Population of Native California
California indians history
Powers, Stephen
Tribes of California. - Washington : Departement of the Interior : Government printing office, 1877. - 635 p. - (Contributions to North American Ethnology ; 3)
Index.
Gifford, Edward Winslow, 1887-
Clans and moieties in southern California. - Berkeley : University of California Press, 1918. - 65 p. - (University of California Publications in American Archaeology and Ethnology ; 14:2)
(= Sid. 155-219)
Godsmith, Walter
Social organisation in Native California and the origins of Clans.
Kroeber, Alfred L 1876-1960California culture provinces / by A L Kroeber. - Berkeley : The University press, 1920. - 18 p. - (University of California publications : American Archaeology and Ethnology ; 17:2)
Kroeber, Alfred L 1876-1960Elements of culture in native California / by A L Kroeber. - Berkeley : The University press, 1922. - 70 p. - (University of California publications : American Archaeology and Ethnology ; 13:8)
Kroeber, Alfred L 1876-1960Types of Indian culture in California. - Berkeley : The University press, 1904. - 103 s.- (University of California publications : American Archaeology and Ethnology ; 1904:3)
Kroeber, Alfred L
The Archaeology of California. - 42 p.
= P 1-42 in: Putnam Anniversary Volume, 1909.
Kroeber, Alfred Louis 1876-1960
Indian myths of South Central California. - Berkeley : University press, 1907. - 250 s. - (Publications // University of California in Archeology and Ethnology ; vol 4:4)
Kroeber, A. L. (Alfred Louis), 1876-1960
Shoshonean dialects of California / by A L Kroeber. - Berkeley : The University Press, 1907. - 165 p. - (University of California Publications in Archaeology and Ethnology ; 4:3)
California Indian Food and Culture / by ERIC. - Berkeley : Hearst Museum of Antrhropology, 2001. - 52 s. : ill. - (ERIC ED480170)
Sapir, Edward
Collected Works of Edward Sapir : - Berlin. New York : Mouton de Gruyter.
Vol XIV. - Northwest California Linguistics / Volume editors Victor Golla, Sean O’Neill. -
2001. - 1120 p.
Contents. - Index.
Languages of California- Berkeley edu.
California Indians Language Groups - California Department of Parks and Recreation
Ang kartan nedan så är konstruktionen Hokan-språk omdiskuterad. I Handbook of North American Indians. - 1978 föredrar man beteckningen Coahuila-Yuman istället för Hokan. Mohave, Halchidhoma och Yuma för vi dessutom till Sydväst : Rancheria)
Indgenous languages of Califiornia - wiki
Kroeber, Alfred L
The Yokut and Yuki languages. - 16 s.
= Sid. 64-79 i:
Boas anniversary volume; anthropological papers written in honor of Franz Boas .. New York : Stechert, 1906. - 559 s : ill. (Contents, Index)
Dixon, Roland B.
The prominal dual in the languages of California. - 5 p.
= Sid. 80-84 i:
Boas anniversary volume; anthropological papers written in honor of Franz Boas .. New York : Stechert, 1906. - 559 s : ill. (Contents, Index)
Diskurser och artiklar Missionsindianerna - svält och lidande »
California genocide - wiki
« ”Stammarna” Kaliforniens (sub)kulturområden KALIFORNIEN Diskurser och artiklar »
Indigneous Peoples of California - wiki
Om man skulle utsträcka Kaliforniens kulturområde åt något håll (det finns många väderstreck att fundera över) så skulle Nordvästkustens kulturområde och en liten bit av Platån vara det naturliga valet. Antagligen är grupperna här enklaver av folk som bara inte ville lämna sina nyhittade Shangri Las. De härstammar måhända från den allra tidigaste vågen av invandrare från Asien som inte (senare) tog den isfria korridoren i inlandet för ca 10.000 år sedan. Nej, ett stort antal indicier tyder på att invandringen började långt tidigare och än mer tecken tyder på att kustfolken tillhör de som verkligen bott i sina respektive områden i ”årtusenden”. Detta har för Kalifornien skapat ett lapptäcke av kulturer tillhörande nästan alla kända språkgrupper på den Nordamerikanska delkontinenten utom Inuiternas. Ihopräknat med Nordvästkustens folk var området också den mest tätbefolkade regionen i Nordamerika. Det mer anmärkningsvärda var att nästan inget av dessa folk brydde sig om jordbruk för fem öre. De hade andra sätt att försörja sig. I norr vid Nordvästkusten var det förstås fisken och vad havet gav i övrigt och i Kalifornien var basfödan ekollon, som förvisso måste genomgå en process innan de blev stapelvara i form av gröt. Bara det tyder på att man bott här länge och utvecklat sina metoder för försörjning.
