ETNOGRAFISKT
Kunskapsläget kring 1915:
Anthropology in North America. - New York : G.E. Stechert & Co., 1915. - 378 p. : ill.
Primitive American history / John R. Swanton and Roland B. Dixon -- Areas of American culture characterization tentatively outlined as an aid in the study of the antiquities / W.H. Holmes -- Material cultures of the North American Indians / Clark Wissler -- Physical anthropology in America / Aleš Hrdlička -- The present condition of our knowledge of the North American languages / Pliny Earle Goddard -- Ceremonialism in North America / Robert H. Lowie -- Religion of the North American Indians / Paul Radin -- Mythology and folk-tales of the North American Indians / Franz Boas -- Social organization of the North American Indians / A.A. Goldenweiser
American Indian Life : by several of its indian students / edited by Elsie Clews Parsons ; illustrated by C Grant LaFarge. - New York : Viking press, 1922. - 419 s.
Contents
Toboggan
Man kan undra om det över huvud hade gått att överleva i Nordlandet utan björken och dess bark. Utan näverkanoten hade förflyttningar över vatten varit svåra. Wigwamen hade varit svårbyggd och svår att förflytta då andra material knappast fanns att få som dög till detta. Förstås det att man kan bygga den av hudar, vilket man ju gjorde senare.
Ett annat fortskaffningsmedel som sannolikt inledningsvis gjordes av bark är Toboggan. En släde för transporter över land. Näverns obeständighet tvingade nog fram den senare varianter byggd av plankor. Att tillverka dessa plan för släden tyder liksom mycket annat konsthantverk på att tid och tålamod var det ingen brist.
I själva verket var det i Nordlandet som de snyggste dräkterna fanns. Kanske var det så att mörkret under (jfr Dalarna Sverige) vinterhalvåret gav tid och möjlighet att ägna sig åt konsthantverk och framställandet av nyttoföremål. Vad annars kunde man göra när det var beckmörkt utanför wigwamen. Men hur såg man att brodera?
Alltnog. En av de viktiga elementen i de nordlilga algonkineras liv var toboggan eller som det hette hos Innu ta-basl-kan. Metoden att konstruera en sådan är enligt Turner som följer:
Ett trä väljs ut som förstås är fritt från kvisthål väljs ut och av detta träd klyver man fram två bräder av ca 2,5 cm tjocklek, och som man därefter täljer ner till önskat format. Det här gör man med den krokiga kniv som är standard i nordlandet. En kniv som man alltid täljer mot sig. Så låter man ena sidan av brädan bli så rak som möjligt så att den kan sammanfogas med den andra. Den främre änden av bräderna ångas eller genom upphettning i hett vatten, görs böjbar, böjs och hålls i position av en brädbit. Man böjer de främre brädorna ett par decimeter i slädens färdrikting (Som en vanlig skida alltså). Så lägger man på tvärgående balkar som fästs med råhudsremmar, som går i utskärningar i golvbräderna för att inte hindra släden att glida på snön.
Under resor mellan boplatser är det de yngre kvinnorna och männen som drar toboggan. När man skall till handelsstationen är det bara männen som drar, säger Turner. Ibland spänns en liten hund för släden, men eftersom deras hundar är små gör de inte mycken nytta. Risken att de ger sig iväg på jakt eller annat gör att man heller inte litar alltför mycket på hundarna. Allt lastas på släden, bohag, käder köksredskap etc.
Turner, Lucien M. 1848-1909
Ethnology of the Ungava district, Hudson Bay Territory. - 191 s : ill.= Sid 159-350 i: Annual report of the Bureau of American Ethnology to the secretary of the Smithsonian Institution. Washington :U.S. Bureau of American ethnology, 1894. - (Annual report 1889-1890 pt 2 ; 11)
Indianer i äldre litteraturhistoria - kronologiskt
Kulturella manifestationer - böcker, film, konst Indianer på film »
Ten Kate, Herman F C
The indian in literature. -
= sid 506-528 i:
Annual Report Of The Board Of Regents Of The Smithsonian Institution 1921. - Washington : Smithsonian Institution, 1922. - 638 p.
Index. - Contents.
Pocahontaslegenden.
Pocahontaslegenden är förstås en av de tidigaste berättelserna om indianer som innehåller såväl (fabulerad) romantik som demonisering av indianerna.
PURITANERNA OCH FÅNGENSKAPSBERÄTTELSEN.
Synen på indianerna har av någon anledning oftast uttryckts i stereotyper likt ”den gode vilden” eller dess motsats ”den blodtörstige vilden”, eller värre än så. Empatiska skildringar saknas emellertid inte ens från tiden för den puritanska kolonisationen av New England. Men representativa var inte sådana mer nyanserade bertraktare av indianerna som t tex prästmännen John Eliot och Roger Williams. Snart blev dessa indianvänner en nagel i ögat för pilgrimsfäderna som fått för sig att ”Den nya världen” var det förlovade land som det var deras att äga även om ”Kananiterna” då hade att helt enkelt försvinna. När puritanerna kom till New England såg de som ett tecken på detta att landet hade varit odlat, men människorna där försvunna. Så var det, för epidemierna hade svept genom New England (1616-19) och indianerna hade redan drabbats i ett fruktansvärda manfall innan puritanerna satt sin fot i landet. Det var europeiska fiskare eller tillfälligt besökande sjöfarare som spred sjukdomen. Epidemierna tog även de som hade kunskaperna hur man levde det traditionella och omvandlingen till ett folk beroende av de vitas varor gick snabbt.
Inget arbete vare sig av romantisk eller realistisk typ som rörde förhållandet mellan kolonialister och ursprungsfolket producerades inledningsvis här, jämfört med John Smiths och andras relationer i Virginien. De bleka kuststräckorna i New England var inte riktigt lika lämpade för romantiska skildringar som de mer soliga Virginien. Vi kommer däremot snart att stifta bekanskap med ”FÅNGENSKAPSBERÄTTELSEN” en för tiden och området typisk litterär genre, i en tid när man fasade för djävulen och indianen.
PEQUOTERNA OCH MASSAKERN VID MYSTIC RIVER 1637.
Den första historiska episoden som ligger till grund för litterära försök är när Sassacus försökte stå emot kolonisternas förtryck för en tid, men redan 1637 massakrerades Pequoterna vid Fort Mystic. De utgjorde tydlige ett hot mot de vita. Fast kanske inte ett hot, utan mer ett hinder för enkel och bekväm kolonisation utan störande indianer.
Vad som händer under Pequotkriget har av moderna bedömare vara en av de viktigaste händelserna i tidig Amerikansk historia. Det var den första allvarliga konflikten mellan kolonisatörer och den infödda befolkningen och en av betydelserna blev att den markerade slutet på en era då man kunde pröva fredligt samförstånd mellan grupperna eller helt enkelt föredrog att tillämpa metoden folkmord. Allt för att uppfylla ”manifest destiny”, alltså att ödet tillstädjer ohämmad kolonisation i det nya landet, kosta vad det kosta ville.
Kostade det gjorde det nog. Det finns de som menade att övergreppen mot indianerna bidrog till dysfunktionella samhällen i New England som lade grund för bl a häxprocesserna, kombinerat med indianskräck i de små ekonomiskt svaga inlandssamhällena. (John Demos: Entertaining Satan : Witchcraft and the Culture of New England. - 1982. - s. 341-345, 380-383.)
Först föll man på knä, sedan föll man över indianerna!!
Alltnog. De engelska kolonisterna i New England sökte sig snart till den fruktsamma Connecticut flodens dalgång, där man snart hamnade i konflikt med Pequoterna, som faktiskt aldrig nåtts av de fruktade epidemierna som svept över stora delar av New England. Konflikt uppstod snart mellan Pequotindianerna och kolonisterna och 1637 är det år då Peqoterna massakrerades vid Mystic River. De överlevande såldes därefter till Västindien som slavar.
Bland berättelserna från den händelsen som skrevs är de mest belysande tillhör de av Mason och Underhill. Major John Mason var en av huvudaktörerna som befälhavare för Connecticuts väpnade styrkor. Hans skildring får anses som relativt uppriktig eftersom han själv anför att han kanske borde ”fernissat” berättelsen om han vetat att den skulle publiceras. "
Mason, John, 1600-1672
History of the Pequot war / The contemporary account of Mason, Underhill, Vincent and Gardener ; with additional notes and an introduction by Charles Orr. - Cleveland : The Helman-Taylor company, 1897. - 149 p.
1637 hade runt 250 engelska kolonister bosatt sig i Connecticutflodens dalgång. När pequoterna inte utan provokationer dödat 30 kolonister såg kolonisterna rött, menade att indianerna var ett hot och beslöt sig för att helt enkelt utrota Sassacus och hans band.
Kapten Underhill publicerade sina minnen av händelsen ett år efter att de timat. (Se Mason: History…ovan). Här möter han den kritik gällande onödigt övervåld gentemot indianerna som kom att framföras. Underhill försvarar sig förstås med de blodiga tilltag som bibelns Davids utförde i Gamla testametet. Liknande tongångar finns hos Mason.
Omständigheter gjorde att ett mer fredligt tillstånd rådde. Indiangrupper som konkurrerade med Sassacus Pequoter, Narragansetter och Wampanoager, kunde upprätthålla skapligt fredliga förbindelser med New Englandkolonisterna i nästan 40 år, då nästa fruktansvärda krigshandlingar utspelar sig, de som kom att kallas Kung Philips krig. (1676)
En tidig skrift som berättar den historien är Increase Mathers (1639-1723) ”The history of King Philip's war” (1676). Här upprepas historien när de alltmer trängda indianerna reser sig mot de vita, men drabbas av samma oförsonliga motstånd som Sassacus och hans pequoter. Slutet blir att Wampanoager och Narragansetter massakreras och återstoden sälj till Västindien som slavar, bland dem Philips hustru och lille son. Increase Mather tar Gud som vittne på att kolonisterna varit i sin fulla rätt till etniskt mord och rensning.
Mather, Increase, 1639-1723
The history of King Philip's war. - Boston : Printed for the editor, 1862. - 276 p.
Mer av IM.
även:
Mather, Increase, 1639-1723
Early history of New England : being a relation of hostile passages between the Indians and European voyagers and first settlers : and a full narrative of hostilities, to the close of the war with the Pequots, in the year 1637 : also a detailed account of the origin of the war with King Philip / by Increase Mather. - Boston : s n, 1864. - 304 p.
Index.
Increase Mather skriver om King Philips öde: ”Och på samma ställe där han börjat sina otillständiga tilltag, togs han och förgjordes, och där…skars han i fyra delar och har nu hängts upp som ett monument över hämndens rättvisa, med huvudet avskuret och taget till Plymouth och hans händer förda till Boston. Låt dina fiender förgås på sådant sätt, o Herre”.
Om Philip och hans uppror kom det att skrivas mängder av historier, dikter och skådespel. En del av dem som poemet Yamoyden och skådespelet Metamora, or the last of the Wampanoags rönte stor popularitet.
I James Fenimore Coopers roman ”Wept of the Wish-ton-Wish (1829) är han en av de tre huvdpersonerna
FÅNGENSKAPSSKILDRINGEN
Långt innan Philip och hans heroiska frihetskamp blivit föremål för sentimetal poesi och sång under 1800-tdalet, så hade realistiska beskrivningar av spännande öden börjat publiceras. Redan 1682 trycks The Narrative of the Captivity and restauration of Mrs Mary Rowlandson, skriven av hustrun till kyrkoherden i Lancaster, Massachusetts, och som ger en förstahands skildring av hennes upplevelser som följer på hennes tillfångatagande i februari 1676. Det här är den första och kanske en av de bästa av vad som kom att kallas indianska fångenskapsskildringar. Berättelsen blev oerhört populär och minst 30 upplagor, eller nytryck har sett dagens ljus.
