Religion och myt bland pueblos
Puebloindianernas världsbild centrerade kring fruktbarheten, d v s konsten att få jordbruk och annan odling att fungera i en hopplös omgivning. Tidigare hade man ju bott i klippstäder längre norrut, men tvingats flytta på grund av klimatförändringar som medförde svår torka. Västliga publos kan fortfarande sägas bo i öknen och ändå få den att blomstra. Västliga pueblos tog hjälp av Rio Grande och dess bifloder, men knappast med konstbevattning. Istället lärde man sig jordbruk med små medel och man förlitade sig på det regn som ändå kom.
Men för att få regnet att falla tog man inga chanser. Att försumma de ritual som man ansåg krävas för att regnet ändå skulle falla, det gjorde man inte.
Med andra ord så införlivar sig publos religion bland andra åkerbrukarreligionerdär fruktbarheten och omsorgen om den stod främst på listan.
När spanjorerna och därmed katolska kyrkan med dess missionärer blev vanliga bland folken, gjorde man tidvis desperata försök att köra bort dem, men till slut valde man en mer pragmatisk väg. Man tog till sig en del av vad jesuitprästerna krävde, vävde inte in det i sina egna ritualer och trosuppfattningar, utan lade det som ett tunt utanverk på det egna sättet att vara. Där för har många pueblos varit helt slutna gentemot den vite mannen och är så på sina håll än i dag.
Man vill helt enkelt inte (än i dag) riskera att regnen inte kommer, att jorden inte ger vad den skall eller att det traditionella livet försvinner. Visserligen har publoindianerna sina problem med nutiden, men inte på långa när de gigantiska existensiella problem som t ex de tidigare storviltjägarna på prärien eller i subarktis som helt tappatt fotfästet när de gamla livsnödvändiga sätten att leva försvann.
Det är som om att människan har starka drifter att ta hänsyn till och får man inte tillfredsställa dem så ersätts de inte enkelt. Apati, håglöshet och missbruk är en obönhörlig konsekvens av detta. Pueblofolken har klarat sig undan detta genom sitt radikala motstånd mot att ge upp de gamla sederna. Åtminstone genom att låta världen förändras på deras egna villkor.
Trosföreställningar
Alltså. Relgionen tillhör det komplex av trosföreställningar som förknippas med fruktbarheten i synnerhet när det gäller vad åkerbruk och insamling beträffar.
Ett komplex av trosuppfattningar som är mycket vanligt bland Nordamerikas indianer, och så också bland pueblos är att världen är uppfylld av övernaturliga krafter. Dessa krafter oftast manifesterade med naturen är ett med guden, eller kanske det mer opersonliga gudomliga. (Eller mer krasst, det övernaturliga antingen som övernaturligt makt, eller bara övernaturligt i opreciserad form).
Men hos pueblos uttrycktes manifestationer av det övernaturliga och alltings enhet genom ett antal igenkänningsbara manifestationer. T ex kosmiska som solen, månen, stjärnorna, jorden och vinden. Eller som djur, rovfåglar, vattenormar, ormar och spindlar. Dessutom manifesterade sig de döda som skelett och krigsgudar i form av Kachinas. Alla överntaturliga manifestationer kunde graderas efter styrka, efter om de var välvilliga eller motsatsen, om de levde under jord eller i himlen eller i de fyra kardinalriktningarna.
Ritual och ceremonier
Unga män initierades i Kachinakulten och/eller i en kivagemenskap, som nalkades det övernturliga genom ritualer och personifieringar. Och om det är sant att alla indianer älskar att dansa, så passade pueblos på att göra detta i fruktsamhetens tecken. De olika sammanslutningarna dansade efter en kalender, och man dansade utanför denna kalender. Och man gjorde det bra. Besökare har häpnad över med vilken skicklighet somliga pueblogrupper framför sina danser. De ceremonier som hängde samman med danserna hade ofta sin början i kivans hemliga rum och nådde sitt klimax på byns torg. Masker, bönestickor och allsköns färggrann paraphernalia hörde till. Det hela ackompanjerades av trumma och skallra.
Mytologi
Pueblos hävdar på de flesta håll att en gång kommit från världen i underjorden. Flodpueblos vägleddes av Allmodern och Tvilling-krigsgudarna, söner till solen. Allmodern gav folken majsen och instruerade dem hur de skulle leva för att majssen skulle växa. Alla folken dansar Majsdansen, man kan också kalla den för Regndansen, ty det var ju regn man inte ville bli utan. Kvinnorna deltar ofta i danserna. Utmärkande för deras dansdräkter är bl a de tablitas ett slags höga huvudbonader av trä med molnmönster. Andra ceremonier inkluderar även djurdanser där man personifierar hjortar, bufflar, antiloper och örnar.
