River. 1670 var deras viktigaste stad Pennacook (nuv Concord, NH). Flera mindre byar fanns längs floden så långt norr ut som Lak Winnipesaukee. (Talar emellertid en dialekt som är annorlunda än övriga abenakis).
Forskarna skiljer på övre Pennacook kring Concord och Pawtuckets som bodde längre nedåt floden.
Sacos levde på och kring Saco river. De hade två viktigare städer, Ossipee (nuv Conway, NH) (och Pigwacket eller Pequaket (nuv Fryeburg, ME)?).
”Ethchemins” ett begrepp använt av tidiga franska kolonister och som brukade sägas synonymt med Maliseet-Passamaquoddy, menar Goddard i Handbook s 70-71 snarare är centrala Abenaki med lite lånord från just Maliseet-Passamaquoddy.
Androscogging -
Androscoggin - Arosaguntacook
St Francis-abenakier - Odanak
Abenakis i St Lawrencedalen - St Francis (Odanak), en av ”The Seven Nations” som stred mot britterna och kolonierna.
Kring 1670 hade Abenakierna accepterat fransmannen baron de Saint-Castin som sin ledare och under honom blev de allt mer fientliga till nybyggarna i New England.
1675 Anföll en grupp Nyaengländare ett stort band Abenakis, decimerade dem och erövrade en mängd byte. Återstoden av abenakibandet sökte sin tillflykt till fransmännen i Quebec och placerades i missionsbyn Sillery, Saint-Francois-de-Sales (Sault-de-la-Chaudière) vid Chaudière River, vid Saint-Francois-du-Lac (St Francis), vid St Francis River och i Bécancour.
1700 Abenakierna i Sillery och Sault-de-la-Chaudière flyttas till Saint-Francois-du-Lac.
De Abenakis som levde i Nya Frankrikes missionsbyar och de som stannat kvar i Maine, stred på fransmännens sida under King Williams Krig (1689-97) och Queen Anne’s Krig (1702-13).
1724 De som levde kvar i Maine decimerades ytterligare när New England militia genomförde en straffexpedition under vilken missionsstationen i Norridgewockbrändes ned och missionnären Sébastien Rasles dödades. Abenakierna drog sig undan, en del till Louisbourg och resten till Saint-Francois-du-Lac och Bécancour.
1756-1763 De stred åter på fransmännens sida under Sjuårskriget och britterna hatade bittert ”St Francisindianerna”, som de kallade dem.
1759 Robert Rogers och hans rangers gör en raid och bränner Saint-Francois-du-Lac som hämnd för abenakiernas raider. St Francis byggdes upp igen, och de abenakis som levt kring Louisbourg slöt sig till St Francisindianerna .
1962 Saint-Francois-du-Lac och Bécancour har förblivit indianska bosättningar, även om det är få indianer som bor i Bécancour. I januari 1962 fanns det 541 Abenakis i Saint-Francois-du-Lac, men bara 39 i Bécancour.
Vetromile, Eugene, 1819-1881
The Abnakis and their history, or, Historical notices on the aborigines of Acadia / by Eugene Vetromile. - 1886. - New York : Kirker, 1886. - 171 s.
Abnakier under 1700-talet.
Wabanakiförbundet
« Penobscot Nordöstra New England och Akadien (Maritime Peninsula) The Seven Nations of Canada »
St Francis-abenakier - Odanak »
Wabenakiförbundet menar Frank G Speck vara ett 1700-talsfenomen, en federation mellan några Abenakigrupper och Passamaquoddy, Maliseet och Micmac i första hand. Utöver dessa östfolk skall Caughnawagamohawker och Ottawas kring Ottawafloden ha tillhört förbundet. Man kan säga att konstellationen dels är ett uttryck för tidens nya konglomerat av genom historiska omständigheter splittrade indianska grupper dels ett typiskt fenomen orsakat av en gemensam fiende. Begreppet kan inte användas före 1750. Se:
Speck, Frank G: The Eastern Algonkian Wabanaki confederacy. - Jstor
I Vidare bemärkelse se Wikipedia Wabanaki confederacy
Ornament magazine : wabanaki
Roberts, Kenneth
North West Passage. - London : Collins, 1938. - 709 p.