Bland de ”fångenskapsberättelser” som började dyka upp nu och som inte tycktes ha något som helst stopp under de nästkommande 150 åren är det bara tre som har samma värde och litterära betydelse som Mary Rowlandsons skildring. En av dessa är Jonathan Dickinsons ”Narrative of a Shipwreck in the Gulph of Florida” (1699) och The Narrative of the Captivity and adventures of John Tanner (1830)(En bok som inspirerade Longfellow när han skrev Hiwatha) samt en berättelse från Stillahavskusten,Jewitt, John R. (John Rodgers), 1783-1821 The adventures of John Jewitt : only survivor of the crew of the ship Boston during a captivity of nearly three years among the Indians of Nootka Sound in Vancouver Island
FÅNGENSKAPSBERÄTTELSER OCH GRÄNSSTRIDER
Ann Eliza Bleecker 1752-83
Det är ju inget konstigt med att konflikten urbefolkning - kolonisatörer speglas i den tidiga amerikanska romankonsten. Den mest typiska genren var förstås ”fångenskapsromanen”. Detta gäller också mer litterära uttryck som hos poeten Ann Eliza Bleecker (1752-83) av holländsk härkomst född och uppväxt i områden befolkade av holländska nybyggare kring Albany, provinsen New York. Hennes brevroman "The History of Maria Kittle"
(1797) handlar om hur en amerikanska kvinna tas tillfånga av Indianer under ”Kriget mot fransmän och indianer” (Sjuårskriget). Indiansk grymhet och liknande gör romanen till en prototyp för den populära ”fångenskapsromanen”. Somliga menar att det är den första i sin genre. D v s som prosa av skönlitterär typ. Och i så fall räknas inte otalet mer eller mindre självbiografiska skildringar från t ex King Philips krig. Jfr t ex Mary Rowlandson). Händelserna i brevromanen speglar delvis Ann Bleeckers egna upplevelser (detaljer okända) av kolonialkrigen och fångenskap hos indianerna. I övrigt är hon mest känd för sin poesi, men är en av amerikas viktiga tidiga kvinnliga författare.
AMERIKANSK GOTIK - Indianboken
Charles Brockden Brown 1771-1810
Liknande händelser inspirerade också den som räknas som Amerikas första litterära berättare, Charles Brockden Brown (1771-1810). Brown gjorde episoder från indiankrigen till föremål för sin skräckroman ”Edgar Huntley” (Vol1 ; Vol 2) (1799). Han hade börjat som jurist hemma i Philadelphi, flyttade till New York och blev USAs första professionella författare med just gotisk-doftande romaner som specialitet.
En biografi om Brockden Brown som måhända kan klargöra Brockden Browns böckers emotionella intensitet som gör dem intressanta i sig och inte bara som litteraturhistoriska fenomen är William Dunlaps: The Life of Charles Brockden Brown. - (1815) Vol 1, Vol 2. Brockden Brown säger själv i förordet till ”Edgar Huntly" att ”the incidents of Indian hostility” utgör ett centralt amerikansk ämne som skall komma att ersätta den föråldrade engelska gotiska romanen. Och i det fick han väl i stort sett rätt, även om kritiker och litteraturvetare haft för vana att infantilisera den indianbok som uppstod ur såväl ”fångenskapsromaner” som gränskrigsdito, den amerikanska gotiska romanen.
Fångenskapsskildringen kom tillsammans med andra böcker att ligga till grund för det vi kommer att kalla indianboken, den riktigt dåliga indianboken. Till hjälp att artikulera indianskräcken fanns nu också Indianskräcken och indianhatet fanns där och kom kanske mest till uttryck i Charles Brockden Browns gotiska klassiker "Edgar Huntly" (1799).
Mer om detta längre fram.
Utöver följderna av King Philips krig så är det gränsstriderna i Kentucky som ligger som en fond bakom böcker med utpräglat indianhat, eller eventuellt konstruerat sådant för att skapa spänning. Bland de verklighetsskildringar som lästes och i någon mån bidrog till kunskapen om Kentucky och strider där är förstås DANIEL BOONE. SIMON KENTON
och fångenskapsberättelser som MARY JAMISON.
Paulding, J K
Koningsmarke, the Long Finne : a Story of the New World (Pt 2) roman av James Kirke Paulding, 1823. Senare utgiven med titeln: Koningsmarke; or, Old times in the New World. - Pt 2.
Richardson, Major (John), 1796-1852 Canada
Wacousta, or the Prophecy : A tale of Canadas / by Major Richardson. - Revised edition - New York : Dewitt & Davenport, 1851. - 223 p.
Originalet i 3 volymer 1832, en roman från gränsen baserad på ottawahövdingen öden. Boken blev ett slags litterärt uttryck för kanadensisk nationalism. Hans ”PontiacsWar of 1812" (1842) räknas som början på vetenskaplig historieskrivning i Canada.
Adams, John Turvill 1805-1882
The White Chief Among the Red Men or The Knight of the Golden Mellice. - Orig 1859. Roman. Handlar om Sir Christopher Gardiner och Pequotkriget.
Ellis, Edward S 1840-1916
Tales, traditions and romance of border and revolutionary times. - New York : Beadle and Co, c. 1864. - 375 p. : ill.
Flera vol. - Vol. 1. [No. 1] Simon Kenton. Murphy saving the fort. Brant and the boy. Mrs. Austin and the bear -- [No. 2] Big Joe Logston. Deborah, the maiden warrior. Gen. Morgan's prayer. Bravery of the Johnson boys -- [No. 3] A great hunting adventure. Colonel Horry's exploits. Elerson's famous race. Molly Pitcher at Monmouth -- [No. 4] The little sentinel. Tecumseh and the prisoners. Horsewhipping a tyrant. The mother's trial -- [No. 5] Women defending the wagon. Captivity of Jonathan Alder. Moody the refugee. The leap for life -- [No. 6] The chieftan's appeal. The implacable governor. Mrs. Slocumb at Moore' Creek. Brady's leap -- Vol. 2. [No. 7] The Minnesota captive. Stephen Ball hung by Tories. Mrs. Palmer and Putnam. Kenton saving Boone's life -- [No. 8] Jacob Wetzel saved by his dog. Arnold and Colonel Brown. Coacoochee's talk. Mad Ann, the huntress -- [No. 9] Francisco, the western Samson. The Indian girl saving Howard. Hughes killing the turkey. Hamilton saving his cloth -- [No. 10] Magnanimity of Rohn-yen-ness. Woman capturing the Hessian. Battle of Bloody Brook. The heroic dog -- [No. 11] Serg't Champe's recognition. Col. Crawford's fate decided. Davis fixing court business. Miss Moncrieffe, the female spy -- [No. 12] The last blast of Anthony. McClure’s.
Hathaway, Benjamin, b. 1822
The league of the Iroquois, and other poems / by Benjamin Hathaway. - 1880. - 319 p.
Poesi, noter, ordlista.
Lamm, Martin
Kellgrens ”Våra Villor”. - (Samlaren ; 1910)
Lighthall, W(illiam) D(ouw) 1857-1954
The master of life : a romance of the Five nations and of prehistoric Montreal by W. D. Lighthall ; [Illustrations are signed J(ohn) S(sloan) Gordon]. - Toronto : Musson, 1908. - 262 s. : ill.
"An aboriginal romance [having as hero] Hiawatha ... founder of the famous league of the Five nations ... The Hiawatha of Longfellow is a different being."
May, Karl
Carl Gottfried Wilhelm Vollmer 1797-1864. Pseud W F A Zimmermann.
Författare till populärvetenskaplig litteratur använd av Karl May. Se även.
Och Vollmer: Pittoresk beskrivning….
1766 Ponteach
Rogers, Robert 1731-1795
Ponteach or the Savages of America
1788 The Indian Burying Ground
Freneau, Philip Morin 1752-1832
The Indian Burying Ground. - 1788. Texten här.
Poem i tio jambiska tetrameter, quatraians. - Ursprungligen publicerad i Miscellaneous Works 1788.
Summary and analysis. Sökn.
Poems of P M Freneau 1 [Life of], 2, 3 Archive.org
Kidd, Adam
The Huron chief and other poems. - 1830. Infoversion. Montrealed.
1843
Marryat, Frederick, 1792-1848. Wikipedia
The travels and adventures of Monsieur Violet in California, Sonora, and western Texas / By Captain Marryat ; With illustrations. - London : G. Routledge, 1874. - 365 s.
Originalutgåva 1843.
1844
Marryat, Frederick, 1792-1848
The Settlers in Canada / By Captain Marryat. - New ed. with original editions - London : Frederick Warne, 1886. - 371 p.
Originalutgåva 1844. - Fler utgåvor.
1848
Barnes, Charlotte Mary Sandford 1818-1863 USA
The Forest Princess. - 1848.
författare till romantiska melodramer, (romaner) bl a ”The Forest Princess”, 1848. Handlingen skildrar Pocahontas äventyr i Amerika och England.
Texen i Plays Prose and Poetry Archive org.
1860
Ballantyne, R. M. (Robert Michael), 1825-1894. Wikipedia
The dog Crusoe and his master : A story of adventure in the western prairies / by R M Balllantyne ; With illustrations by H M Brock. - New York, C. L., Bowman & co, 1909. - 320 s. : ill. - (Bowmans Illustrated Library of World-Favorite Books)
Originalutg 1860.
1881
Mayers, Charles George
Mendota : The Spirit of the Lake / Major Chas. G Mayers. - Madison, Wis. : David Atwood, printer, 1881. - 26 p.
Även i samlingen ”The Songs of Tayhchobera, or, Romances of the Four Lakes". - 1889.
Fyra sjöar kring Madison, Wisconsin. Winnebagos trakter.
1885
Cooke, John Esten 1830-1886 USA
My Lady Pocahontas : A True Relation of Virginia. - 1885.
romance (roman).
Amos Todkill, en fingerad äventyrare tillsammans med John Smith, berättar om Smiths fångenskap bland indianerna, hans räddning genom Pocahontas och hur guvernör Ratcliffe och Sir Thomas dale arresterar paret och fängslar dem. Så berättas historien om hur John Rolfe gifter sig med Pocahontas efter det att man antagit John Smith omkommit. Så berättas om Pocahontas resa till England där hon återser John Smith och även träffar William Shakespeare och förser honom med grundmaterialet till dramat ”Stormen”. Historien slutar med Pocahontas död i England. Texten hos Archive.org.
THE INDIAN COMES INTO HIS OWN
Philip Freneau 1752-1832
En av de mest populära och skickliga författarna under den här perioden var Philip Freneau (1752-1832). Freneaus indianer var ädla naturmänniskor, men de var också klara över att de var en döende ras. Hans poesi var typisk för en känslosam litteratur som var mer intresserad av indianer från förr eller av ett nu som snart skulle vara förbi. Hans lyrik betonar det naturliga i indianernas attityd till liv och död, hens grundläggande godhet och hens visdom. Freneau målar bilden av indianen med en känsla för den vilda naturens upphöjdhet, i konflikt med det civiliserade samhällets sociala konventioner. Civilizationen är till slut betraktad som ett hinder för en omedelbart och direkt upplevelse av naturen och av livet. Indianerna spelar i stort samma roll som civilisationskritiker som den romantiske konstnären själv.
The American Village
The indian student, or force of Nature
The poems of Philip Freneau
(The) place of Philip Freneau in the romantic movement by Coolidge, Lowell William
ROMANTISKA STRÖMNINGAR
MELLAN 1812 ÅRS KRIG OCH INBÖRDESKRIGET intar indianerna en aldrig annars sedd central roll i Amerikansk litteratur och bildkonst. Vare sig tidigare eller senare. De romantiska strömningarna i Europa gjorde sig kännbara i USA och indianerna framstod som viktiga i denna nya sensibilitet därför att genom honom kunde den romantiske konstnären utforska ursprungliga traditioner, folkseder och ett nationellt ärofullt förflutet som ju var typiskt för mycket av romantikens konstidiom.