Kachinas
Fewkes, Jesse Walter
Hopi Katcinas drawn by native artists. - 123 s. : ill.
= Sid. 3-126 i: 21th Annual report of the Bureau of American Ethnology to the Secretary of the Smithsonian Institution : For the years 1899-1900. - Washington : Smithsonian Institution, Bureau of Ethnology, 1903. - 360 s. : ill.
Innehåller ockås: Hewitt: Iroquoian Cosmology.
Fewkes, J. Walter
Hopi Snake Washing / By J Walter Fewkes. - 7 s.
= Sid 313-316 i: American Anthroplogist ; 1898 : 11. JStor.
Swift Eagle
Pueblo Indians in Story Song and Dance. - [Ljudupptagning]
Lummis, Charles Fletcher, 1859-1928
The man who married the moon, and other Pueblo Indian folk-stories. - New York : Century, 1894. - 264 s. : ill.
Lummis, Charles Fletcher, 1859-1928
Pueblo Indian folk-stories. - New York : Appeleton, 1936 (c 1910). - 282 s. : ill.
Bandelier, Adolf F.
The "Montezuma" of the Pueblo Indians / by Adolf F Bandelier. - 9 s.
= Sid.319-326 i: American Anthroplogist ; 1892:5. JStor
Pueblo Legends and Stories (Native Languages org)
Böcker bl a hos Amazon.com
Hamilton, A Tyler.
Pueblo Gods and Myths. - 1972. (1964) - (The Civilizaiton of the American Indian Series)
Pueblos : Konst och musik
Pueblos : Konst och konsthantverk, musik
Referens:
American Southwest Virtual Museum : Pottery
ANASAZI
Martin, Paul S
Anasazi painted pottery in Field Museum of Natural History / by Paul S. Martin and Elizabeth S. Willis. - Chiacgo : Field Museum Press, 1940. - 300 p. Ill b&w. - (Anthropology Memoirs// Field Museum of Natural History ; 5)
Elden Pueblo, Flagstaff 1150-1250
Hough, Walter
Decorative designs on Elden Pueblo pottery, Flagstaff, Ariz. - 11 s. : ill. - 1932.
= Sid 1-11 i: Proceedings // US National Museum ; 81.
Pecos Pueblo
Kidder, Alfred Vincent
The Pottery of Pecos pueblo. - New Haven : Yale University Press.
1. - The Dull Paint Wares / by Alfred Vincent Kidder, with a section on the Black-on-White Wares by Charles Avery Amsden. - 1931. - 202 s. : ill.
2. - I: The Glaze-Paint, Culinary and Other Wares by Alfred Vincent Kidder ; II: The Technology of Pecos Pottery by Anna O Shepard. - 1936. - 682 s. : ill.
PUEBLOS
Barber, Edwin A.
Pueblo Pottery. - [Artikel]. - 1881. - 11 s : ill.
= Sid. 453-662 i: American Naturalist ; 15 - Jstor.
Putnam, F. W.
Pueblo Pottery. - [Artikel]. - 1881. - 5 s: ill.
= Sid. 152-154 i: The American Art Review ; 2. - 1881. - JStor.
CORN DANCERS: UNITED PUEBLO AGENCY AND INDIAN IRRIGATION SERVICE. - [Film]. - National Archives And Records Administration. - Office of Indian Affairs. - 1941.
Highlights southwestern Pueblo Culture. Shows cooking practices, weaving, pottery, and irrigation methods. Discusses Native American Education and shows Laguna and Taos Pueblos.- DVD Copied by Liz Pruszko
ACOMA
Beauty From The Earth : Mary Lewis Garcia, Pueblo potter. - [Film]. - 8 min. - Color, sound. - University of Pennsylvania Museum of Archaeology and Anthropology (Penn Museum)
Topics: Acoma, Pueblo pottery, Garcia, Mary Lewis, Ceramics
JEMEZ WALATOWA
Jemez Walatowa Artists (Potter, Painter etc)
SAN ILDEFONSO
Hands of Maria [Film] / by J. Donald McIntyre. - Southwest Educational Films. - 1968. - 15 min ; sound, color. ++
Maria Martinez,1887-1980 ; San Ildefonso ++
Maria Martinez
Guthe, Carl Eugen, 1893-
Pueblo pottery making, a study at the village of San Ildefonso / by Carl Eugen Guthe. - New Haven : Yale University Press, 1925. - 88 s. : ill.
Pottery: Enduring Styles of the Pueblos. - (Collectors guide)
Pueblo Pottery Maine : provides authentic, hand-coiled Pueblo Indian pottery...
Böcker som finns t ex hos Amazon.
Kenneth Milton Harlow
The Pottery of San Ildefonso Pueblo. - 1977. (1970)
Harlow, Francis H
The Pottery of Zia Pueblo. - 2003.
Harlow, Kenneth Milton
The pottery of San Ildefonso Pueblo. - 1970.