The Seven Nations of Canada
« Wabanakiförbundet Nordöstra New England och Akadien (Maritime Peninsula)Abenaki »
THE SEVEN NATIONS OF CANADA Wiki
De Sju Nationerna i St Lawrencedalen efter 1700
Efter det katastrofala kriget mot fransmännen som slutade 1667 när fransmännen anföll Mohawkernas byar, konverterade verkligen en del mohawker till katolicismen och flyttade till byar som erbjöds dem av fransmännen i St Lawrencedalen, till slut uppstod byn Kahnawake (Nära forsarna) mitt emot den lilla franska byn Montreal. Stavningen Caughnawaga är mer typisk i texter från tiden.
Utöver mohawker kom spillror av Onondagairokeser och framförallt de av De Fem Nationerna krossade Huronerna. Så började algonkintalande folk från Norra New England ta sin tillflykt hit. Hit kom Abenaki, Algonquin och Nipissing.
Att de här diasporadiska grupperna verkligen kom att betraktas som enhet finns en historia om. 1755 hade ”Seven Nations” krigare och deras franska allierade lagt sig i bakhåll för den brittiska armen vid portagen mellan Lake George och Hudson River. En mohawk från Kahnawake såg att mohawker marscherade med britterna. Han begärde att de identifierade sig. De svarade att de var ”Mohaker och five nations”. Svaret blev att mohawkerna som slogs med fransmännen sade: ”Vi är de 7 sammanslutna indianska nationerna i Canada”. Så föll orden minns Daniel Claus i sina memoarer, Claus som jobbade som agent för William Johnson.
Huroner från Lorette, St Francis Abenakier m fl.
Mohawk and Anishinaabeg (Algonquin and Nipissing) of Kanesetake
Abenaki of Odanak (St Francis abenakier)
Abenaki of Becancour (now Wôlinak)
Huron of Jeune-Lorette (nu Wendake) Se även: Huroner i Lorette, denna sida.
Onondaga of Oswegatchie
Calloway, 2006. Not 13 s. 174:
St Lawrenceindianerna bestod av åtta byar:
Kahnawake (Irokes)
Kanasatake (Irokes,algonquin och Nipissing)
Akwesasne (Irokes)
Oswegathchie (Irokes)
Wendake (Huron)
Odanak (Abenaki)
Wolinak (Abenaki)
Pointe-du-Lac (Algonquin)
Från och med hösten 1763 var de förenade i the Seven Nations of Canada.
Irokeserna i Oswegatchie räknades inte som medlem av Seven Nations, de var riktade mot Onondaga inte Kahnawake.
Bonaparte, Darren
The Seven Nations of Canada : The Other Iroquois Confederacy (The Wampum Chronicles)
Södra New England
Författarens namn
Mather, Increase 1639-1723
Early history of New England : being a relation of hostile passages between the Indians and European voyagers and first settlers : and a full narrative of hostilities, to the close of the war with the Pequots, in the year 1637 ; also a detailed account of the origin of the war with King Philip / by Increase Mather ; Samuel Gardner Drake, ed. - 1864.
History of the Pequot war; the contemporary accounts of Mason, Underhill, Vincent and Gardener / ed bt Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 183 s.
Innehåll: The first three accounts have special title-pages.
A brief history of the Pequot war ... by Major Iohn Mason ... Boston, 1736.--Newes from America ... By Captaine Iohn Underhill ... London, 1638.--A trve relation of the late battell fought in New-England, between the English and the Pequet salvages ... [by Philip Vincent] London, 1638.--Leift Lion Gardener his relation of the Pequot warres.
Johnson, Edward, 1599?-1672
Johnson's Wonder-working providence, 1628-1651 / edited by J Franklin Jameson. - New York : Scribner’s sons, 1910. - 285 p. - (Original narratives of early american history)
Index.
Massachusetts historia. - Pequotkriget
De Forest, John William
History of the Indians of Connecticut. - 1851. (En bok som räknas som standardverket när det gäller New Englands indianers historia).
Stone, William L.
Uncas and Miantonomoh; a historical discourse delivered at Norwich (Conn.) on the fourth day of July 1842, on the occasion of the erection of a monument to the memory of Uncas….
/ by William L Stone. - New York : Dayton & Newman, 1842. - 209 p.
Weeks, Alvin G.
Massasoit of the Wampanoags : witdh a brief commentary on indian character….
Förf., 1920. - 270 p.
Ruttenber, Edward Manning 1825-1907
Indian tribes of Hudson’s River : origin, manners and customs, tribal- and subtribal organization, wars, treaties etc. - 1872.