En av de mer populära bilderna av indianen skapades av John Augustus Stone i hans skådespel Metamora, or the Last of the Wampanoags. - 1829
HISTORISKA BERÄTTANDE DIKTER 1790-1850
Historiskt berättande dikter är en av de trådar som kom att utgöra en amerikansk romantisk strömning som började kring 1790 och fortsatte en bit in på 1850-talet. En av de tidigaste var Sara Wentworth Mortons ”Ouabi”, or, the Virtues of Nature (1790)
Morton, Sarah Wentworth, 1759-1846
Ouâbi: or The virtues of nature : An Indian tale. In four cantos / by Philenia, a lady of Boston. - Boston : I Thomas and E T Andrews, at Faust’s Statue, no. 45, Newbury Street, 1790. - 51 p.
Om Ouabi wiki
traditionen fortsattes med Yamoyden, A Tale of the Wars of King Philip (1820) av James Eastburn och Robert Sands Frontenac av Alfred Street (1849) och många andra
Eastburn, James Wallis, 1797-1819
Yamoyden, a tale of the wars of King Philip : in six cantos / by James Wallis Eastburn and his friend (= Sands, Robert Charles, 1799-1832). - New York : James Eastburn, 1820. - 339 p.
1843
Marryat, Frederick, 1792-1848. Wikipedia
The travels and adventures of Monsieur Violet in California, Sonora, and western Texas / By Captain Marryat ; With illustrations. - London : G. Routledge, 1874. - 365 s.
Originalutgåva 1843.
1844
Marryat, Frederick, 1792-1848
The Settlers in Canada / By Captain Marryat. - New ed. with original editions - London : Frederick Warne, 1886. - 371 p.
Originalutgåva 1844. - Fler utgåvor.
Street, Alfred Billings, 1811?-1881
Frontenac : or The Atotarho of the Iroquois : A metrical romance / by Alfred B Street. - New York : Baker and Scribner, 1849. - 324 p.
Efter den etniska rensningen av Sydöstindianerna publiceras ett poem om en av deras ledargestalter:
Meek, A. B. (Alexander Beaufort), 1814-1865 wiki
The Red Eagle : a poem of the South / by A. B. Meek. - Montgomery, Ala. : The Paragon press, 1914. - 114 p.
Orig.ed. - 1855
Också i Kanada hittar vi liknande opus, som det ganska mycket lästa eposet ”The Huron chief” av Adam Kidd.
Kidd, Adam c 1802-1831
The Huron chief : and other poems / by Adam Kidd. - Montreal : Printed at the office of the Herald and new gazette, 1830. - 216 p.
Dikten The Huron chief 128 sidor. Här figurerar t o m Tecumseh och det hela verkar höja sig en bra bit över fantasierna som är vanliga i genren.
Ballantyne, R. M. (Robert Michael), 1825-1894. Wikipedia
The dog Crusoe and his master : A story of adventure in the western prairies / by R M Balllantyne ; With illustrations by H M Brock. - New York, C. L., Bowman & co, 1909. - 320 s. : ill. - (Bowmans Illustrated Library of World-Favorite Books)
Origutg 1860.
Det fanns många andra liknande verk i omlopp förstås.
THE KNICKERBOCKER GROUP
Böcker om indianer fanns också i arbeten av författare tillhörande en litterär grupp kända som ”The Knickerbocker school” som arbetade med och i Washington Irvings anda och man samlades kring den prestigefulla månadsmagsinet Knickerbocker Magazine. Man skrev poesi, sketcher och romaner med indianer i företrädesvis romantiska gestaltningar. Fitz Greene Halleck publicerade ”Red Jacket” (1828) och Charles Fenno Hoffman skrev ”A winter in the west” (1835) och ”A vigil of faith” (1842). I ”Koningsmarke, The Long Finne” (1823) beskriver James Kirke Paulding indianen mer i ett satiriskt idiom såväl i positiva som mindre sådana ordalag. Dessa romantiska och stoiska indianer var visst kapabla till våldsamheter när de behandlats illa eller när den vite mannens plog stört deras förfäders ben men de var också måna om att minns vänlig behandling och var gästfria mot främlingar.
Den mest känd Knickerbockern är förstås Washington Irving själv. Efter att publicerat några essäer där indianen fick vara den romantiske hjälten så gav Irving indianerna en helt realistisk roll i tre arbeten: ”A tour on the Prairies” (1835), ”Astoria” (1836) och ”The adventures of Captain Bonneville” (1837). Här rör det sig om historiskt - geografiska skildringar. Indianen får mer karaktären av vilde och visar ibland en degenererad sida, men Washington är noga med att genomlysa vad de vitas närvaro vid den ociviliserade odlingsgränsen fått indianerna att utstå.
UTANFÖR FÖRENTA STATERNA
Det gick en del influenser mellan Amerika och främst England. Sjöpoeterna kände till Freneau och en del reseberättelser. Walter Scott var inte obekant med indianen heller.
Bartram var en stor inspirationskälla. Det han skrev dök upp i världslitteraturen t ex hos Coleridge. (Se Brooks: The world of Washington Irving. - s 110). Wordworth läste också Bartram liksom Chateaubriand.
När Coleridge och Southey läste Bartram, fick de för sig att de skulle lämna England för att leva ett liv längs Susquehannaflodens stränder. De tog för givet att där skulle man finna ett sceneri med blommor och fåglar likt det i Florida. Därför lät skotten Thomas Campbell i sin dikt ”Gertrude of Wyoming” (som i mycket var baserad på Bartram) placera ”hills with high magnolia”, breda floder och flamingos där.
Den som verkligen satte fart på den romantiska indianberättelsen var ingen amerikan. Han var en fransman som tänkt sig hitta nordvästpassagen i promenadkläder. Hans namn var Chateaubriand.
Atala. - Tysk version - 1802.
Chateaubriand skälls ofta för att vara en tokstolle i sin skildring av indianerna. Vid en närmare granskning så kan man se en helt annan bild av hans böcker. Man kan med Helmer Linderholm säga att det här är det ”första skönlitterära verk av betydelse som har Nordamerikas indianer som hjältar”. Men författaren till denna högst poetiska roman hade verkligen sjäv upplevt både landsflykt och de amerikanska skogarnas vilda skönhet. Självfallet hade Chateaubriands kunskaper om indianernas folk haft svåra luckor, fast alla nämnda indianfolk i verkligheten levde ungefär där han placerar dem. Chateaubriand tar sina kunskaper från ett bestämt håll
Campbell: Gertrude of Wyoming. (Skotte)
I övrigt så rörde sig influenser och påverkan över Atlanten utan att man förden sakens skull reste ditöver. I England tittade de romantiska poeterna storögt mot Amerika. Ibland kom någon indian på besök och eldade på exotismen man fann.
(I SVERIGE)
Läsebiblioteket. Parjumouf. Mohikanens hund. - Stolta vimplar. - Nya Sverigeböckerna.
Sigfrid Nyberg. - Ragnar Pihlstrand.
JAMES FENIMORE COOPER
En litterär strid uppkom när gamla gränsbors indianhat krockade med Coopers ädla indianer. En som gav sig den på att anlägga moteld var Robert Montgomery Bird. Hans blodiga och hatfulla ”Nick of the Woods : or Jibbenainosay a tale of Kentuckty” (1835) ville punktera den stereotyp han ansåg att Cooper torgförde. Nu blev ju hans bok emellertid mycket spännande för läsarna och översattes snart även till svenska och hos oss har den kommit ut i flera versioner, men egentligen bara en som någorlunda har med originaltexten. I början hette den hos oss ”Roland Forrester och hans syster Edithas äventyr…”
Coopers inflytande märktes för övrig även här hos oss. På Göteborgs Handels och Sjöfartstidning fanns en redaktör som hette Sigfrid Nyberg...
ÖVRIGA
Indianen blev populär som litterärt objekt under 1800-talets första hälft. Ingen betydande författare kunde komma undan ämnet. John Greenleaf Whittier, James Russell Lowell och Willliam Cullen Bryant utforskade med stort allvar indiankulturens betydelse i historiska dikter. Sydstatsförfattare som William Gilmore Simms gjorde succé med romaner som Yamasee (1835) och ”The wigwam and the Cabin” (1853).
BÖRJAN TILL DEN USLA INDIANBOKEN
Kanske på grund av att Montgomery Birds ”Nick of the woods” faktiskt är en väldigt spännande bok där motsättningarna mellan ont och gott verkligen turneras så skapade den kanske skola för kommande ”Dime novels” och andra enkla häften som satte konsten att skapa motsättningar tagna från Bird och tema som fångenskap och flykt från Cooper och andra, så utvecklas en billighetsroman av ganska så rasistisk typ. Alla gamla fångeskapsskildringar från tiden efter King Philips krig eldade förstås också på brasan.
Men det kom lite senare. Cooper hade läst på, och mer viktiga böcker av faktakaraktär om indianerna vid den här tiden var mycket insiktsfulla och nyanserade. Och Cooper hade läst dem.
VAD COOPER HADE LÄST
För det första så har vi missionärer som kände indianerna och som kunde beskriva dem utan att vara helt nedlastade av religösa fördomar. Tvärtom kan man säga.
Zinzendorff och Moravianerna. Viktig för Cooper Cadwallader Colden. Audubon, Bartram.
En annan prästman som levt länge bland indianerna var Henry Rowe Schoolccraft som 1839 publicerade ”Algic Researches” den egentligen första samlingen av autentiska (muntliga) berättelser. Under 1840- och 50-talen dök det upp många poem som drog nytta av bl a Schoolcrafts texter. Den mest berömda av dessa är förstås Henry Wadsworth Longsfellows ”The song of Hiawatha”. Här fortsätter indianen att vara den stora, ädla hjälten.
TVÅ DIVERGERANDE SPÅR
CATLIN, MAXIMILIAN ETC.
INDIANBOKEN
Gerstäcker, Ferry, Aimard, Mayne Reid.
MER TVEKSAMMA FÖRFATTARSKAP, OFTA TYSKA
Grundmann, Graeff, Graepp, Gafran senare May.etc, etc,
Dime Novel. Buntline. Den tyska varianten.
NORDLANDSROMANEN
Jack London, Curwood
Curwood, James Oliver 1878-1927
Journalist och romanförfattare som blev nästan lika populär som Jack London med sina berättelser om äventyr i Nordlandet.
Böcker av eller om Curwood i Internet Archive.
William Faulkners indianer.
Cather, Willa
Kritik
Bradley, Eleanor M
The analysis of character in Willa Cather’s novels. - Thesis Bonston University Graduate School. - 1941.
Dunewald, Mary
Entering the World of Willa Cather’s Archbishop. - The New York Times 2007.
Coen, Nathan
Death comes for the Archbishop extramaterial
Hearne,
David Jesson-Dibley reads Ancient Mariner by Ken McGoogan. - Rec. -
The Coleridge Bulletin ; 2006 : summer. - New Series 27.
From ”Friends of Coleridge”
Schultz, James Willard
Indianer på film
« Indianer i äldre litteraturhistoria - kronologiskt Kulturella manifestationer - böcker, film, konst Spelfilm och indianer »
Litt:
Hollywood’s indian : The Portrayal of the N ative American in Film / Peter C. Rollins and John E. =’Connor, editors. - Lextington, Ky. : The University Press of Kentucky, 1998. - 226 p. : ill. - Index.
Uppfattningen som Europeer och Amerikanare har haft kring representationer av den Nordamerikanske indianen har varit såväl emotionell som motsägelsefull. Antingen vän eller fiende, sällan en komplex vanlig människa som värdesätts på egna villkor.
Vi kännertill begreppet ”den ädle vilden”, en uppfattning om Nordamerikas indianer som har sitt ursprung i romantiken och upplysningstidens Frankrike, då tanken på den oförstörda ursprungsmänniskan sysselsatte författare, filosofer och konstnärer.
I sinom tid kontrasterade den romantiska uppfattningen om indianen som ädel vilde mot alla ”fångenskapsberättelser” som uppstod i New England efter King Philips krig och efter de långvariga krigen mellan fransmännen och indianerna i Kanada och nybyggarna i New England och som lade grunden till den absolut motsatta bilden av indianen. Han blev person som i stort var lierad med de djävulusiska krafter som dolde sig i New Englands skogar. (New England som djävulens räjonger skymtar f ö än i dag i romaner t ex av Stephen King och Lovecraft).