Lanmon, Dwight P
The Pottery of Santa Ana Pueblo. - 2005.
Lanmon, Dwight P
Josephine Foard and the Glazed Pottery of Laguna Pueblo. - 2007.
Lanmon, Dwight P
The Pottery of Acoma Pueblo. - 2013.
MUSIK
Swift Eagle
The Pueblo Indians in Story Song and Dance. - [Ljudupptagning]
Pueblos - litteratur om
Johnson, Michael G.
American Indian Tribes of the Southwest. - Oxford : Osprey, 2013. - 48 p. : ill. - (Men-at-arms ; 488)
Mather, Christine
Native America : arts, traditions, and celebrations / By Chrstine Mather ; Photographs by Jack Parsons. - New York : Clarkson Potter, 1990. - 240 p. : ill.
Southwest : Baskets, Pottery, Pueblos, Navaho, Rugs, Blankets, Silver etc.
Dubin, Lois Sherr.
North American Indian Jewelery and Adornment : From Prehistory to the Present / Lois Sherr Dubin ; original photography by Togashi, Paul Jones and others. - New York : Abrams, 1999. - 608 p. : ill.
Miller, Marjorie
Indian Art and Crafts / Marjorie Miller ; Illustrations by Ann Bruce Chamberlain. - Los Angeles : Nash, 1972. - 118 s
Navajo and Pueblo Jewelry, turquoise, Kachina Dolls, How to make. Navajo rugs.
Southwestern Indian Pottery.
Rosnek, Carl
Skystone and silver : the collector's book of Southwest Indian jewelry / Carl Rosnek and Joseph Stacey. - Engelwood Cliffs, NJ : Prentice-Hall, 1976. - 166 p. : ill.
Waters, Frank
Masked Gods : Navaho and Pueblo Ceremonialism. - New York : Ballantine, 457 p.
FICTION
Bandelier, Adolphe
The Delight Makers. - 1918.
Momaday, N. Scott
Hus byggt av gryning. - Stockholm : Forum, 1975. - 218 s.
Jemez Pueblo.
Silko, Leslie Marmon. Mixed Laguna Pueblo / white.
Silko, Leslie Marmon
Ceremony. - Penguin, cop 1977. WCat
Tayo, mixed Laguna Pueblo/white ancestry.
Silko, Leslie Marmon
Garden in the Dunes : a novel
Silko, Leslie Marmon
Almanac of the Dead
FULLTEXT
Lummis, Charles Fletcher, 1859-1928
The Land of Poco Tiempo. - New York : Scribers’s sons, 1893. - 334 s. : ill.
Topics: Pueblo Indians, Hermanos penitentes, Apache Indians, Folk songs, Spanish,
Quivira (Legendary place), genealogy
The land of poco tiempo - "Lo" who is not poor - The city in the sky - The Penitent brothers - The chase of the chongo - The wanderings of Cochití - The Apache warrior - On the trail of the renegades - New Mexican folk-songs - A day of the saints - The cities that were forgotten
Eickemeyer, Carl
Among the Pueblo Indians / Carl Eickemeyer, Lilian Westcott Eickemeyer ; Illustrated with photographs taken by the authors. - New York : Merriam, 1895. - 207 s. : ill.
San Ildefonso, Cochiti, Santo Domingo, Taos.
Hackett, Charles Wilson
The Revolt of the Pueblo Indians of New Mexico in 1680 / by Charles Wilson Hackett. - 1911. - 53 s.
= Sid. 94-147 i: The Quarterly of the Texas State Historical Association ; 15
JStor.
HOPI
HOPI
Tre städer på eller i närheten av olika Mesas i nordöstra Arizona:
A. First Mesa (eller Östra)
1. Hano eller Tewa (in sentida kommen Tewatalande grupp)
2. Sichomovi
3. Walpi (De här tre städerna ser ut som om de vore en enda)
B. Second Mesa (Eller den i mitten)
1. Shongopovi
2. Mishongnovi
3. Shipaulovi
C. Third Mesa (Västligast)
1. Old Oraibi
2. New Oraibi, kallad c
3. Hoteavilla, konservativ avknoppning från Oraibi.
4. Bakavi, en annan mindre avknoppning.
5. Upper Moencopi, Lower Moencopi, belägna en bit från Mesas. Lower Moencopi
är en speciellt traditionell by.
Hopi Nation : essays on Indigenous Art, Culture, History and Law / Ed. Edna Glenn, John R Wunder. - University of Nebraska. (Digital Commons & University of Nebraska)
Bourke, John Gregory, 1846-1896
The snake-dance of the Moquis of Arizona : being a narrative of a journey from Santa Fe, New Mexico, to the villages of the Moqui Indians of Arizona. - London : Sampson Low..., 1884. - 371 s. + 30 pl. - Index.