Vissa forskare menar att Kaliforniens folk stannade kvar på ett jägar- samlarstadium därför att de var så isolerade. Men sanningen är snarare att de valde sin isolering och försvarade den med kraft. Uppenbarligen hade de hittat sitt idealsamhälle? Försörjningen var god. Ekollon, lax och hjort och ett behagligt klimat.
Odlarna i söder kring Colorado floden.
Skulle man fundera ytterligare över hur Kalifornien som kulturområde nalkas sina grannar måste man först se till jordbrukarna i söder. Jordbruk var ju inget typiskt för Kalifornien. Det tycks inte ha behövts helt enkelt. Men grupperna kring Colordadofloden kunde knappast låta bli att odla. Det var alldeles för enkelt. Men i övrig visar de ingen kulturell släktskap med odlarna i Sydvästområdet. Pueblos och andra alltså. Men de grupperna för vi i stort till Sydvästområdet här. Om Kaliforniens egentliga (sub)kulturområden läser vi här!
Det kan vara förståndigt att dela in stammarna i Kalifornien i hanterliga sub-kulturområden. I periferin drog såklart grupperna åt andra kulturområden, varför vi här låter Modoc och Klamath i nordost återfinnas under Platåområdet, halvökenfoken i öster behandlas under Bassängområdet, folken kring Coloradofloden återfinns som Rancherias på Sydvästerns kulturområde. Det är tre bergskedjor som spelar roll före hur folken levde och hur vi delar in dem. Klamathbergen i Nordväst, kustbergen som går längs hela Stillahavskusten och Sierra Nevada som i Öster skiljer kulturområdet från Bassängditot. I sydöst tränger Mohaveöknen in i området och där finns bara folk som vi räknar till Bassängen. Språkligt och ekonomiskt hör de dit. Men två folk hittar vi öster om de berg som skiljer; västliga Mono och Tubatulabal.
Kvar blir då den enkla uppdelningen i
Nordöstra, Nordvästra-, Centrala- och Södra Kalifornien.
Centala Kalifornien får sägas vara det egentliga och typiska kulturområdet eller kulturområdets klimax. Influenser från periferi och omvärld togs om hand av de här folken och omskapades vagt till något eget. Eventuellt speglar de ett urgammalt sätt att leva som var så bekvämt men enkelt, att man helt enkelt inte hade lust att förändra det. När de vita kom hade man emellertid ingenting att sätt emot. Först drabbades man av spansk mission i söder och därefter den sedvanliga jordhungern förstärkt av guldrusher i övrigt.
Eklundar och gräsmarker dominerade ett bördigt lanskap som en gång var hemland åt grupper som Yokuts, Miwok och Nisenan m fl. Genom årtusenden var klimatet här närmast medelhavsliknande och man försörjde sig mest genom insamling av ekollon och laxfiske. Man hade lätt att försörja sig och ”stammarna” växte men aldrig ville man skapa allianser eller imperiebygge. Man var så nöjd med den egna byn. Trots avsaknad av jordbruk så tycks man alltså var nöjd med tillvaron och var högst skeptisk till vare sig någon kulturell evolution eller någon som helst annan förändring. Väpnad konflikt var alltså sällsynt såvida inte någon försökte störa det invanda livet. Det typiskt Kaliforniska hittar vi i Sacramento. och San Joaquinflodernas dalgångar men i Nordöstra Kalifornien kan vi hitta ett par grupper (Atsugewi och Achumawi) som tillräckligt skiljer sig från övriga för att utgöra ett eget subkulturområde.