Spelfilm och Tv-film, dagens populära konstarter forsätter att presentera en bild av ursprungsamerikanen som egentligen berättar mer om nutida företeelser i vår moderna dominanta kultur än de berättar om indianen. Man bör nog nyansera bilden av såväl indianromanen, spelfilmen och de levande aktörerna i västern. Exempelvis har vi ju i vår egen tid en stark respekt för indianen som naturvårdare och ekolog. Han värnar om naturen och dess värden. Något som de flesta i den dominerande västerländska kulturen också stätter högt på en värdeskala. Många kan nog också tänka sig likt många av de i västern agerande miltärbefälhavarna att det indianska livet var fritt och eftersträvansvärt, men ”Manifest destiny” kunde inget hindra. Generalerna var förpliktigade att skapa plats för den vita civilisationen kosta vad det kosta ville. Det är förmodligen en sannare bild av hur medierna, film eller böcker, förhåller sig till indianen, än ett reservationslöst folkmördande utan ett uns av reflektion. Undantag finns givetvis. Ett vanligt trick är att inledningsvis skapa spänning genom att utmåla indianer som värsta fasan i världen, för att någonstans mitt inne i berättelsen nyansera sig och förklar att de kämpade för folk land och rätten att leva. Därefter kör man vanligen över dem ändå, med just grundföreställningen ”att så måste det ju bli” trots allt.
Ett antal av representativa indianfilmer finns tillgängliga på YouTube. Man hittar en del här nedan.
[Spellista 1; 2 , ]
NORTHEAST
The Broken Chain
THE DEERSLAYER (1978) - Steve Forrest, Ned Romero
THE LAST OF THE MOHICANS (1977) - Steve Forrest, Ned Romero, Don Shanks
The Last of the Mohicans 1978. - pt 2
Der Wildtöter - Eine deutsch-französische Literaturverfilmung mit erzählerischen Elementen, frei nach den "Lederstrumpf-Erzählungen" von James F. Cooper.
Daniel Boone and the Opening of the American West –
Part 1 Part 2
Battle of Pontiac. - 1952. Sv/v Lex Barker
Unconquered. - 1947 / Gary Cooper
Iroquois.
Mohawk
Mohawk : a legend of the Iroquois
Iroquois trail. - 1950. sv/v
SOUTHEAST
Seminole. - 1953 / Rock Hudson
Distant Drums / Gary Cooper
Gone to Texas
Sam Houston
SOUTHWEST
Broken Arrow / James Stewart
Cry blood Apache
Geronimo una leyenda (eng text)
Orig: Geronimo, an American Legend 1983.)
Apache woman. - 1976.
Conquest of Cochise. - 1956.
Eagle's Wing (1979) Full Movie (Starring Martin Sheen and Harvey Keitel)
Buffalo Soldiers. - 1997. Imdb.
Coyote waits. - 2003.
CALIFORNIA
The Last of his Tribe. - 1992.
Ishi
PLAINS
War party. - 1988. Imdb wikipedia
Sitting Bull Imdb
Dale Robertson, Mary Murphy, J Carrol Naish (som Sitting Bull), Iron Eyes Cody ; Dir. Sidney Salkow ; Technical Advisor and Indian costumes, Iron Eyes Cody!!
Son of the morning star
Custer of the west
Buffalo Bill / McCrea. - 1944. - 1.30 tim.
White Feather = Vita Fjädern / Robert Wagner Imdb
Alt.
Cheyenne warrior. - 1994
Winterhawk. - 1975.
Blackfeet, tidigt 1800-tal. Wikipedia Imdb.
Pawnee. - 1957. Imdb. Wikipedia.
Comanche Moon. - Pt 1 Pt 2. Pt3
The Seekers. - 1980.
SUBARCTIC
Call of the Wild (1993)
Dokumentärfilm
Grey Owl`s strange quest 1936 documentary
Grey Owl wiki
KOLONIALHISTORIA m m
Master of Ballantrae
FILMHISTORIA
The Daughter of the Dawn. - 1920. Remastered.
The Daughter Of Dawn 2. Buffalo needed
The heart of an indian maid. - 1911
Battle of Elderbush Gulch / Griffiths. - 1915
Silent enemy / Buffalo Child Long Lance. - 1930.
Ramona. - 1936.
Relentless [TV-film] Will Sampson as Sam Watchman. - 1977.
Mr Horn. - 1979. - Carradine as Tom Horn
Spelfilm och indianer
Imdb Native American Indians ; 2 ; Celebs Sökning
Lakota Woman [Spelfilm]. - Vimeo.
Mary Crow Dog, daughter of a desperately poor Indian family in South Dakota, is swept up in the protests of the 1960s and becomes sensitized to the injustices that society inflicts on her people. She aids the Lakota in their struggle for their rights: a struggle that culminates in an armed standoff with US government forces at the site of an 1890 massacre.
Bildkonst och foto
« Pärlbroderier Konst och konsthantverk
Angel de Cora
Kiowa Six (Five)
Norval Morrisseau - Ojibwe
Wiki Wikiart med konstverken.
Biografi - Art Canada Institute. E-book Download e-book
Indianer i konsten
Eugene Delacrox 1835 (ovan)
Barnard, Francois 1812-1875 Frankrike
Louisiana Indian Encampment. (Ovan) Portrait of two Chitimacha indians( t h.)
Bodmer, Carl Schweiz
Boisseau, Alfred 1823 (Paris) - 1901 Canada
Ovan: Louisiana Indians Walking Along a Bayou. - 1847
Stu mick o Sucks / George Catlin
Delacroix, Eugene
FRANK B MAYERS SKETCHBOOKS - unika illustrationer av dakotaindianer kring 1851
KANE, PAUL 1810-1871
Kane, Paul 1810-1871
Wanderings of an artist among the Indians of North America : from Canada to Vancouver's island and Oregon through the Hudson's Bay Company's territory and back again. - London : Longman…, 1859. - 528 p. : ill.
Gehmacher, Arlene
Paul Kane: Life & Work. - Tortonto : University of Toronto, Massey College, 2014. - 85 p. : ill. (Art Canada Institute).
Gehmacher, Arlene
Paul Kane: Life & Work. - Tortonto : University of Toronto, Massey College, 2014. - 85 p. : ill. (Art Canada Institute).
Kihn, Langdon se ill i:
Barbeau, Marius, 1883-1969
Indian days in the Canadian Rockies / by Marius Barbeau ; with illustrations of Langdon Kihn. - Toronto : Macmillan, 1923. - 207 s. : ill.
Kurz, Rudolf Friederich
The Kurz Sketchbook
Rudolf Friederich Kurz, konstnär från Schweiz reste bland handelsstationer längs Mississippi och övre Missouri åren 1846-1852.Hans resejournal i engelsk översättning finns publicerad som Smithsonian Institution Bureau of American Ethnology Bulletin 115 1937.
Lesueur, Charles Alexandre 1778-1846
Miller, Alfred Jacob 1810-1874
Three Worlds Meet : The art of Alfred Jacob Miller
Archive org. + Paintings of
Kihn, Langdon 1898-1957 + ++
Exhibition : portraits of American Indians : comprising the Blackfeet Indians of Montana and the Pueblo Indians of New Mexico. - New York : The Anderson galleries, 1922. - ca 20 s. : ill.
Indianer i västerländsk musik
American Indian Opera Wikipedia
Opera Collection Spotlight : American Indian Themes in Music
<iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/3zegtH-acXE" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>
1736 Les Indes Galantes Jean Philippe Rameau Notexempel
1808 The Indian Princess / Barker.
Barker, James Nelson 1784-1858 USA
The indian princess, or La Belle Sauvage
skådespel av J N Barker, publicerat 1808. Detta skall vara det första indianskådespelet av en amerikan som uppförts (jfr Rogers Ponteach 1766) och det första som utnyttjade Pocahontaslegenden. Skådespelet var en slags sångspel med ackompoanjerande sånger ”an operatic melo-drame”. Det adapterades av en engelsman som ”Pocahontas, or the Indian Princess” och sattes upp i London 1820. Baserad på John Smiths ”General History of Virginia” är tendensen en starkt romantiserad atmosfär och karaktärerna är konventioner.
Stycket som fulltext hos Projekt Gutenberg.
1900 Puccini, G: Fanciullla del west
1910 Poia / Levin.
Nevin, Arthur Finley 1871-1943. - USA. AMG
Poia. - 1910.
Twilight. - 1911. (Senare med titeln A Daughter of the Forest. - 1918.
Två operor om Blackfoot indianer.
Poia Act 1. - (YouTube)
Libretto / noter
Nevin, Arthur
Two Summers with the Blackfeet Indians of Montana / Arthur Nevin. - (The Music Quarterly vol 2)
1913 Zitkala-Sa The Sun Dance Opera
Zitkala Sa 1876-1938 Yankton Dakota (Nakota) känd också som författare började samarbeta med kompositören William F. Hanson som undervisade vid Brigham Young University. Hon skrev libretto och sånger. Hon spelade siouxmelodier på fiol och Hanson transkriberade dem till normal notskrift. 1913 hade "The Sun Dance Opera” premiär i Orpheus Hall i Verbal, Utah. Uppsättningen inkluderade medlemmar av Ute stammen från den närliggande Uintah and Ouray Indian Reservation. Kritiken var mer än välvillig. Få operor har sedan dess berört indianska teman på samma sätt. Det märkliga är man stundals bara nämner William F Hanson som upphovsman till operan.
Zitkala-Sa
Hafen, P Jane
A Cultural Duet Zitkala Sa And The Sun Dance Opera - (Great Plains Quarterly ; 1998)
Hoefel, Roseanne
Zitkala-Sa (The Online Archive of Nineteenth Century US Womens Writings)
Zitkala-Sa (Early Native American Litterature)
Zitkala-Sa An Indian writer extraordinaire
Leona Mitchell, operasångerska är Chickasaw. YouTube
Grey, Mark
Enemy slayers : Navaho oratorio
American indianists Vol 1. - Booklet
Vol 2. - Booklet
Composer(s):
Cadman, Charles Wakefield; Fairchild, Blair; Farwell, Arthur; Gilbert, Henry F.;Loomis, Harvey Worthington;MacDowell, Edward; Orem, Preston Ware; Skilton, Charles Sanford; Strong,George Templeton
Edit Mason : Complete New Brunswick Recordings 1924-28
Cadman, Charles Wakefiled
Idévärlden - Religion, filosofi, psykologi
« Språken i Nordamerika Allmänt och övergripande Diplomati och förhandling »
Hultkrantz, Åke
The North American Indian Orpheus tradition: a contribution to comparative religion. - Stockholm : Ethnographical Museum of Sweden, 1957. - 339 p. Index. - (Monograph Series ; 2)
Hultkrantz, Åke
Conceptions of the Soul among North American Indians. - Ethnographical Museum of Sweden, 1953. - 544 p. Index. - (Monograph series ; 1)
Hultkrantz, Åke
The Attraction of Peyote : An Inquiri into the basic condtions for the diffusion of the Peyote religion in North America / Åke Hultkrantz. - Stockholm : Almqvist & Wiksell, 1997. - ca 233 p. : Index saknas i digitala utg. - (Acta Universitatis Stockholmiensis) (Stockholm studies in comparative religion ; 33)
Radin, Paul
Primitive Man as Philosopher. - New York : Appleton, 1927. -
Radin, Paul
Primitive Religion Its Nature And Origin / Paul Radin. - New York : Viking press, 1937. - 322 p. - Index.
Lowie, Robert. H
Primitive Religion. - London : Routledge and sons, 1936. -
Crow religion. - 30 s. - Index.
Wallis, Wilson D
Religion In Primitive Society. - New York : Crofts & co, 1939. - 388 p. - (Crofts Anthropology Series) - Index.
Radin, Paul
The religion of the North American Indian. - 46 s.
= Sid. 259-305 i: Anthropology in North America / Franz Boas… - New York : G.E. Stechert & Co, 1915. - 378 p.