Bradford, William
Bradford’s history ”of Plimoth Plantation” : From the original manuscript…1898. Sökning.
Narratives of New Netherland, 1609-1664 / edited by Jameson, J. Franklin (John Franklin), 1859-1937. - New York: Charles Scribner’s Sons, 1909. - 478 p. : Index.- (Original Narratives of Early American History)
Bibliografi Pilgrimerna
Documents related to the history of New York
Pequot war Arachive org
Bibliografi södra New England
Södra New England och Hudsonfloden
Bradford, William
Bradford’s history ”of Plimoth Plantation” : From the original manuscript…1898.
Church, Benjamin 1639-1718
The history of Philip's war, commonly called the great Indian war, of 1675 and 1676. Also, of the French and Indian wars at the eastward, in 1689, 1690, 1692, 1696, and 1704 / by Benjamin Church, Thomas Church, Samuel Gardner Drake. -
Daniels, George Fisher 1820-1897
The Huguenots in the Nipmuck country or Oxford prior to 1713 / with an introducution by Olive Wendell Holmes. - 1880
De Forest, John William
History of the Indians of Connecticut. - 1851. (En bok som räknas som standardverket när det gäller New Englands indianers historia).
Early history of New England; being a relation of hostile passages between the Indians and European voyagers and first settlers: and a full narrative of hostilities, to the close of the war with the Pequots, in the year 1637; also a detailed account of the origin of the war with King Philip.
History of the Pequot war; the contemporary accounts of Mason, Underhill, Vincent and Gardener / ed bt Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 183 s.
Innehåll: The first three accounts have special title-pages.
A brief history of the Pequot war ... by Major Iohn Mason ... Boston, 1736.--Newes from America ... By Captaine Iohn Underhill ... London, 1638.--A trve relation of the late battell fought in New-England, between the English and the Pequet salvages ... [by Philip Vincent] London, 1638.--Leift Lion Gardener his relation of the Pequot warres
Rowlandson, Mary White C 1635-ca 1678 +AOrg
A narrative of the captivity, sufferings, and removes, of Mrs. Mary Rowlandson : who was taken prisoner by the Indians; with several others ... [Boston] : Mass. Sabbath School Society, 1856. - 142 s.
Ruttenber, Edward Manning 1825-1907
Indian tribes of Hudson’s River : origin, manners and customs, tribal- and subtribal organization, wars, treaties etc. - 1872.
Stone, William L
Uncas and Miantonomoh ; Historical Discourse…/ by William L Stone. - New York : Dayton & Newman, 1842. - 22 s.
Weeks, Alvin G.
Massasoit of the Wampanoags : With a brief commentary of Indian Character…. / by Alvin G Weeks, past great sachem of the improved order of red men of Massachusetts…. - Fall River, Mass. : Eget förlag, 1919. +
Bibliografi Pilgrimerna
Documents related to the history of New York
Pequot war Arachive org
NARRAGANSETT
Narraganssetter och Roger Williams
Narragansett history - Dickshovel
Se också Niantic indiansNarragansetterna (Narragansett) är en algonkinspråkig grupp indianer som länge ansågs utdöd. Lever och har alltid gjort så i Rhode Island och på Long Island. Stödde de enegelska kolonisterna i Pequotkriget 1637. Under King Philips krig 1675 misstäktes Narragansetts för förräderi och stammen led svåra förluster när de engelska kolonisterna halvt utplånade dem i den s k ”Swamp massacree”. Narragansetts figurerar skönlitterärt i Coopers: "Wept of the Wish ton Wish". Utbrytarmissionären Roger Williams skrev en utförlig studie om dem kallad "Key into the Language of America" 1643.
Mer att läsa:
De Forest, John William
History of the Indians of Connecticut. - 1851. (En bok som räknas som standardverket när det gäller New Englands indianers historia).
Bradford, William
Bradford’s history ”of Plimoth Plantation” : From the original manuscript…1898.
Stone, William L
Uncas and Miantonomoh ; Historical Discourse. - 1842.Fisher, Julie A and David J Silverman
Ninigret, Sachem of the Niantics and Narragansetts: Diplomacy, War, and the Balance of Power in Seventeenth-Century New England and Indian Country
Säkerligen av största intresse är
Moondancer and Strong Woman
A cultural History of the Native Peoples of Souithern New England. -
NIANTIC
Pequot (Pequoter)Pequot (Pequoter)
Pequot, algonkinindiansk grupp med all sannolik en släkt sprungen ur ett gemensamt ursprung med indianerna i grannskapet som Mohegans, Niantic, etc, bosatta bland Connecticuts floddalar. Under Sassacus kom de att dominera området och deras bestämda hållning gentemot de engelska kolonisterna orsakade ett tidigt mycket blodigt indiankrig. Detta tidiga motstånd lönade sig föga och Pequoterna krossades och försvann för en tid bland andra indiangrupper i trakten. På senare år har stammen reorganiserats.