Här var det ett berglandskap med forsar, djupa sjöar, låglänta träskmarker och barrskogar. Förstenade lavaströmmar skapade ett nästan månlikt landskap på sina ställen vilken kunde användas till försvarsliknande fort eller kanske blev den vulkaniska stenen till infernaliskt vassa pilspetsar.
Mot kusten till i Nordväst var klimatet ett milt havsklimat. Här fanns skogar av redwood-tall och gran; stora stim av lax tog sig upp för floderna och var en stabil försörjningsbas för folken längs floderna. Det förvånar alltså inte att folken här visar element som platsar i Nordvästkustens kulturområde. Det är ju bara yttersta perifirin av den livsstilen.
Centrala Kalifornien - kuststräckan
Den långa kustlinje som sträcker sig från norra Kalifornien och ned till San Franciskobukten och sedan vidare söderut mot Point Conception (mitt emot Sant Barbaraöarna) får absolut tillräckligt med regn för att skapa ett mycket angenämt liv. Så tyckte i alla fall folken som levde där. Folk som levde här var Kust Yuki, flera Pomostammar, KustMiwok, Costano, Salinan och Esselen hade tillgång till en mängd försörjningskällor. Floderna var fulla av lax, barrskogen, busk- och gräslandskap gav möjligheter till jakt och insamling som väl räckte till.
Den sydligaste delen av Kaliforniens kulturområde beboddes av Chumashfolken, Gabrielino, Luiseno, Ipai och Tipai. Området är ganska torrt och indianerna bodde i ganska glest lagda byar och levde väldigt mycket på ekollon (ett typiskt Kaliforniskt drag). Grupper som hade Stillahavskust kompletterade sin ganska magra vegetabiliska diet med fisk, skaldjur och strandade valar. Öster om kustbergen finns Mohaveöknen, en varm zon utan mycket regn. De Ute-Aztektalande Cahuilla, Serrano och Cupenofolken som bodde här utnyttjade framför allt eken och pinyonträden på bergssluttningarna.
Kalifornien som kulturområde skiljer sig från, är inte kongruent med, staten Kalifornien mest därför att halvökenområdet öster om Sierra Nevada räknas till Bassängområdet.
« Guldrushen Diskurser och artiklar
Kroeber, A L
The religions of the indians of Caliornia. alt
Loeb, Edwin M.
The creator concept among the indians of norht central California
Kroeber, A L
Two myths of the Mission indians in California. - Jstor
Pomo religion - wiki
Kuksu religion
Hupa
Language: Athapaskan
Goddard, Pliny Earle
Life and culture of the Hupa. - Berkeley :University of Calfornia, University press, 1903. - 378 p. : ill. - (Publications //American Archaelology and Ethnology ; 1903:1)
Goddard, Pliny Earle
A graphic method of recording songs. - 6 s. — [exempel Hupa]
= Sid. 137-142 i:
Boas anniversary volume; anthropological papers written in honor of Franz Boas .. New York : Stechert, 1906. - 559 s : ill. (Contents, Index)
Goddard, P E
Magic formulas of the Hupa indians. - 2 p.
= Sid 533-534 i:
Source book in anthropology / by A L Kroeber and T T Waterman. - Berkeley : University of California Press, 1924. - 586 p. : ill.
Bibliography.
Karok (Karuk)
Språk: Språkligt isolat
Brandt, Randall S
Bibliographies of Northern and Central California Indians. -. Berkeley : University of California.
Vol 2. - Tribal Bibliographies P-Y. - 1994 - 413 p. - (ERIC ED ; 370604)
Vol 3. - General bibliography (Index to vol 1 och 2). - 251 p.
Tolowa
Språk Athapascaan : Tolowan - Nordvästra Kalifornien, södra Oregon. Ca 500 individer.
Tolowa Dee Ni Nation
Tolowa language
Brandt, Randall S
Bibliographies of Northern and Central California Indians. - Randall S Brandt, Jeannine Davis Kimball. - (ERIC ED ; 370604) Vol 2. - Tolowa. - s 176-187
Collins, James
Understanding Tolowa Histories: Western Hegemonies and Native American Responses. - Google Books / E-bok: Google Play.