Man The Hunter / Edited by Richard B Lee and Irven DeVore. - 11th printing. - New York : Aldine de Gruyter, 1987. - 415 s. : Index.
Origs ed. 1968.
Jaktens sociologi, psykologi och ekonomi. Exempel från Dogrib (Tlicho).
INDIANSKA MYTER OCH LEGENDER +
Boas, Franz
Kutenai Tales / by Franz Boas ; together with texts collected by Alexander Francis Chamberlain. - Washington : BAE, Smithsonian Institution, 1918. - 387 s. - (Bulletin // Smithsonian Institution, Bureau of American Ethnology ; 59)
Brinton, Daniel Garrison 1837-1899
American hero-myths. A study in the native religions of the western continent. - Philadelphia : Watts, 1882. - 251 s.
Brinton, Daniel Garrison 1837-1899
The Lenâpé and their legends : with the complete text and symbols of the Walam olum, a new translation, and an inquiry into its authenticity. - Philadelphia : Brinton, 1885. - 262 s.
Brinton, Daniel Garrison 1837-1899
The myths of the new world, a treatise on the symbolism and mythology of the red race of America. - 3 ed. - Philadelphia : McKay, 1905. - 360 s.
Curtin, Jeremiah 1835-1906
Seneca Indian myths. - New York : Dutton, 1922. - 616 s.
Östra skogslandet : Irokeser : Seneca
Dixon, Roland Burrage 1875-1934
Maidu myths. - New York : Knickebocker, 1902. - 118 s. - (Bulletin // American Museum of Natural history ; Vol 17 , pt 2)
Huntington California Expedition.
Kalifornien : Maidu
Dorsey, J Owen
The Degiha language. - Washington : Departement of the Interior, U S Geographical and Geological Survey of the Rocky Mountain Region, 1890. - 794 s. -(Contributions // North American Anthropology ; 7)
Omaha, Ponka
Curtin, Jeremiah 1835-1906
Seneca Indian myths. - New York : Dutton, 1922. - 516 s
Emerson, Ellen Russell 1837-1907
Indian myths, or, Legends, traditions, and symbols of the aborigines of America [microform] : compared with those of other countries including Hindostan, Egypt, Persia, Assyria, and China. - London : Trübner, 1884. - 677 s. : ill.
Judson, Katharine Berry +
Myths and legends of the Pacific Northwest : especially of Washington and Oregon. - Chicago : McClurg, 1910. - 144 s. : ill.
Platåområdet.
Judson, Katharine Berry
Myths and legends of Alaska. - Chicago : McClurg, 1911. - 148 s. : ill.
Nordvästkusten ; Subarktis : Arktis
Judson, Katharine Berry
Myths and legends of California and the Old Southwest. - Chicago : McClurg, 1912. - 193 s. : ill.
Sydvästområdet ; Bassängområdet ; Kalifornien
Judson, Katharine Berry
Myths and legends of the Great Plains. - Chicago : McClurg, 1913. - 204 s. : ill.
Judson, Katharine Berry
Myths and legends of the Mississippi Valley and the Great Lakes. - Chicago : McClurg, 1914. - 215 s. : ill.
Östra Skogslandet ; Sydöstern
Judson, Katharine Berry
Myths and legends of British North America. - Chicago : McClurg, 1917. - 211 s. : ill.
Ung. Myter från Kanadas indianer.
Kilpatrick, Jack Frederick
Eastern Cherokee Folktales : Reconstructed from the field notes of Fdrans M. Olbrechts / By Jack Frederick Kilpatrick and Anna Gritts Kilpatrick. - 68 s.
= Sid 379-447 i: Bureau of American Ethnology // Bulletin 196. - Washington : BAE, 1966. - ( Anthropological papers ; 80).
Kroeber, Alfred Louis 1876-1960
Indian myths of South Central California. - Berkeley : University press, 1907. - 250 s. - (Publications // University of California in Archeology and Ethnology ; vol 4:4)
Legends of America
Matthews, Washington 1843-1905
Navaho myths, prayers and songs / With text and translations by Washington Matthews ; Edited by Pliny Earle Goddard. - Berkeley : University press, 1907. - 63 s. - (Publications // University of California in American Archaeology and Ethnology ; Vol 5:2)
Sydvästområdet : Navaho
Mooney, James 1861-1921 I Archive org.
Myths of the Cherokee / James Mooney. - Washington : Smithsonian Institution, 1902. - 628 s. : ill. - 19th Annual report / Smithsonian Institution. Bureau of American Ethnology.- 1902.
Extract from the nineteenth annual report of the Bureau of American Ethnology.
Phillips, Walter Shelley 1867-1940
Indian fairy tales; folklore - legends - myths : totem tales as told by the Indians / gathered in the Pacific northwest by W. S. Phillips, with a glossary of words, customs and history of the Indians; fully illustrated by the author. - Chicago : Star, 1902. - 326 s. : ill.
Nordvästkusten.
Reichard, Gladys Amanda
Analysis of Coeur d'Alene Indian myths. - Philadelphia : American Folk-lore Society, 1947 [i.e 1948). - 216 s. - (Memoirs // Amerianh Foll-lore societ ; 41)
Schoolcraft, Henry Rowe 1793-1864 +
Algic researches …Indian tales and legends. - New York : Harper, 1839.
Vol 1. - 244 s.
Vol 2. - 244 s.
Schoolcraft, Henry Rowe 1793-1864 +
The myth of Hiawatha, and other oral legends, mythologic and allegoric, of the North American Indians. - Philadelphia : Lippincott, 1856. - 343 s.
An earlier edition, New York, 1839, in two volumes, appeared under title: Algic researches
Bearbetningar av Schoolcraft:
The Indian fairy book / From the original legends by Cornelius Mathews ; With illustrations by John McLenan. - New York : Allen brothers, 1869. - 338 s. : ill.
Efter Schoolcraft.
Seneca fiction, legends and myths Pt 1 / Collected by Jeremiah Curtin and J B N Hewitt. - 782 s.
= Sid. 37-819 i: 32 Annual report to the Bureau of American Ethnology to the Secreatry or the Smithsonian Institution [for the years] 1910-1911
Spence, Lewis 1874-1955
The myths of the North American Indians / With thirty-two plates in color by James Jack and other illustrations. - New York : Crowell, 1914. - 392 s. : ill.
Bla om likheten med fornnordiska berättelser.
Dorsey, J. Owen
Nanibozhu in Siouan Mythology. - 12 s.
= Sid.293-304 i: THE JOURNAL OF AMERICAN FOLKLORE ; 5 : 1892.
Barrett, Samuel Alfred
The Dream Dance of the Chippewa and Menominee Indians of Northern Wisconsin. - Milwaukee, Wis. : Published by the trustees, 1911. - 154 s. : ill. - (Bulletin // Public Museum of the City of Milwaukee ; 1:4)
Pag. 252-406.
Diplomati och förhandling
« Idévärlden - Religion, filosofi, psykologi Allmänt och övergripande Social organisation och ”stammar" »
Diplomati och förhandling - exempel från Irokesförbundet.
När kulturer möts är det inte ovanligt att parterna pratar förbi varandra, t ex vid förhandlingar och rådslag om markköp eller landtillhörighet, som ju var vanliga händelser i kolonialtidens Nordamerika. Många känner till att indianernas uppfattning om landägande och upplåtelse av land skilde sig diametralt gentemot de europeeiska kolonisternas. Därmed inte sagt att kontrahenterna var medvetna om detta på något sätt. Tvärtom. Vissa begrepp av den här naturen tog man för givna och kunde kanske inte i sin vildaste fantasi tänka att det fanns andra sätt att se på dem.
Andra uppfattningar av liknande natur gällde förhandling, rådslag och skapande av allianser. Berömt är när engelmännens general Amherst upphörde med att ge indianerna gåvor vid rådslag, något som indianerna alltid lagt stor vikt vid och som fransmännen alltid varit måna o, kanske av flera olika skäl. Men Amhersts tilltag skapade så starka reaktioner bland indianfolken att de tillsammans med en del andra tänkbara faktorer faktiskt orsakade indianska uppror, Pontaics uppror 1863 t ex. Dels innebar de uteblivna gåvorna brott mot förhandlingsseden. Gåvor är ju i grunden alliansbekrläftelser. Kanske var det också så att Pontiac och andra såg det som rena rama förolämpningen och kanske var det så att gåvor hade blivit ett komplement till försörjning av viktiga europeeiska varor som krut, kulor, kopparkittlar med mera, i tider då sedvanlig handel inte förslog och kunskapen om att klara sig utan dessa västerländska varor inte fanns längre, bland indianerna.
Vi tittar lite på en av de mest kända förhandlingssitutationerna som är ganska väldokumenterad, nämligen fördraget i Lancaster 1744, mellan irokesförbundet och guvernörer i Pennsylvania, Virginia och Maryland. Den allmänna bakgrunden kan man läsa in via Wikipedia Treaty of Lancaster, där också länkar finns till fördragstexterna.
En annan intressant företeelse var onondagahövdingen Canasategos ständigt återkommande propå att engelsmännen borde skapa ett federalt styrelseskick liknande irokesernas. Anmärkningsvärt därför att man stundtals anser att Benjamin Franklin just tänkt i de banorna när USAs konstitution skapades. Franklin kände väl till Canasategos tal. Han tryckte nämligen och gav ut ett antal fördragstexter och då bl a Lancasterfördraget. Se:
Indian treaties printed by Benjamin Franklin, 1736-1762 / With an introduction by Carl Van Doren and Historical & Bibliographical notes by Julian P Boyd. - Philadelphia : The Historical Society of Pennsylvania, 1938. - 340 p. ( Sid 41 Treaty of Lancaster).
Till god hjälp för att förstå vad som utspelades finns en skildring av en som var där, nämligen Witham Marshe som var Marylands representant vid förhandlingarna. Han gav ut:
Marshe, Witham
The Lancaster treaty of 1744 : Journal of the treaty at Lancaster in 1744, with the Six Nations / Annotated by William H Egle. - Lancaster, Pa. : The New Era Steam and Job Print, 1884. - 30 p.
(The Treaty of Lancaster, 1744. - The Virginia Magazine of History and Biography ; 1905:13 JStor)
Deet finns några punkter att dröja sig vid när det gäller förhandlingar med indianerna i allmänt (som verkar vara ganska så allmänna i stora delar av Nordamerika) och irokeserna i synnerhet.
1. Valet av förhandlingsplats.
2. Antalet närvarande indianer.
3. Valet av indianernas ombud, hövding.
4. Gåvogivande.
5. Tidsmässigt utdragna förhandlingar, vilket indianerna sannerligen verkar för.
6. Glidande uppfattning om vem som ”ägde” landet man diskuterar från början.
Den 22 juni 1744 marscherade bortåt 250 Irokesen in i den lilla gränsstaden Lancaster. De marscherade enligt Marshe i god ordning med onondagahövdingen Canasatego i spetsen. Somliga sakkunniga menar att han verkligen var Tadhoaho, irokesernas högsta ledare, men det är inte troligt. Det verkar mer som om han motsvarade vad som var vanligare bland indianer rent allmänt. Överhövdingar, fredshövdingar, var ofta tillbakadragna rådgivare och inte alltid de mest karismatiska personerna. Förhandlingshövdingarna, var däremot verbala och sociala, och i det hänseendet får man nog säga att Canasatego var representativ. Visserligen muntrades indianerna vid ankomsten lite försiktigt upp med diverse dryckjom, men stämningen var allmänt god och man skyndade sig att slå läger en bit utanför staden. Här byggde man sina barkhus och ställde in sig på ett par veckors förhandlingar. Man kan nog anta att de både visste, ville och tänkte se till så att förhandlingarna drog ut på tiden.
Nästa dag underhöll indianerna samtliga närvarande med danser.