Litt: Arch.org
De Forest, John William
History of the Indians of Connecticut. - 1851. (En bok som räknas som standardverket när det gäller New Englands indianers historia).
Mason, John, 1600-1672
History of the Pequot war / The contemporary account of Mason, Underhill, Vincent and Gardener ; with additional notes and an introduction by Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 149 p.
Mather, Increase 1639-1723
Early history of New England : being a relation of hostile passages between the Indians and European voyagers and first settlers : and a full narrative of hostilities, to the close of the war with the Pequots, in the year 1637 ; also a detailed account of the origin of the war with King Philip / by Increase Mather ; Samuel Gardner Drake, ed. - 1864.History of the Pequot war; the contemporary accounts of Mason, Underhill, Vincent and Gardener / ed bt Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 183 s.
Innehåll: The first three accounts have special title-pages.
A brief history of the Pequot war ... by Major Iohn Mason ... Boston, 1736.--Newes from America ... By Captaine Iohn Underhill ... London, 1638.--A trve relation of the late battell fought in New-England, between the English and the Pequet salvages ... [by Philip Vincent] London, 1638.--Leift Lion Gardener his relation of the Pequot warres
Speck, Frank G.
Native tribes and dialects of Connecticut : A Mohegan-Pequot diary. - 88 p.
= Sid. 199-287 i: 43 Annual report of the Bureau of American Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution [for the years] 1925-26. - Washington : Smithsonian Institution, 1928. - 828 s. : ill. Index
Speck, Frank G.
Decorative art of Indian tribes of Connecticut. - Ottawa : Government Pringting Bureau, 1915. - 73 p. : ill.
Connecticut circa 1625 : its Indian trails, villages and sachemdoms. - National Society of the Colonial Dames of America in the State of Connecticu ; from data collected by Mathias Spiess, 1934. - 26 p.
Bibliography: p. [27-28]
WoopigwuitTatobem
Sassacus
SKÖNLITTERATUR
Adams, John Turvill 1805-1882The White Chief Among the Red Men or The Knight of the Golden Mellice. - Orig 1859.
Roman. Handlar om Sir Christopher Gardiner och Pequotkriget.Pequot (Pequoter)
Pequot, algonkinindiansk grupp med all sannolik en släkt sprungen ur ett gemensamt ursprung med indianerna i grannskapet som Mohegans, Niantic, etc, bosatta bland Connecticuts floddalar. Under Sassacus kom de att dominera området och deras bestämda hållning gentemot de engelska kolonisterna orsakade ett tidigt mycket blodigt indiankrig. Detta tidiga motstånd lönade sig föga och Pequoterna krossades och försvann för en tid bland andra indiangrupper i trakten. På senare år har stammen reorganiserats.
Litt: Arch.org
De Forest, John William
History of the Indians of Connecticut. - 1851. (En bok som räknas som standardverket när det gäller New Englands indianers historia).
Mason, John, 1600-1672
History of the Pequot war / The contemporary account of Mason, Underhill, Vincent and Gardener ; with additional notes and an introduction by Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 149 p.
Mather, Increase 1639-1723
Early history of New England : being a relation of hostile passages between the Indians and European voyagers and first settlers : and a full narrative of hostilities, to the close of the war with the Pequots, in the year 1637 ; also a detailed account of the origin of the war with King Philip / by Increase Mather ; Samuel Gardner Drake, ed. - 1864.History of the Pequot war; the contemporary accounts of Mason, Underhill, Vincent and Gardener / ed bt Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 183 s.
Innehåll: The first three accounts have special title-pages.
A brief history of the Pequot war ... by Major Iohn Mason ... Boston, 1736.--Newes from America ... By Captaine Iohn Underhill ... London, 1638.--A trve relation of the late battell fought in New-England, between the English and the Pequet salvages ... [by Philip Vincent] London, 1638.--Leift Lion Gardener his relation of the Pequot warres
Speck, Frank G.