Yuki
Språk: Yuki-Wappo
Brandt, Randall S
Bibliographies of Northern and Central California Indians. -. Berkeley : University of California.
Vol 2. - Tribal Bibliographies P-Y. - 1994 - 413 p. - (ERIC ED ; 370604)
Vol 3. - General bibliography (Index to vol 1 och 2). - 251 p.
Yurok
Längs Klamathfloden
Brandt, Randall S
Bibliographies of Northern and Central California Indians. - Randall S Brandt, Jeannine Davis Kimball. - (ERIC ED ; 370604) Vol 2. - Yurok. - s 376-413.
Bilder
Costanoan (Ohlone)
Språk:Språk: Miwokan : Yok-Uitan : Uitan : Ohlone
Kroeber, A. L. (Alfred Louis), 1876-1960
The Chumash and Costanoan languages / by A L Kroeber. - Berkeley : The University Press, 1910. - 271 p. - (University of California Publications in American Archeology and Ethnology ; 9:2)
Maidu och Konkow
Språk: Maidu
Språk: Maiduan : Konkow
Dixon, Roland Burrage 1875-1934
The northern Maidu / by Roland B. Dixon. - New York : May, 1905. - 256 p. = s.119-346. - (Bulletin // The American Museum of Natural History ; 17:3)
The Huntington California Expedition.
Dixon, Roland Burrage 1875-1934
Maidu myths. - New York : Knickebocker, 1902. - 118 s. - (Bulletin // American Museum of Natural history ; Vol 17:2)
Huntington California Expedition.
Dixon, R B.
The creation according to the Maidu indians of California. - 5 p.
= Sid 550-554 i:
Source book in anthropology / by A L Kroeber and T T Waterman. - Berkeley : University of California Press, 1924. - 586 p. : ill.
Bibliography.
Ahwahnechee - besläktade med Northern Paiute, Mono och kanske mest med Southern Sierra Miwok. - Yosemite National Park
Gifford, Edward Winslow
Miwok moieties -7 p.
= Sid 388-394 i:
Source book in anthropology / by A L Kroeber and T T Waterman. - Berkeley : University of California Press, 1924. - 586 p. : ill.
Bibliography.
Pomo - korgflätare i Kalifornien
Språk: Pomo Språkfamilj: Hokan
Pomofolken levde i norra Kalifornien längs Stillahavskusten och en bit inåt landet, nära Clear Lake och Russian River i nuvaraande Mendocino, Sonoma och Lake Counties, alllså strax nordväst om San Francisco. Likt de flesta folk längs Stilla Havskusten hade de bott i sina områden i tusentals år. Deras livsföring var enkel. Det krävdes inga större insatser för att leva ett behagligt liv här. I vår tid lever de i eller omkring ett par dussin små isolerade rancherias och reservat spridda över deras hemland. När de konfronterades med de vita erövrarna hade de inte haft mycket att sätta emot.
Under 1800-talet fanns ungefär 15 - 20.000 pomos. Enligt US census år 2000 var det 5.092 personer som identifierade sig som Pomos och 8.011 som räknade sig som ättlingar till dem.
Sedan andra hälften av 1800-talet har sju olika folk som talar sju olika, sinsemellan obegripliga språk i norra Kalifornien kommit att ses som ett och som kom att kallas för Pomos. De sju grupperna kallas helt enkelt : Nordliga Pomo, Centrala Pomo, Sydliga Pomo, Sydvästpomos eller Kashaya, Östliga Pomo, Sydöstliga Pomo, och Nordöstliga Pomo.
Det blivit vanligt att man talar om Pomo som en enhet särskilt när det gäller deras berömda korgflätning, husbyggnad eller mytologi, men de sju grupperna har ursprungligen inte mycket gemensamt.
Vissa begrepp har emellertid blivit kännetecken för Pomos. På det religiösa planet är det Kuksukulten som förknippas med dem. Mer här.
Men mest uppmärksammat är nog pomokvinnornas förmåga och lust att skapa extraordinärt vackra korgarbeten.
Traditionella huvudprydnader hos Pomo.
Purdy, Carl
Pomo Indian baskets and their makers / by Carl Purdy . - Los Angeles, Ca. : C M Davis co press, 1902. - 44 p. : ill.