När det väl blev förhandlingsdags var Canasatego verkligen i sitt esse. Han beskrivs som manligt vacker och vältalig. Han började förstås med att förklara för alla att allt land tillhörde indianerna. Visserligen ifrågasattes irokesernas rätt till en del av de land som låg långt söderut, men Canasatego ansåg att man ägde rätten till dessa land genom att ha erövrat dem. Det var f ö han som kallat Delawareindianerna för kvinnor och ålagt dem att lämna ett land som irokeserna påstod att de erövrat och hade rätten att sälja. Detta hade faktiskt Canasatego gjort på uppdrag av Willliam Penn!! Det är förstås tänkbart att Canasatego inte hade hela geografin klar för sig, och det är också tänkbart att det gällde land som irokeserna tagit från Susquehannockerna. Lancaster var ju mer ett Susquehannockernas land än Lenapernas. Eller att Canasatego helt enkelt menade att indianerna rent allmänt hade rätten till landet. Frank Eshleman i ”Lancaster county indians” hävdar emellertid att redan 1617 blev Delawarerna ”kvinnor” i meningen ”fredsmäklare”. ”As the Delawares moved from the Delaware and the Brandywine to the Susquehanna (Sec. 3. Colonial records 45) we must treat them to some extent as Indians of the Susquehanna country. In the year 1617 they were made the peace makers by collusion, they charge, on the part of the Dutch. Mombert tells us page 12, after reciting that the women had been the peacemakers and had not been successful, or that a powerful nation would be more effective in this office, that the Mengwe urged upon the Delawares that as they were a powerful tribe they should be the peacemakers. Their pride was touched says Mombert, ”in a moment of blind confidence in the sincerity of the Iroquois they acceded to the proportion and assumed the petticoat. The ceremony of metamorphosis was performed with great rejoicing at Albany in 1617 in the prescense of the Dutch whom the Lenape (Delawares) charged with having conspired with the Mengui (The Iroquoia) for their destruction.” Then Mombert goes on to tell us that having disarmed the Delawares they led them into war with the Cherokees and then suddenly deserted them unarmed to their destruction”.
Det är inte otroligt att förhandlingar med indianer med åren tenderade till att ta allt längre tid och att fler indianer vill närvara. Allt i takt med att indianerna behövde mer gåvor, i e europeiska varor. Men att vara försörjd för stunden räknades också. Förhandlingarna vid Lancaster verkar faktiskt ha haft tivoli eller nöjesfältskaraktär. Många seriösa skildrare av dessa förhandlingar brukar poängtera det utdragna förloppet som orsakat av indianernas consensustänkande. Alla skall närvara, och alla skall säga sitt. Det är säkert viktigt i sammanhanget. Men mycket tyder på att det ingick ett visst pockande på gåvor och mat och sprit också. Det var säkert det som retade Amherst. (Se ovan). Trots allvaret i förhandlingarnas utgång så var själva festandet åtminstone för några också viktigt. Och viktigast var nog gåvorna i form av skjortor, kittlar, knivar, krut och kulor. Dessutom behövde ständigt indianernas gevär lagas, något som tydligen alltid skedde vid sådana här tillfällen. En kommentator (Shannon) påpekar att om indianerna hade velat så hade de väl beväpnade indianerna lätt kunnat bränna staden och tagit hela befolkningen till fånga innan världen utanför kunna lyfta en musköt till försvar.
Anledningen till att man lade förhandlingarna i en liten gränsstad har naturligtvis med en viss kunskap om indianernas sätt att tänka. Särskilt nu när de ville komma och närvara i större sällskap. En mer allvarligt synpunkt är förstås att en förhandling i en av de större städerna hade medfört en ganska stor risk för smittsamma sjukdomar bland indianerna. Risken att de skulle bränna staden var nog mindre trolig. I alla fall om man tänker sig att just festandet, maten, spriten och alla gåvorna man räknade med var en realitet.
I övrigt så hade man ju lärt sig irokesisk diplomati som en slags interkulturell kommunikation. Männen som kunde de här sakerna var män som Croghan och
Delawarerna som kvinnor
Att irokeserna faktiskt kallade Delawarerna kvinnor har tolkats på flera och olika sätt. Enligt den mähriske missionären David Zeisberger så var meningen inte i betydelsen ”svaga” eller ”ovärdiga krigare” utan irokeserna hade utan tvekan respekt för dem:
Han skriver: …were always too powerful for the Six Nations. The latter [Iroquois] were convinced that if they continued the wars [with the Delawares] and other Indian nations] their total extirpation would be inevitable. [Zeisberger 1910:34]. Här förs också ett resonemang om en eventuell alternativ betydelse av ”kvinnor”. F ö, eftersom kvinnor stod högt i kurs bland irokeserna, anar en del forskare att betydelsen av uttrycket förändrat mening över tid. Men faktum var att Delawarerna var skattskyldiga till irokeserna och förhindrade att sälja land på eget bevåg. Även om irokesförbudnet inte tycks ha tagit så allvarligt på det. Jennings (1968) anför med eftertryck argument för att Susquehannockerna INTE skulle besegrat Delawarerna och gjort dem skattskyldiga. Helmer Linderholm har ofta menat motsatsen. ”Men sedan engelsmännen i Maryland hade kommit kunde minkesserna (Susquehannockerna) direkt förse sig med vapen av de vitas slag. Genom sin bättre organisation och sammanhållning besegrade de lenaperna och fördrev dem från Delawares västra krök, där de själva brukade fara ner för att driva handel med holländare som börjat visa sig där då och då". (s 37 Linderholm: Nya Sveriges historia, 1976). D v s när svenskarna kom till Delaware var västsidan av Delawareviken inte befolkad alls. 1634 rapporterade engelsmannen Thomas Young (Se Youngs berättelse i Myers) att Delawarerna ”wholy left that side of the River [the western side] which was next to their enimies, and had retired themselves on the other side farre up into the Woods, the better to secure themselves from the enimies”. 1634 hade Susquehannockerna helt klart segrat i kampen om handeln med europeerna i dalen.(New Sweden in America s.42,43, 114) När de svenska kolonisterna anlände 1638 fann de området öppet för kolonisation. Till yttermera visso etablerdes en relation till Susquehannockerna som blev svenskarnas ”beskyddare”. (Sid 102 (New Sweden in America). Söderlund, 2015, förtydligar. ”The Susquehannocks, in their 1626-36 war with the Lenapes, had won the right to trade on the river, which was probably their chief goal, but they did not take possession of Lenape land”. Men man kan undra. Eventuellt så var någon av indianledarna som sålde landet till svenskarna 1638 Susquehannocker som övervakade det hela. Så gjorde de är holländarna 1651 betalade Lenaperna för att bygga ett fort på deras jaktmarker i landet från Minquas Kill till Whorekill. Tamecongh kallades trakten också. Vid uppgörelsen, säger Söderlund s 79 ”Four Susquehannock sachems attended as witnesses to the treaty, indicating their interest in better access to Dutch trade”. För övrigt är det väldigt svårbegripligt att förstå de turer som svenskar och Lenaper utför angående svenska beskyllningar att de säljer landet svenskarna fått till Holländarna. (ibid) I texterna dyker Susquehannockerna upp som ”rådgivare” åt Lenaperna, t ex i förhandlingar med engelsmännen 1670. (Soderlund s 126, 130). Thomas Campanius Holm är mer säker på Susquehannockernas maktfullkomlighet i området. Han skriver: ”De tvingade också de förut omtalade barbarerna (Lenaperna) att vara rädda för dem, så att de måste vara dem underdåniga och skattskyldiga, ty dessa var inte så manliga att föra krig som Myncquesserna, varför de också var så rädda att de inte tordes kny, än mindre gå till slag mot dem…”. (Sid 181 i: Campanius Holm, 1702)(Eng utg)
En sak att tänka på är förstås följande. Lenaperna blev inte krossade av Irokesförbundet som så många andra grupper. Då förstås främst irokestalande. Det verkar som om De fem nationerna i själva verket vill krossa och införliva folk som var dem lika. (Mourning wars) Alltså krossar man Susquehannockerna, men inte Lenaperna. Däremot övervakar man deras agerande och ”ger goda råd”.
I ett Appendix till Jeffersons ”Notes on the State of Virginia” skrivet av Charles Thompson (vars sympatier var pro-Delware, säger Weslager, talas om att De Sex Nationerna hade gjort kvinnor av Delawarerna. Thompson hävdar att, som han skriver ”The Lenopi” var så hårt pressade av irokeserna att de tvingas tigga om fred, vilket beviljades dem ”on the condition that they should put themselves under the protection of the Mingoes (Six Nations, säger Weslager. Varför inte Susquehannock/Mingo?) confine themselves to raising corn, hunting for their subsistence of their families, and no longer have the power of making war. This is what the Indians call making them women. And in this condition the Lenopis were when William Penn first arrived and began the settlement of Penssylvania in 1682.”
Lancasterfördraget 1744
Colonial Records of Pennsylvania IV sid 699
Jennings intar en obegripligt annorlunda inställning till frågan om delawarernas position i The Covenant Chain:
Jennings, Francis
Glory, Death, and Transfiguration : The Susquehannock indians in the Seventeenth century. - (Proceedings of the American Philosophical Society ; 1968:1) JSTOR
En notis som antyder att indianernas diplomati måhända tog överdrivna svängar. Man ville gärna ha konferenser med kolonierna väl ofta, förstås i syfte att erhålla gåvor. Notisen hittar vi i kapitlet”The indian treaty of the church, januari 30 1877” i:
Some of the first settlers of ”The Forks of the Delaware” and their decendants / being a translation from the german of the record books of the First Reformed Church of Easton, Penna. : From 1760 to 1852. / translated and published by Henry Martyn Kieffer. - Pennsylvania : Eastton, 1902. - 404 p. : ill.
Innehåller kyrkböcker typ födda och döda i den kalvinistiska First Reformed Church of Easton. Har sitt uppebara värde, men inte för indianhistorikern, utom just kapitlet om Rådslaget 1777, som har en del intressant om indiansk diplomati.
Defeat of the Susquehannock[edit]
Map of Iroquois expansion during Beaver Wars 1638-1711.
With the tribes to the north and west destroyed, the Iroquois turned their attention southward to the Iroquoian-speaking Susquehannock. 1660 marked the zenith of Iroquois military power, and they were able to use that to their advantage in the decades to follow.[22] The Susquehannock had become allied with the English in the Maryland colony in 1661. The English had grown fearful of the Iroquois and hoped an alliance with Susquehannock would help block the northern tribes' advance on the English colonies. In 1663 the Iroquois sent an army of 800 warriors into the Susquehannock territory. They repulsed the army, but the invasion prompted the colony of Maryland to declare war on the Iroquois.
By supplying Susquehannock forts with artillery, the English in Maryland changed the balance of power away from the Iroquois. The Susquehannock took the upper hand and began to invade Iroquois territory, where they caused significant damage. This warfare continued intermittently for 11 years. In 1674 the English in Maryland changed their Indian Policy and negotiated peace with the Iroquois. They terminated their alliance with the Susquehannock. In 1675 the militias of Virginia and Maryland captured and executed the chiefs of the Susquehannock, whose growing power they feared. The Iroquois made quick work of the rest of the nation. They drove the warriors from traditional territory[23] and absorbed the survivors in 1677.
During the course of this conflict, in 1670 the Iroquois also drove the Siouan-speaking Mannahoac tribe out of the northern Virginia Piedmont region. The Iroquois claimed the land by right of conquest as a hunting ground. The English acknowledged this claim in 1674 and again in 1684. They acquired the land from the Iroquois by a 1722 treaty.