Hough, Walter
The Moki Snake Dance : A popular account of that unparalleled dramatic pagan ceremony of the Pueblo Indians of Tusayan, Arizona, with incidental mention of their life and customs / Sixty-four Half-tone Illustrations from Special Photogrdaphs. - Santa Fe : Passenger Departement, 1901. - 58 s. Ill.
A Journal of American Ethnology and Arachaeology / Editor J Walter Fewkes. - Boston : Houghton…, 1892 ; 2)
Anm. Hemenway Southwestern Archaeological Expedition, 1886-1894
Innehåll: V. 2. A few summer ceremonials at the Tusayan pueblos, by J.W. Fewkes. Natal ceremonies of the Hopi Indians, by J. G. Owens. A report on the present condition of a ruin in Arizona called Casa Grande, by J.W. Fewkes. ++
Fewkes, Jesse Walter
Design on prehistoric Hopi pottery. - 77 p. Ill.
= Sid. 207-284 i: 33 Annual report to the Bureau of American Ethnology to the Secreary or the Smithsonian Institution [for the years] 1911-1912. - Washington : Smithsonian Institution,1919. Accompanying papers.
Fewkes, J Walter
Ancestor worship of the Hopi indians. - 21 p. : ill.
= Sid - 485 - 506 i:
Annual Report Of The Board Of Regents Of The Smithsonian Institution 1921. - Washington : Smithsonian Institution, 1922. - 638 p.
Anza, Juan Bautista de, 1735-88
Colonel Juan Batista de Anza, governor of New Mexico; diary of his expedition to the Moquis in 1780 / Paper read before the Historical society at its annual meeting, 1918 / With an introduction and notes by Ralph E. Twitchell. - Santa Fe :, 1918. -
Fewkes, Jesse Walter, 1850-1930
Tusayan katcinas. - Washington : Government Printing Office, 1897. - 184 p.
"Extract from the fifteenth annual report of the Bureau of Ethnology.”
Fewkes, Jesse Walter, 1850-1930 Alt
Hopi Katcinas drawn by native artists. - Washington : Government Printing Office, 1904. - 262 s. : ill.
"Extract from the twenty-first annual report of the Bureau of American Ethnology.” - 1903.
Även i: Twenty-first Annual Report of the Bureau of American Ethnology to the secretary of the Smithsonian Institution 1899-1900. - Washington : Government printing office, 1903. - 360 s. : ill.
Innehåller: Hopi kachinas, drawn by native artists / Jesse Walter Fewkes och
Iroquoian Cosmology / J N B Hewitt.
Niman Kachina Festival
Coppens, Philip
Wupatki : A Toltec outpost?
Hade Maya och Tolteker en koloni norrröver, så långt som in i Arizona? Indicier finns i gamla lämningar efter Hohokamkulturen där man t ex hittat bollplaner lika de centralamerikanska. Jfr. Wiki.
Området kring Wupatki blev en plats för kulturmöte mellan Anasazi i öster och norr, Hohokam i södker och Mogollon i sydost. Man kan ev tala om en ny kultur ibland kallad Hisatsinom som hade en kort livslängd ca 150 år.
Hopis hävdar att det var deras Björnklan som grundade Wupatki.
Hopi
Hillerman
The Dark Wind
FILM
HOPI hairstyles 1, 2, 3
Hano
Hano ( Hopi-Tewa)
Tewa och Hopi som lever i Arizonas mesaområden representerar två olika kulturella och språkliga traditioner, me har levt tillsammans i mer än 250 år i nära kontakt med varandra, även om det är först under det sena 1900-talet som man tala om ett obsvärat samexisterande.
Hopis förfäder har levt i byar på mesa topparna i århundraden, men de Tewatalande folket är nykomlingar. De är ättlingar till flyktingar från New Mexico som flydde undan det spanska förtrycket på 1600-talet.
Första mesan som utgör den mest östliga av Hopibosättningarna består egentligen av tre byar varav en är Tewabyn Hano, de två andra byarna är Hopi.
Tewafolket tilläts inte bli delaktiga i Hopis liv, särskilt inte är det gällde ceremonierna och man fick hålla till godo med mer ofruktbara marker att odla på. Hano i sin tur höll ängsligt på sin egna traditioner och vaktade noga på att låta språk eller seder göra avtryck hos grannen.
Litteratur i fulltext:
Freire-Marreco, Barbara
Tewa Kinship Terms from the Pueblo of Hano, Arizona / by Barbara Freire-Marreco. - 20 p.
= p 269-287 in: American Anthropologist ; 16 (1 april 1914)
Freire-Marreco, Barbara
A Note on Kinship Terms Compounded with the Postfix 'E in the Hano Dialect of Tewa / by Freire-Marreco, Barbara. - 5 p.