Native tribes and dialects of Connecticut : A Mohegan-Pequot diary. - 88 p.
= Sid. 199-287 i: 43 Annual report of the Bureau of American Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution [for the years] 1925-26. - Washington : Smithsonian Institution, 1928. - 828 s. : ill. Index
Speck, Frank G.
Decorative art of Indian tribes of Connecticut. - Ottawa : Government Pringting Bureau, 1915. - 73 p. : ill.
Connecticut circa 1625 : its Indian trails, villages and sachemdoms. - National Society of the Colonial Dames of America in the State of Connecticu ; from data collected by Mathias Spiess, 1934. - 26 p.
Bibliography: p. [27-28]
WoopigwuitTatobem
Sassacus
SKÖNLITTERATUR
Adams, John Turvill 1805-1882The White Chief Among the Red Men or The Knight of the Golden Mellice. - Orig 1859.
Roman. Handlar om Sir Christopher Gardiner och Pequotkriget.
PEQUOT
Pequot (Pequoter)
Pequot, algonkinindiansk grupp med all sannolik en släkt sprungen ur ett gemensamt ursprung med indianerna i grannskapet som Mohegans, Niantic, etc, bosatta bland Connecticuts floddalar. Under Sassacus kom de att dominera området och deras bestämda hållning gentemot de engelska kolonisterna orsakade ett tidigt mycket blodigt indiankrig. Detta tidiga motstånd lönade sig föga och Pequoterna krossades och försvann för en tid bland andra indiangrupper i trakten. På senare år har stammen reorganiserats.
Litt: Arch.org
De Forest, John William
History of the Indians of Connecticut. - 1851. (En bok som räknas som standardverket när det gäller New Englands indianers historia).
Mason, John, 1600-1672
History of the Pequot war / The contemporary account of Mason, Underhill, Vincent and Gardener ; with additional notes and an introduction by Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 149 p.
Mather, Increase 1639-1723
Early history of New England : being a relation of hostile passages between the Indians and European voyagers and first settlers : and a full narrative of hostilities, to the close of the war with the Pequots, in the year 1637 ; also a detailed account of the origin of the war with King Philip / by Increase Mather ; Samuel Gardner Drake, ed. - 1864.
History of the Pequot war; the contemporary accounts of Mason, Underhill, Vincent and Gardener / ed bt Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 183 s.
Innehåll: The first three accounts have special title-pages.
A brief history of the Pequot war ... by Major Iohn Mason ... Boston, 1736.--Newes from America ... By Captaine Iohn Underhill ... London, 1638.--A trve relation of the late battell fought in New-England, between the English and the Pequet salvages ... [by Philip Vincent] London, 1638.--Leift Lion Gardener his relation of the Pequot warres
Speck, Frank G.
Native tribes and dialects of Connecticut : A Mohegan-Pequot diary. - 88 p.
= Sid. 199-287 i: 43 Annual report of the Bureau of American Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution [for the years] 1925-26. - Washington : Smithsonian Institution, 1928. - 828 s. : ill. Index
Speck, Frank G.
Decorative art of Indian tribes of Connecticut. - Ottawa : Government Pringting Bureau, 1915. - 73 p. : ill.
Connecticut circa 1625 : its Indian trails, villages and sachemdoms. - National Society of the Colonial Dames of America in the State of Connecticu ; from data collected by Mathias Spiess, 1934. - 26 p.
Bibliography: p. [27-28]
WoopigwuitTatobem
Sassacus
SKÖNLITTERATUR
Adams, John Turvill 1805-1882The White Chief Among the Red Men or The Knight of the Golden Mellice. - Orig 1859.
Roman. Handlar om Sir Christopher Gardiner och Pequotkriget.
NIPMUC
MOHEGAN
Stone, William L
Uncas and Miantonomoh : a historical discourse. - 1842.
De Forest, John William
History of the Indians of Connecticut. - 1851. (En bok som räknas som standardverket när det gäller New Englands indianers historia).
Speck, Frank G.
Native tribes and dialects of Connecticut : A Mohegan-Pequot diary. - 88 p.
= Sid. 199-287 i: 43 Annual report of the Bureau of American Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution [for the years] 1925-26. - Washington : Smithsonian Institution, 1928. - 828 s. : ill. Index
Speck, Frank G.
Decorative art of Indian tribes of Connecticut. - Ottawa : Government Pringting Bureau, 1915. - 73 p. : ill.