Ohio and Illinois Country[edit]
René-Robert Cavelier, Sieur de La Salle
, explorer of the old Northwest. Negotiated anti-Iroquois treaties with the tribes of the Great Lakes region
Once peace was achieved with the French, the Iroquois returned to their westward conquest in their continued attempt to take control of all the land between the Algonquins and the French. As a result of Iroquois expansion and war with the Anishinaabeg Confederacy (see also, Council of Three Fires), eastern Nations such as the Lakota were pushed across the Mississippi onto the Great Plains. There in the early 18th century, they adopted the horse culture and nomadic lifestyle for which they later became well known. Other refugees flooded the Great Lakes area, resulting in a conflict with existing nations in the region. In the Ohio Country the Shawnee and Miami tribes were the dominant tribes. The Iroquois quickly overran Shawnee holdings in central Ohio forcing them to flee into Miami territory. The Miami were a powerful tribe and brought together a confederacy of their neighboring allies, including the Pottawatomie and the Illini confederation who inhabited modern Michigan and Illinois. The majority of the fighting was between the Anishinaabeg Confederacy and the Iroquois Confederacy.[28]
The Iroquois improved on their warfare as they continued to attack even farther from their home. War parties often traveled by canoes at night. They would sink their canoes and fill them with rocks to hold them on the river bottom. After going through the woods to a target, at the appointed time, they would quickly burst from the wood to cause the greatest panic among their enemy. After the attack, the Iroquois could return quickly to their boats and leave before any significant resistance could be put together.[29] The lack of firearms caused the Algonquin tribes the greatest disadvantage. Despite their larger numbers, they were not centralized enough to mount a united defense and were unable to withstand the Iroquois. Several tribes ultimately moved west beyond the Mississippi River, leaving much of the Ohio Valley, southern Michigan, and southern Ontario depopulated. Several large Anishinaabe military forces, numbering in the thousands, remained to the north of Lakes Huron and Superior. They later were decisive in rolling back the Iroquois advance.[30] From west of the Mississippi, displaced groups continued to arm war parties and attempt to retake their homelands.
Elliott, Ella Zerbey
Blue book of Schuylkill County : who was who and why, in interior eastern Pennsylvania, in Colonial days, the Huguenots and Palatines, their service in Queen Anne's French and Indian, and Revolutionary Wars : history of the Zerbey, Schwalm, Miller, Merkle, Minnich, Staudt, and many other representative families. - Pottsville, Pa : ”Republican”, Joseph Zeerbey, proprietor. - 1916. - 456 s.Huguenots and Palatines
Social organisation och ”stammar"
« Diplomati och förhandling Allmänt och övergripande Klan, totem och moiety »
Vad man generellt kan säga om indianska etniska, social och politiska grupper (vilket förmodligen gäller de flesta sociala formationer i vår värld) är att de är väldigt lite konstanta och nästan alltid stadda i förändring.
En måhända viktig tanke är därutöver att folk tillhörig en viss social grupp i en viss kontext, ibland tillhörde en annan i ett annat sammanhang. Grumets kallar det ”situational identity”. Något som June Helms också påpekar om ledarskapet hos indianska grupper. Man skulle kunna tala om projektledare i stället för ”hövding”. Och dessa projekt var då av väldigt olika och väldigt tillfälllig natur.
Något som skapat förvirring bland vita observatörer är antalet hövdingar av olika slag. Ett vanligt förekommande fenomen är att vid förhandlingar med de vita, så skickade indianerna fram de bästa och mest karismatiska talarna. Inte de bakomvarande beslutsfattarna. Dessa beslutsfattare kunde förstås också utse krigsledare och andra personer som kom att ses som hövdingar. Ibland sammanföll förstås alla funktionerna.
Det finns ett antal publikationer som fokuserar på att försöka förstå vad indianska sociala grupper (”stammar” och ”band” t ex) var för något.
En av de bästa är Robert S. Grumets ”The Munsee indians”. En annan handlar om Nez Perce.
På samma sätt resonerar Catherine Price om Oglala sioux politiska struktur inkluderande såväl begreppet hövding som ”stam” i boken The Oglala People 1841-1879.
Nödvändig läsning är också June Helms ”The People of Denendhe”.
Ju mer vi studerar fenomenet stammar så visar det sig oftare än inte att vad européer såg som fasta stambildningar hade föga fog för sig. Likadant är det med begreppet ”hövdingar”.
I Kalifornien är det precis så. Stambildningar fanns, men inte på särskilt många ställen. Men vad fanns det då, då?
Kroeber, A L
The tribe in California. -
= Sid. 367 i:
The California Indians : a source book / R F Heizer and M A Whipple Eds.
Här beskriver Kroeber bl a en grupp indianer som kommit att kallas Yokuts.
Emellertid så skriver han: "Det skulle emellertid vara fullständigt galet att betrakta (Yokuts) dessa åtta eller nio grupper på något som helst sett som stammar. De var snarare en samling mindre grupper som händelsevis levde tillsammans i en geografisk area. Själva skulle de förmodligen aldrig kalla sig Yokuts, utan tänkte sig mer som by A eller B eller C eller annat.
EXEMPLET DELAWAREINDIANERNA - LENI LENAPE
KULTUROMRÅDEN
VATTENGRUPPER MED LIKARTAD KULTUR OCH SPRÅK
KLANER OCH LINEAGES
BARTHS UPPFATTNING OM GRUPPIDENTITET
GRUPPEN I FÖRÄNDRING
Vattengruppen - Multikulturella”Städer” - Modern bosättning.
Paramount chiefs - trots det söner
Korruptionen i Afrika - släkter
Oglala projektgrupper
Helms Projektgrupper i subarktis
Att kalla sig något….A B C D
Trots det Barths teori om samhörighet, samt lineages och phratries. Eller alllmän släkträkning.
Projektgrupper
Ekologisk likhet tillstädjer
Levi Strauss byggklossar
SOCIALA OCH KULTURELLA GRUPPER I FÖRÄNDRING - HISTORISKA ASPEKTER
Vad konstituerar en grupp över tid? Varför kan en social grupp som i stort sett bytt etnisk sammansättning och migrerat långa sträckor ändå anse sig som samma grupp med samma identitet som ett hundratal år tidigare?
MINNET I EN SOCIAL GRUPP SOM SAKNAR SKRIFTSPRÅK
George E Hyde som forskade på Oglala sioux, en präriendiansk ”stam” menar att man visst har stort utbyte av indianernas egna minnen och erfarenheter om man använder informationen med förstånd och vidimerar den med andra källor. Han menar emellertid att det är en vanlig vanföreställning att en Prärieindian kunde behålla i sitt minne detaljerade historiska händelser som utspelats två eller trehundra år tidigare. Nittio år, ibland hundra år skulle mer närma sig sanningen. Bland sioux fanns s k ”winter counts” till hjälp för minnet, där man avbildade någon viktig händelse för varje år. Men säger Hyde, i verkligheten är det knappast så. (sid ix Hyde: Red Clouds folk. Deras minne för traditioner går naturligtvis lälngre tillbaka än deras minne av historiska händelser, men det är dimmiga föreställningar av fakta. Hyde som skrev på 1930-talet menar att siouxernas minne tillbaka till 1850 är o k, men inte längre än så.
Men antagligen är det en smula annorlunda när det gäller genealogiska minnet. Så t ex har några kända siouxindianers släkt kartlagts av Matson med hjälp av släktens minnen och här verkar det med jämförelser med historiska källor faktiskt tillföra en del annars förlorad fakta.
Något som styrker
Swanton, John R.
A reconstruction of the theory of social organization. - 13 s.
= Sid. 166-178 i:
Boas anniversary volume; anthropological papers written in honor of Franz Boas .. New York : Stechert, 1906. - 559 s : ill. (Contents, Index)
Man The Hunter / Edited by Richard B Lee and Irven DeVore. - 11th printing. - New York : Aldine de Gruyter, 1987. - 415 s. : Index.
Origs ed. 1968.
Jaktens sociologi, psykologi och ekonomi. Exempel från Dogrib (Tlicho).
Helms
Social organisation och ”stammar" Autonymer »
Athabaskerna anser inte sig utgöra tydliga politiska eller kulturella grupper. En forskare (Osgood) vägrade att använda begreppet ”stammar” för de folk som klassificerades som Hare, Satudene, Mountain, Slaves,Dogribs, Yellowknives och Chippewyans. Han använde den vaga benämningen ”grupper”. De kunde uppföra sig på väldigt olika sätt gentemot andra grupper av diverse anledningar.
För att ta det från början. Det fanns en tydlig grundläggande enhet, bandet, jaktlaget som utgjorde ett läger. (Jfr siouxer som räknade antalet ”lägereldar”). Detta måste anses vara det minimala tillståndet av social enhet. Om den gruppen bara omfattde ett par tre individer måste det anses vara det extremt minimala. Mer vanligt var förstås att flera kärnfamiljer slöt sig samman för att skaffa sig ett leverne. Antalet familjer kunde variera mellan ett par, tre till ett dussin. Några formella band mellan grupperna fanns inte. Varje familj kunde flytta från gemenskapen närhelst de behagade. Men för att vara tydlig: dessa band bestod av släkter.
Längre fram kommer vi att hitta ”codresidential” bands särskilt när försörjningen blivit beroende av pälshandeln med de vita, och identiteten knöts till handelsposten, och därav bandnamnet. ”De som handlar vid xfactory” etc.
Autonymer
« Helms Social organisation och ”stammar" Vad konstituerar en ”grupp” - vad håller den samman »
The Mandan have used differing autonyms to refer to themselves:
Rųwą́ʔka·ki "men, people": before 1837 (transcribed by European Americans as Numakaki, Numangkake)
Wį́ʔti Ų́tahąkt "East Village" (after the village of the same name): late 19th century (transcribed as Metutahanke or Mitutahankish)
Rų́ʔeta "ourselves, our people" (originally the name of a specific division): this is the term the people now use
The Mandan probably used Rųwą́ʔka·ki to refer to a general tribal entity. Later, this word fell to disuse and instead two division's names were used, Nuweta or Ruptare (i.e., Mandan Rų́ʔeta). Later, the term Rų́ʔeta was extended to refer to a general tribal entity. The name Mi-ah´ta-nēs recorded by Ferdinand Vandeveer Hayden in 1862, reportedly means "people on the river bank", but this may be a folk etymology.
Nez Perce
Nimiipuu, riktigt folk s 4 West: The Last Indian war.
Bland grannfolken t ex Shoshonerna var de kända som ”people under the tule”, d v s folket som bor i hyddor gjorda av tulebuskens ris (bulrush). Andra grannfolk kallade dem ”Khouse eaters” därför att Nimiipuu samlade bär och rötter. Khouse var en rot som man använde till mat och medicin. Termen Nerz Percee fick de först 1805 när en fransk-kanadensisk expedition felaktigt översatte Nimiipuu till att betyda ”Genomborrade näsor”. Tolken såg någon stammedlem med en snäckkornament i näsan, men det finns inget belägg för att detta var en utbredd sed eller vana.
O’odham, = människor, folk (Tohono O’odham, ökenfolket (Papago), Akimel O’odham, flodfolket (Pima
Vad konstituerar en ”grupp” - vad håller den samman
« Autonymer Social organisation och ”stammar"
Territorium
Många gånger är det territoriet som tycks vara vad som konstituerar en grupp människor. Det är en idé som inte är bärig vid ett enkelt betraktande av empiriska fakta. Territoriet kan vara en del i en grupps varande, men är det inte särskilt ofta. Eller i alla fall så förändras det mer ofta.
Gemensam uppfattning om vad som är ”vi”.
Enligt den norske antropologen Barth är det summan av de kulturella element som gruppens medlemmar anser tillhöra gruppen som sådan som är det egentliga kittet i gruppen. Ofta är det nog så.
Korskusinäktenskap
I resonemangen här jaget kallad ego, just här en man.
egos mors brors dotter = matrilateral korskusin.
egos faders systers dotter = patrilateral korskursin.
Ett speciellt fenomen är det territorielösa samhället, alternativt samhällen med väldiga territoriella innehav. Sannolikt finns det en stor portion identifierbar vikänsla hos dset som konstituerar ett folk. Men skulle man under ett antal hundra år gift in ”främlingar” i gruppen, så skulle vikänslan snart vika för nya idéer och begreppet stam helt enkelt försvinna upp i andra folkkonstellationer. Här kommer korskusinäktenskapen in som en bestämmande faktor för en sådan grupps överlevnad.