= p 198-202 in: American Anthropologist, Volume 17. (1 jan 1915)
Tryckt litteratur:
Dozier, Edward P.
Hano : A Tewa Indian Community in Arizona. - 1966.
Acoma
Indiansk namn Ako-meó. Vita klippans folk.
Språk Keres.
Festdag 2 september.
Bosättningar på en mesa 65 miles väster om Albuequerue.
Antal ca 3.600 personer.
Acomas pueblo ”Himmelstaden” (Sky city) är mer än 1000 år gammal.
Redan 1599 råkade de i en blodig konflikt med spanjoren Juan de Zaldivar som slutade med pueblos underkastelse under spanskt välde. 800 Acomamän dödades. Zaldivars metoder mot indianerna var horribla och omänskliga och han forsatte till andra pueblos med bestraffningar. Två besökande hopis fick sina högerhänder avhuggna, kvinnor mellan 12 och 25 år skickades till slavarbete i spanjorernas huvudstad San Juan. Alla män över 14 år stympades. På torgen i fler pueblos fick män över 12 år en fot avhuggna.
Inga spanska präster kom till byn förrän 1629 när en San Estevanmission anlades. Prästen i missionen dödades under pueblorevolten, som Acoma inte deltog i på annat sätt än så.
Elände följde ändå: Sjukdomar och torka kom att decimera Acoma så att år 1900 levde bara ca 500 i den en gång så rikt befolkade Himmelsstaden.
Kanske låg byn på mesans topp lite väl långt från vatten och födoanskaffande i alla fall. I vilket fall klarar man inte att i nutiden klättra upp och ner på den över 100 meter höga klippan för att komma till och från arbete.
Nutiden med turism och Kasino
I dag bor de flesta Acomas i staden nedanför mesan och inkomster får man bl a från turism, boskapsindustri och förstås Kasinoverksamhet. Enast ett litet antal familjer bor kvar i själva Himmelsstaden, även om samtliga Acomas har en stark känsla för byn som man hjälps åt att underhålla.
Keramik (Acoma Pottery Tradition) (Acoma Pottery)
Acoma är känd för sin tunnväggade keramik gjord av en speciell hård grå lera. Leran är sägs det så hård att arbeta med att många konsthantverkare köper färdiga krukar från annat håll och dekorerar dem på Acomasätt. Man känner igen motiven som kors, blommönster och djurmotiv, influerade av Mimbrestraditionen.
Bland de typiska djurmotiven finns papegojan. Papegojor importerades av Acomas föräder i Chaco Canyon från Mexico. Särkild fjädrarna ansägs värdefulla.
Lucy Lewis är en av Acomas mest kända krukmakare.
Beauty From The Earth : Mary Lewis Garcia, Pueblo potter. - [Film]. - 8 min. - Color, sound. - University of Pennsylvania Museum of Archaeology and Anthropology (Penn Museum)
Topics: Acoma, Pueblo pottery, Garcia, Mary Lewis, Ceramics
Social organisation : Klaner
Acomas är indelade i klaner efter modersrättllig linje. En traditionell Acoma gifter sig inte utanför klanen. Den politiske ledaren kallas Cacique som då oftast är både andlig och politisk ledare. Guvernörer väljs ur Antilopklanen .
Reiigion
Många Acoma känner sig både som kristna och traditionellt religiösa vilket t ex visar sig på St Estefan festdagen den 2 september. En bild av St Stephen bärs från missionshuset för att placeras på byns torg där danser uppförs. Förs är det Green Corn Dance och ofta följs den av Hort eller Örndansen. På kvällen flyttas bilden av St Stephan tillbaks tll sin plats i kyrkan.
I dag
Nuförtidej finns Casino, hotell och konferensanläggningar, men såklart också ett pueblos kulturcenter och museum som visar Acomas historia, hur man levde och lever, konsthantverk etc.
Laguna
CORN DANCERS: UNITED PUEBLO AGENCY AND INDIAN IRRIGATION SERVICE. - [Spelfilm]. - National Archives And Records Administration. - Office of Indian Affairs. - 1941.
Highlights southwestern Pueblo Culture. Shows cooking practices, weaving, pottery, and irrigation methods. Discusses Native American Education and shows Laguna and Taos Pueblos.- DVD Copied by Liz Pruszko
Lockart, Barbetta L.
The Pueblo of Laguna. - ERIC Archive : 1979. - 17 p.
Silko, Leslie Marmon ++
Santa Fe Railroad
Med dragningen av järnvägen genom Lagunas område skapades nya möjligheter för försörjning och flera av gruppen begav sig tidvis till bl a Kalifornien.Se
Google Books Native American Perspectives on Literature and History.
Sia
White, Leslie A.
The Pueblo of Sia, New Mexico / by Leslie A White. - Washington : Governement printing office, 1962. - 358 s. : ill. - (Bulletin // Smithsonian Institution : Bureau of American Ethnology ; vol 184)
Index. - Plates. - Bibliography.