Loeb, Edwin M
Pomo folkways / Edwin M Loeb. - Berkeley : University of California, 1926. - University of California Publications i American Archaeology and Ethnology ; 1926:2)
Sid. 149-405
Loeb, Edwin M
The Western Kuksu cult / Edwin M Loeb. - Berkeley : University of California, 1932. - University of California Publications i American Archaeology and Ethnology ; 1932:1)
Sid. 1-137.
Loeb, Edwin M
The Eastern Kuksu cult / Edwin M Loeb. - Berkeley : University of California, 1933. - University of California Publications i American Archaeology and Ethnology ; 1933:2)
Sid. 139-232.
Pomokorg i jätteformat
Korg med inflätade fjädrar och pendanger.
Salinan - wiki
Tübatulabal
Språk: Uto-Aztecan : Northern : Tübatulabal
Wintu
Språk: Northern Wintuan : Wintu
Dixon, Roland B
Outlines on Wintun grammar. - 16 s.
= Sid 461-476 i: Putnam anniversary volume; 1909
Yana people
Språk: Hokan : Yana
Waterman, T T
The Yana Indians / Berkeley : University of California Press, 1918. - (University of California Publications in American Archaeology and Ethnology ; 1918:2)
Sid 35-102.
YAHI
Yahi people
Ishi
Om Theodora Kroebers bok ”Ishi in two worlds”.
Nelson, Nels E
Flint working by Ishi -7 p. : ill.
= Sid 317-324 i:
Source book in anthropology / by A L Kroeber and T T Waterman. - Berkeley : University of California Press, 1924. - 586 p. : ill.
Bibliography.
Pope, Saxton T. (Saxton Temple), 1875-1926Yahi archery / by Saxton T Pope. - Berkeley : University of California Press, 1918. - 49 p + pl. - (University of California Publications in Archaeology and Ethnology ; 1918:3)
Sid 103-152
Pope, Saxton T. (Saxton Temple), 1875-1926
The medical history of Ishi / by Saxton T Pope. - Berkeley : University of California Press, 1920. - 38 p + pl. - (University of California Publications in Archaeology and Ethnology ; 1920:5)
Sid 175 -213
För Yumafolken se: Sydväst : Rancheria
Cahuilla (Coahuilla) kallas en grupp sydcentrala Kaliforniska indianer. Deras språk tillhör Cupan undergruppen av Takic familjen som är ett Ute-Aztekiskt språk. Till Cupan-Takicgruppen räknas fyra indiangrupper och samtliga har varit associerade med missionsstationen San Luis Rey. Språkgruppen har tidigare kallats Southern California Shoshonean.
HANDBOOK 17 s. 7 gör den här språkliga indelningen:
UTO-AZTECAN : WESTERN NUMIC
CENTRAL NUMIC
SOUTHERN NUMIC
TAKIC
SERRANO-GABRIELINO:
Serrano (Serrano and Vanyume)
Kitanemuk
Gabrielino (Gabrielino and Fernandeno)
CUPAN:
Cahuilla
Cupeno
Luiseno (Luiseno and Juaneno)
Tataviam (+)
Förmodligen hade Cahilla ursprungligen inget namn på sig själva, vilket ju är det vanliga bland folk som är sig själva nog, och inte aspirerar på vare sig allianser, imperier eller statsbyggnad.
Barrows, David Prescott
Habitat and food plants of the Coahuilla indians . - 15 p.
= Sid 231-246 i:
Source book in anthropology / by A L Kroeber and T T Waterman. - Berkeley : University of California Press, 1924. - 586 p. : ill.
Contents. - Bibliography.
Chumash people - wiki
Kroeber, A. L. (Alfred Louis), 1876-1960
The Chumash and Costanoan languages / by A L Kroeber. - Berkeley : The University Press, 1910. - 271 p. - (University of California Publications in American Archeology and Ethnology ; 9:2)
Cupeno - wiki
Digueno, en grupp som lever på gränsen norr om Baja California i Mexico och södra gränsen av Förenta staterna. Kumeyaayspråket tillhör språkfamillen Yuman–Cochimí. (Har också kallats Kamia el spanska Kumiai, därav Kumeyayyspråk. Såväl Ipay och Tipai betyder ”människa” eller ”folk”, som vanligt är bland indianerna.