Många halvnomder har en patrilinjär släkträkning. Eftersom nästan alla folk upplever ett förbud mot incest, så kan man ju en man i förlängningen inte gifta sig valfri kvinna, ty då skulle snart incestproblemet bli reellt. Istället är det mycket vanligt att giftermål med morbroderns dotter (parallellkusin) är tabubelagt, under det att giftermål med fastrars barn och morbröders barn (korskusiner) inte bara tillåts, utan är absolut önskvärt.
. Gör man inte det gifter man ”ut” sig.
Hos irokesindianerna och många siouxfolk var det tvärtom. Eftersom kvinnan ägde huset hos irokeserna, och hennes närmaste släkt bodde där, inklusive hennes bror (morbrodern till ego) så var man alltså tvungen att gifta sig med folk från ett annat hus där nära släktingar inte bodde. Eftersom då (egos) jagets) far inte bodde i det huset utan mest hälsade på, så blev det morbrodern som var den egentlige uppfostraren av systerns barn i långhuset.
När släkterna växte och man inte kunde vara säker på vem som var släkting, gav man namn åt släkterna (vilket ofta kallas totemnamn), ett namn som gick helt på tvärs, eller genom alla irokesiska byar och långhus.
Egos farbröder och mostrar har samma släktskapsbeteckning som används för egos egen far och mor. (”Föräldrar”)
Egos fastrar och morbröder å andra sidan kallades med särskilda beteckningar, motsvarande just ungefär engelskans Aunt och Uncle. (=Icke-föräldrar)
Barnen till ens föräldrars syskon av samma kön (fastrar, mostrar) kallas då parallellkusiner (syskon) och benämns med särskilda syskonbeteckningar.
Barnen till ”Aunts” eller ”Uncles” kallas så korskusiner. De anses inte som syskon utan motsvarar vårt ”kusin”.
Ibland, i vissa släktskapssystem är släktskapstermen för korskusin densamma som för svåger och svägerska.
the brothers of Ego's (the subject from whose perspective the kinship is based) father, and the sisters of Ego's mother, are referred to by the same parental kinship terms used for Ego's Father and Mother. The sisters of Ego's father, and the brothers of Ego's mother, on the other hand, are referred to by non-parental kinship terms, commonly translated into English as "Aunt" and "Uncle".
The children of one's parents' same-sex siblings, i.e. parallel cousins, are referred to by sibling kinship terms. The children of Aunts or Uncles, i.e. cross cousins, are not considered siblings, and are referred to by kinship terms commonly translated into English as "cousin". In some systems, the kinship terms applied to cross-cousins are the same as those applied to brothers-in-law and sisters-in-law, due to preferential marriage practices (see below).
Tortyr och fångenskap
« Bilden av indianen Specifika problem och teman Indianer och kvinnans frihet »
Bland de mer uppmärksammade indianska grupperna som de facto utövade tortyr av fångar hör irokesfolken.
Krigare dödade varandra för revanch, prestige och makt, mer sällan för nationalistiska eller ekonomiska anledningar. Irokesiska krigare våldtog så gott som aldrig kvinnor i strid. Europeiska betraktare uppfattade detta totalt felaktigt som att de skulle ha en svag könsdrift och gjorde en dygd till en svaghet. Den verkliga anledningen skulle varit föreställningen bland irokeskrigarna att sex skulle göra dem krigsodugliga. En annan tanke är att de s a s hade det väl förspänt hemma och knappast var desperata efter sex. Deras samhällen var otroligt sexliberala.
Mer viktiga krafter och förklaringar till våldshandlingar var revanch och behovet av fångar att ersätta fallna krigare eller andra dödade släktingar. Många krigsfångar adopterades in bland irokeserna och blev fullvärdiga medlemmar i adoptivstammarna. Några tilläts leva som slavar. (Vilket inte verkar vara särskilt vanligt). De krigsfångar som inte behandlades på sådana sätt blev ofta utsatta för död och/eller tortyr. Det förekom i samband med tortyr rituell kannibalism, vanligtvis tolkat så att man kunde förvärva en tapper fånges mod och prestige.
Tortyr tog många uttryck. Det som vanligen nämns är krossandet av en fånges fingrar eller utdragandet av hans naglar. Avsikten var knappast att plåga, utan att förhindra upprepade flyktförsök. Med temporärt skadade fingrar kan man knappast hantera en pilbåge eller lösgöra knutna fängsel. Detta råkade flera fångar ut redan efter tillfångatagandet på väg hem till erövrarnas städer eller byar.
Vid hemkomsten tvingde man fångarna till våldsamma eller spelade gatlopp, där barn och kvinnor, likväl som män slog och stack den som skulle ta sig fram genom två rader av stammedlemmar.
Hade man bestämt sig för att fången skulle dödas var det ofta tal om pinan vid en påle eller på en uppbyggd plattform.
Pierre Radisson, den franske pälshandlaren och upptäcktsresanden har gett oss en beskrivning av hur det gick till. Radisson togs som adoptivperson strax efter det att han blivit tillfångatagen av Mohawker 1651 vid St Lawrencefloden. Hans tillfångatagare målade hans ansikte rött, kammade honom och försökte lära honom deras språk. Vid hemkomsten till byn blev gatloppet kort eller symboliskt och han upptogs genast i en familj som förlorat en son. När han emellertid försökte rymma, men misslyckades, blev han snart tagen tillbaka till samma by, den här gången för att genomgå en som vissa läsare betraktar som en fullskalig tortyr ( tex Snow), men som egentligen bara var en markering att han inte skulle fly sin roll hos irokeserna. Hans naglar drogs ut och han brändes under fötterna. Typiska åtgärder för att han inte skall ens kunna tänka sig att fly. Själv berättar Radisson att naglarna snart växte ut och fötterna blev bra i sinom tid. De återstående menen var ett lamt finger. Under själva tortyren (mer eller mindre rituell) blir han emellertid friköpt av sina adoptivföräldrar med wampumgåvor. Han stannade frivilligt hos irokeserna i månader, och till slut lyckades han ändå rymma och kom till Fort Orange 1654.
Radisson, Pierre Esprit
Voyages of Peter Esprit Radisson, being an account of his travels and experiences among the North American Indians, from 1652 to 1684 / by Radisson, Pierre Esprit, 1636?-1710 ; Transcribed from original manuscripts in the Bodleian Library and the British Museum ; Scull, G. D. (Gideon Delaplaine), 1824-1889. - Boston : Prine Society,1885. - 385 p. - Index.
Knowles, Nathaniel
The torture of captives by the indians of Eastern North America. - 1940.
Stueck, Adam
A Place Under Heaven : Amerindian Torture and Cultural Violence in Colonial New France 1609-1729
Captivity narratives - Fångenskapsskildringar
Wimer, James
Events in Indian History : Beginning with an Account of the Origin of the American Indians, and …. - Lancaster : Hills, 1841. - 633 p. : ill.
Historia. - Biografier. - Fångenskapsberättelser.
Hastings, Susanna Williams Johnson
A narrative of the captivity of Mrs. Johnson containing an account of her sufferings, during four years, with the Indians and French. - New York, 1841.
Aabenaki. Fångenskapsskildring.
How, Nehemiah
A narrative of the captivity of Nehemiah How in 1745-1747 /reprinted from the originial edition of 1748, with introcution and notes by Victor Hugo Paltsits. - Cleveland, 1904.
Boone, Daniel
Fångenskap hos Shawneeindianerna 1778. -
= Sid 68 ff i
Filson,John
The discovery, settlement, and present state of Kentucke : and an essay towards the topography and natural history of that important country / by Filson, John, 1753?-1788. - Wilmington, Del. : Printed by James Adams,1784. - 118 p.
The map to accompany this work, "This map of Kentucke drawn from actual observations ... By ... John Filson," was published separately: "Philada. Engraved by Henry D. Pursell, & printed by T. Rook, for the author 1784." There is a copy in the Division of maps and charts of the Library of Congress. (cf. "The first map of Kentucky by John Filson ... by P. Lee Phillips" 1906)
Derounian-Stodola, Kathryn Zabelle
The Indian Captivity Narrative 1550-1900 / Kathryn Zabelle Derounian-Stodola and James Arthur Levernier. Orig pdf
Litteraturhistoria : Fångenskapsberättelsen
Lz Jemison, Mary 1743-1833 Wiki
Seaver, James E.
Life of Mary Jemison Deh-He-Wä-Mis / Fourth edition with geographical and explanatory notes. - 1859. Seneca Irokes : Fångenskapsberättelser
Jouges, Isaac
Narrative of a captivity among the Mohawk indians : a description of New Netherland in 1642-3 and other papers / by Father Isaac Jouges. With a memoir of the author by John Gilmary Shea. - New York, 1857.
Kelly, Fanny 1845-1904 Wiki
Narrative of my captivity among the Sioux Indians / by Fanny Kelly ; with a brief account of General Sully's Indian exepedition in 1864, bearing upon events occuring in my captivity. - 1871. Lakota sioux ; Fanny Kelly : Fångenskapsberättelser
Knight, Isaac, fl. 1839
A narrative of the captivity and sufferings of Isaac Knight from Indian barbarity : giving an account of the cruel treatment he received from the savages while afflicted with the smallpox ; his escape and joyful return after enduring the hardships of an Indian prisoner, during two years and six months. - Evansville : Printed at the Journal Office, 1839. - 34 s.
Halva boken tomma sidor.
Larimer, Sarah
The capture and escape or, Life among the Sioux /by Sarah L. Larimer. - 1871.
Lakota sioux ; Fanny Kelly ; Sarah Larimer
, Henry Davenport 1836-1909
Indian horrors, or, Massacres by the red men
being a thrilling narrative of bloody wars with merciless and revengeful savages : including a full account of the daring deeds and tragic death of ... Sitting Bull, with startling descriptions of fantastic ghost dances, mysterious medicine men ... etc. : the whole comprising a fascinating history of the Indians from the discovery of America to the present time
... / by Henry Davenport Northrop. - 1891.
Indiankrigen : Allmänt
Radisson, Pierre Esprit
Voyages of Peter Esprit Radisson, being an account of his travels and experiences among the North American Indians, from 1652 to 1684 / by Radisson, Pierre Esprit, 1636?-1710 ; Transcribed from original manuscripts in the Bodleian Library and the British Museum ; Scull, G. D. (Gideon Delaplaine), 1824-1889. - Boston : Prine Society,1885. - 385 p. - Index.
Rowlandson, Mary c. 1637-1711 Wiki
A narrative of the captivity, sufferings, and removes, of Mrs. Mary Rowlandson who was taken prisoner by the Indians ; with several others... / Written by her own hand. - 1856.
New England : Wampanoag : King Philips war :
Fångenskapsberättelser
Knight, John d 1838.
Indian atrocities : narratives of the perils and sufferings of Dr. Knight and John Slover, among the Indians, during theRevolutionary War : with short memoirs of Col. Crawford & John Slover and a letter from H. Brackinridge, on the rights of the Indians, etc - 1867.
Cover title: Narratives of Knight and Slover
Harbison, Massy 1770-
A narrative of the sufferings of Massy Harbison, from Indian barbarity : giving an account of her captivity, the murder of her two children, her escape, with an infant at her breast. - Beaver, [Pa] : Printed by Wm. Henry, 1836. - 208 p.
Meginness, John Franklin 1827-1899
Biography of Frances Slocum, the lost sister of Wyoming : A complete narrative of her captivity and wanderings among the indians. - 1891.
Frances Slocum 1773-1847 ; Delawarer ; Fångenskapsberättelser ;
Lenape
Williamson, Peter
The life and curious adventures of Peter Williamson who were carried off from Aberdeen and sold for a slave. - New ed. - Aberdeen : Printed for the booksellers, 1826. - 155 s. +
Wimer, James
Events in Indian History : Beginning with an Account of the Origin of the American Indians, and …. - Lancaster : Hills, 1841. - 633 p. : ill.
Historia. - Biografier. - Fångenskapsberättelser.
Winger, Otho, 1877-1946
The lost sister among the Miamis. - Elgin, Ill., The Elgin Press, 1936. - 143 p. + Pl.
Fångenskapsskildring. - Slocum, Frances, 1773-1847, Indian captivities, Miami Indians