Stevenson, Matilda Coxe
The Sia. - 148 s : ill.
= Sid. [9]-157 i: 11th Annual Report of the Bureau of American Ethnology for the years 1889-1890. - Washington : BAE : Smithsonian Institution, 1894.
Zia är en liten pueblo 35 miles nordväst om Albuquerque (19 miles väst om Bernadillo på väg 550). I dag räknar pueblon inte fullt 1000 boende, men vid tiden för Coronados conquista var man tio gångerdet antalet. Zia är en av de pueblos som inte anpassat sig till turismen på något sätt. Man driver inte ens ett kasino.
Så här skriver Mathilda Stevenson
All that remains of the once populous people of Sia is a a small group of houses in the midst of one of the most extensive ruins of the Southwest…the living relic of an almost extinct people and a pathetic tale of the ravages of warfare and pestilence… A time came,…when intertribal strife ceased, and the pueblo tribes united their strength to oppose a common foe, an adversary who struck terror the to heart of the Indian, inasmuch as he not only took possession of their villages and homes, but was bent upon uprooting the ancestral religion to plant in its stad the Roman Catholic faith. To avoid result the Sia fled to the mesa and built a village, but the foe was not to be thus easily baffled and the mesa village was broght under subjection.
Länkar
Wikipedia
New Mexico true
Family search
Adobe gallery (pottery)
San Ildefonso
San Ildefonso ++
Walatowa Visitor Center
Eickemeyer, Carl
Among the Pueblo Indians / Carl Eickemeyer, Lilian Westcott Eickemeyer ; Illustrated with photographs taken by the authors. - New York : Merriam, 1895. - 207 s. : ill.
San Ildefonso, Cochiti, Santo Domingo, Taos.
Guthe, Carl Eugen, 1893-
Pueblo pottery making, a study at the village of San Ildefonso / by Carl Eugen Guthe. - New Haven : Yale University Press, 1925. - 88 s. : ill.
Hands of Maria [Film] / by J. Donald McIntyre. - Southwest Educational Films. - 1968. - 15 min ; sound, color. ++
Maria Martinez,1887-1980 ; San Ildefonso ++
Maria Martinez
Medicus, Philip
Travels in New Mexico and Southwest [Film] / by Philip Medicus. - Published ca 1930. - 30 min. Bleak Color.
Taos Pueblo ; San Ildefonso, Pottery, Tonita and Rosita, Potters from San Ildefonso, Frijoles Canyon cliff dwellings (Bandelier National Monument), Carlsbad Caverns.
Pojoaque
Pueblo of Pojoaque
Den helt och hållet återfödda moderna Pueblon
Pojoaque (uttalas ungefär som ”Påhockey”!) är ett litet indiansamhälle beläget 16 miles norr om Santa Fe. Pojoaque är ett exempel på (och det är väl symtomatiskt för de flesta pueblos i varierande grad) hur utmaningar och starka drivkrafter kan hjälpa ett folk att trots att man på grund av krig och epidemier i det närmaste upphört att existera, till slut lyckas återskapa en väl fungerande modern miniatyrvärld baserad på egna normer och egna kulturella preferenser. Detta reinkarnerade samhälle har lyckats mer än någon annan pueblo att slå omvärlden med sina egna medel. Pojoaque var den första pueblon som fick ett kasino som skapade än mer inkomster till medborgarna i den per capita räknat mest välmående peublon.
Men man är inte bara ett kommersiellt centrum med köpcentrum, hotell, spa och kasino. Man har dessutom återtagit epitetet puebloindianernas kulturella centrum. Se mer nedan.
Tidig historia
I begynnelsen bör Pojoaque som andra pueblos ha sitt ursprung bland de folk som bebott området i århundraden. Vi känner dem som de arkeologiskt välbekanta Ancient pueblos (Anasazi) på 1200-talet bland de många grupper av Tewatalande folk som flyttat in i Rio Grandedalen. Kring 1300 säger arkeologin utgjorde de ett betydande antal individer. Pojoaque själva menar att de var modergruppen för samtliga Tewafolk och så kan det mycket väl förhålla sig. I stort sett levde man gott och frodades. Det var mest klimatförändringar och inträngande nomadfolk som vållade bekymmer, men det var intet mot vad som skulle komma.