Digueno består av tre besläktade grupper, Ipai (Northern Digueno) och Tipai på var sida om gränsen mellan USA och Mexico, samt Kumeaay. San Diegofloden skilde på ett ungefär de två kustfolkens historiska områden. Ipai levde åt norr, från Escondido to Lake Henshaw, och Tipai söderöver, på land som inkluderade Laguna Mountains, Ensenada, och Tecate.
Digueno efter missionen San Diego vilken var den första spanjorerna anlade i Kalifornien 1769.
Mission indians wiki
Humphrey, Seth K.
The Missions Indians - 44 s : ill.
= Sid. 202-246 in: Humphrey: The Indian dispossessed, 1905.
Engelhardt, Zephyrin 1851-1934
The Franciscans in California. - Harbor Springs, Mich. : Holy Childhood Indian School, 1897. - 516 s. : ill.
Engelhardt, Zephyrin 1851-1934
The Franciscans in Arizona. - Harbor Springs, Mich. : Holy Childhood Indian School, 1899. - 236 s. : ill.
Engelhardt, Zephyrin 1851-1934
The Missions and Missionaries of California. - San Francisco, Cal. : James H Barry.
Vol 1. - Lower California. - 1908. - 654 s. : ill.
Vol 2. - Upper California. - 1912. - 682 s. : ill.
Vol 3. - Upper California. - 1913. - 663 s. : ill.
Vol 4. - Upper California. - 1915. - 817 s. : ill.
Index to vols II-IV. - 1916. - 186 s.
Engelhardt, Zephyrin 1851-1934
The Holy Man of Santa Clara or Life, Virtues and Miracles of Fr. Magin Catalá. - San Francisco, Cal. : James H Barry, 1909. - 199 s. : ill
Engelhardt, Zephyrin 1851-1934
The San Diego Mission. - San Francisco, Cal. : James H Barry, 1920. - 350 s. : ill. - (The Missions and Missionaries of California)
Engelhardt, Zephyrin 1851-1934
San Luis Rey Mission. - San Francisco, Cal. : James H Barry, 1921. - 265 s. : ill. - (The Missions and Missionaries of California)
Engelhardt, Zephyrin 1851-1934
San Juan Capistrano Mission. - Los Angeles, 1922. - 259 s. : ill. - (The Missions and Missionaries of California)
Engelhardt, Zephyrin 1851-1934
San Francisco or Mission Dolores. - Chicago, Ill. : Franciscan Herald Press , 1924. - 432 s. : ill. - (The Missions and Missionaries of California)
Dana, Richard Henry, 1815-1882
Two years before the mast / Richard Henry Dana : with a critical and biographical introduction by Chardles Warren Stoddard. - New York : Appleton,1899. - 432 p. : ill.
Orig: 1840
Spec. Kap 21. [California and its inhabitants]
Missionsindianerna - svält och lidande
Kultur- och folkmord på Kaliforniens indianer
Diskurser och artiklar Guldrushen
Spanish missions in California - wiki
En ögonvittnesskildring av indianernas liv i det mexikanska Californien får man i Richard Henry Danas ”Two years before the mast” (På svenska Niloe, 1983)
Dana, Richard Henry, 1815-1882
Two years before the mast / Richard Henry Dana : with a critical and biographical introduction by Chardles Warren Stoddard. - New York : Appleton,1899. - 432 p. : ill.
Orig: 1840
Spec. Kap 21. [California and its inhabitants]
Dana tycks ta parti för de förslavade indianerna, som han emellertid finner lata. Den spanska överklassen är nog än mer indolent, ty de uträttar absolut ingenting. Indianerna gör allt arbete som ”slavar” på missionsstationerna. Dana skildrar det mesta; med beklagande noterar han indiankvinnorna som lätt lockas till prostitution. Ett kort avsnitt som ibland plockas bort i olika upplagor. Se t ex Philadelhia : McKay, 1915.
Serrano - wiki
Tataviam - wiki