Connecticut circa 1625 : its Indian trails, villages and sachemdoms. - National Society of the Colonial Dames of America in the State of Connecticu ; from data collected by Mathias Spiess, 1934. - 26 p.
Bibliography: p. [27-28]
Benton, Myron Beecher, 1834-1902
Indians of the Webutuck Valley. - Lakeville, Conn : Lakevill journal, 1912. - 22 p. - (Poconnuck Historical Societies Collections ; 2)
Connecticut Webutuck Valley
WAMPANOAG
Bradford, William
Bradford’s history ”of Plimoth Plantation” : From the original manuscript…1898. Sökning.
Den viktigaste källan om pilgrimernas liv som han skrev ungefär 30 år efter att de landstigit i Nordamerika.
En del viktiga detaljer finns också i Winsows:Windslow, Edward
Hypocrisie unmasked; a true relation of the proceedings of the governor and company of the Massachusetts against Samuel Gorton of Rhode Island. - Providence : The Club for Colonial Reprints, 1916. - 103 p.
.by Church, Benjamin, 1639-1718; Church, Thomas, 1674-1746; Drake, Samuel Gardner, 1798-1875, ed
BENJAMIN CHURCH, THOMAS CHURCH WIKIChurch, Thomas 1674-1746.
The entertaining history of King Philip's war, which began in the month of June, 1675. : As also of expeditions more lately made against the common enemy, and Indian rebels, in the eastern parts of New-England: With some account of the divine providence towards Col. Benjamin Church: / by Thomas Church. - 2 ed. - Newport, RI : Solomon Southwick, 1772. -
Orig: med titel "Entertaining passages relating to Philip's War which began in the month of June, 1675”. - Boston, 1716. - 198 p.
Innehåller Benjanm Churchs ögonvittnesberättelse av King Philips död.Mather, Increase, 1639-1723
Early history of New England : being a relation of hostile passages between the Indians and European voyagers and first settlers : and a full narrative of hostilities, to the close of the war with the Pequots, in the year 1637 : also a detailed account of the origin of the war with King Philip / by Increase Mather. - Boston : s n, 1864. - 304 p.
Index.
Narratives of the Indian wars, 1675-1699 /by Lincoln, Charles Henry, 1869-1938; Easton, John, 1617-1705; S., N; Hutchinson, Richard; Rowlandson, Mary White; Mather, Cotton, 1663-1728. - New York : Scribner´s sons, 1913. - 348 p.
King Philip's War, 1675-1676
A relacion of the Indyan warre, by John Easton, 1675.--The present state of New-England with respect to the Indian war, by N. S., 1675.--A continuation of the state of New-England, by N. S., 1676.--A new and further narrative of the state of New-England, by N. S., 1676.--The war in New-England visibly ended, by R. H. 1677.--Narrative of the captivity of Mrs. Mary Rowlandson, 1682.--Decennium luctuosum, by Cotton Mather, 1699.
Aquinna (Gay Head)
Assonet
Chappaquiddick
Herring Pond
Mashpe
Nantucket
Nauset
Kennebec
Patuxet
Pokanoket
Pocassett
MAHICAN
MUNSEES
A bibliographical and historical essay on the Dutch books and pamphlets relating to New-Netherland : and to the Dutch West-India Company and to its possessions in Brazil, Angola, etc. ; as also on the maps, charts etc. of New-Netherland, with facsimiles of the map of New-Netherland by N. I. Visscher and of the three existing views of New-Amsterdam. - Amsterdam : Frederik Muller, 1854. - 22 p.Cover dated 1868.
Second part has separate title page : A list of the maps and charts of New-Netherland, and of the views of New-Amsterdam / by G. M. Asher ; being a supplement to his Bibliographical essay on New-Netherland. Amsterdam : F. Muller ; New-York : Ch. B. Norton, 1855. (22, 23 p. fold map).The map has title: Novi Belgii. Tabula ad N. J. Visscheri delineationem repetita quae ex xxx aliis tabulis colligi potuerunt additis lapidi incisa dirigente G. M. Asher.List of names on the maps: 23 p. at end."The best bibliography of the Dutch West-India Company and its connection with Brazilian history."--Winsor, Nar. and crit. hist. of America, v. 8, p. 350
Narratives of New Netherland, 1609-1664 / edited by Jameson, J. Franklin (John Franklin), 1859-1937. - New York: Charles Scribner’s Sons, 1909. - 478 p. : Index.- (Original Narratives of Early American History)