Spanjorerna kommer
1598 när spanjorerna började intressera sig för landet bodde Pojoaque precis på samma ställe som de gör än i dag. Men den spanska närvaron blev en katastrof för folket och orsakade genom sin bigotta närvaro en socioreligiös, ekonomisk och till slut rent fysisk katastrof och nedångstid som eskalerade då Pojoaque tog en aktiv del i Puebloupproret mot spanjorernas dominans och religiösa förföljelser 1680 då man för en tid slapp den spanska dominansen. Men spanjorerna kom tillbaks och den katolska kolonisationen tog ny fart efter 1692 och förhållandena blev etter värre för indianerna. Pojoaque decimerades starkt och byborna drevs i exil. 1706 kunde byn återuppstå då fem familjer bosatte sig där. 1712 bestod pueblon av 79 individer för att under århundradet sjunka till att bara 53 indianer bodde där. Men någon återhämtning var inte för handen då. År 1870 hade de krympt till 32 individer. Man kan anta att hopplösheten grinade dem i ansiktet efter att en smittkoppsepidemi på 1890-talet drabbat det fåtal som fortfarande levde kvar i pueblon.
En av de sista som övergav byn 1915 var regnprästen Antonio Tapia, vilken överlämnade sin heliga vattenkruka till Museum of New Mexico; han trodde att han aldrig skulle behöva den igen.
Det lilla antalet bybor gjorde det praktiskt taget omöjligt att leva det traditionella livet i pueblon. Att t ex utföra de ceremonier som var och är, så viktiga för Pojoaque blev en omöjlighet. Självklart kan ett så litet befolkningsunderlag inte heller vidmakthålla det viktiga klanväsendet som varit grunden för deras existens. Att hitta en partner att leva med i byn blev helt omöjligt. Omvärldens pockande på tillgång till deras land var också besvärande. För att överleva fick man överge sin pueblo och sökte sig till släktingar i andra pueblos och förstås i Anglovärlden. I början av 1900-talet ansågs pueblon övergiven, den var knappast bebodd mellan 1912 och 1933, även om enskilda individer som tex levde i Santa Clara tidvis återvände för se till byn och åkrarna.
Att vinna världen tillbaka
Antonio Jose Tapia anses vara den person som ledde återupplivandet av pueblon. Med hjälp av en handfull andra Pojoaqueindianer ville han skapa ett "nytt Pojoaque". Obehöriga som tagit åker och betesmarker i anspråk avhystes och rätten till landet bekräftades igen 1934. Antalet erkända indianer var nu först bara 14 och märkligt nog erhöll man ersättning för de förluster man drabbats av och denna ekonomiska hjälp blev ett incitament för fler indianer, kanske ett 40-tal att återvända till byn och revitalisera den.
Puebloindianerna följer alltså knappast den indianska normen som talar om apati och likgiltighet när de traditionella levnadsformerna förlorats. Förunderligt lyckas de istället bevara sina traditioner och livsstil under de mest egendomliga omständigheter vilket tycks vara ett kraftigt incitament för ett välmående indiansamhälle. Man får ett intryck av att utmaningar och starka kulturella drivkrafter är viktiga element i processen. På det är Pojoaque ett bra exempel. Det är inte underligt att pueblofolken generellt värnar om sina riter och ceremonier till den grad att de än i dag delvis hålls hemliga för utomstående.
I dag
Antalet Pojoaqueidianer är i dag minst 250 individer. (Men totalt räknat med alla anställda i diverse näringar bor det över 1200 personer i samhället Pojoaque i dag). är Pojoaque ett "blandat folk" med ingifta Tiwapueblos och ett litet antal spanskmexikaner, men de hävdar med eftertryck sin Tewaidentitet. Som tur var så var Pojoaques krav på hemlandet väl dokumenterat och stadfäst redan 1863 av självaste Abraham Lincoln 1863. Mellan 1915 och 1934 hade de levt och överlevt bland andra peublos, t ex Nambe och i städer som Santa Fe. Bland de som återvände var Charles Tapia, ett barnbarn till den siste regnprästen.
Nu verkar Pojoaques framtid säkrad. Arbete finns och folket försörjer sig på traditionellt konsthantverk likaväl som genom modern affärsverksamhet. En av de mer lyckosamma investeringarna blev kasinot Cities of Gold, som är ett av delstatens största kasinon. Inkomsterna från kasinoverksamheten har använts bl a för att bygga en ny kiva och ett dagcenter för de äldre i byn. Man har också ett hotell och shoppingcenter och man leasar ut land längs landsvägen för andras affärsverksamhet. Konsthantverket omhuldas och manbörjar bli berömda för sin keramik och sina pärlarbeten.
Pojoaques Poeh Center och museum
Pojoaques guvernör är själv konstnär och pueblon erbjuder utbildning i det traditionella konsthantverket åt alla indianfolk i New Mexico. Här lär man ut korgflätning, krukmakeri, sömnad, trumtillverkning och skulptur. Programmen är delvis finansierade av kasinointäkter och anses av U S Departement of Education vara ett bland de mest framgångsrika projekten i sitt slag i USA.
Kulturcentret inkluderar ett museum som erbjuder en resa genom historien bl a genom figuriner av Santa Clarapueblons Roxanne Swentzell visade mot fondväggar målade av Zias Marcellus Medina.
Målningen av Marcellus Medina..
En butik i museet erbjuder köp av andrasortering av keramiken. I närheten har Roxanne Swentzell ett torngalleri där hon också visar keramik som påminner besökaren om pueblos i gamla tider; snarast om ursprunget från arkaiska storviltjägare via livet som Ancient pueblos (Anasazi) och framöver.
Längre nedåt vägen har pueblon öppnat det luxuösa Bufalo Thunder Resort och Casino, inkluderande ett Hiltonhotell vars lobby visar den utan motstycke mest intressanta utställningen av modern Pueblokeramik som kan skådas någonstans. En del Pojoaquekeramik kan man se där också, men det lär bli mer av den varan framöver.
Pojoajaque och krukmakeri
Fram till 1990 kunde man räkna Pojoaquekrukmakare på ena handens fingrar minus tummen. De som kanske kan räknas dit är bl a Santa Clarakeramikern Lucy Year Flower (1935-2012) vilkens arbeten samlare värdesätter högt. Hon signerade sina krukor Pojoaque/Santa Clara men gjorde dem i Santa Clara med Santa Clara-lera och i Santa Clara-stil.
Cordi Gomez ca. 1929- (+) är den som kommer närmast en etablerad lokalt förankrad Pojoaquekrukmakare, även om hon inte bildar skola, eller utgör ”matriark” för en Pojoaquedynasti av krukmakare. Hennes son Glenn anser sig som Taoskrukmakare och James arbetar i Santa Clarastil och signerar ofta sina krukor J.Gomez Taos.
Polykrom kruka med sköldpaddsmedaljoner och geometriska mönster av Joe eller Thelma Talachy.
Joe och Thelma Talachy (+) bor i Pojoaque och så gör Lois Gutierrez och hennes man Derek de la Cruz. Thelma och Lois är barnbarn till en betydande matriark, Petra Gutierrez från Santa Clara och systrar till Santa Claras Minnie Vigil.
Kruka av Minnie Vigil med fjädersymbolik och geometriska mönster.
Lois och Derek är emellertid originella keramiker. Under 2000-talet har de identifierat sig som Pojoaque.
Nu då Roxanne Swentzell, den världsberömda Santa Clarakrukmakerskan har sitt galleri där och där kan man se mer utsökt modernt krukmakeri i Pojoaque än någon annan stans, i någon annan pueblo.
Trollsländor och flygplan, av Melissa Talachy
Joe och Thelmas dotter Melissa Talachy Romero är något helt annat. Hon har skapat en helt unik stil med trollsländor och flygplan. Hennes utställning 2008 i Poeh Museum gav ett enormt gensvar. Hon är känd för något annat också, hon är gift med Cochitimålaren Mateo Romero och svägerska med hans lika kända krukmakarbror Diego.
Pjoaque är alltså inte längre bara en Pueblo med hotell och shopping, det är en tummelplats och ett kraftcentrum för puebloindiansk konst också. Antagligen ett absolut måste för den intresserade.
Den gamla missionskyrkan i byn tillägnad Our Lady of Guadalupe har funnits där sedan 1706.
12 december har pueblon sin festdag med bl a Bow Dances och en Buffalo dance.
Återigen kännler sig Pojoaquefolket som ett centrum för Tewafolken i Rio Grandedalen.
Ben Viarreal 1932-2010.
Ben och hans fem syskon, vars morfar var Jose Antonio Tapia, tillhörde den första familjen som återvände till Pojoaque i april 1932. Ben var de facto den första som föddes i Pojoaque efter återvändandet dit. Se Find a grave memorial.
KONSTHANTVERKARE I POJOAQUE
Lucy Year Flower Tafoya (1935-2012) Keramiker
Lucy Year Flowers svarta keramik är mycket uppskattad bland samlare. Hon gifte in sig i Tafoyafamiljen (Santo Domingo) när hon gifte sig med Joe Tafoya som var bror till Joseph Lonewolf och Grace Medicne Flower, vilka alla tre var barn till Camilio Tafoya och Agapita Silva Tafoya. Se också Margaret Tafoya
Virginia Guitierrez keramiker
George Rivera skulptör
Taos
Eickemeyer, Carl
Among the Pueblo Indians / Carl Eickemeyer, Lilian Westcott Eickemeyer ; Illustrated with photographs taken by the authors. - New York : Merriam, 1895. - 207 s. : ill.
San Ildefonso, Cochiti, Santo Domingo, Taos.
CORN DANCERS: UNITED PUEBLO AGENCY AND INDIAN IRRIGATION SERVICE. - [Film]. - National Archives And Records Administration. - Office of Indian Affairs. - 1941.
Highlights southwestern Pueblo Culture. Shows cooking practices, weaving, pottery, and irrigation methods. Discusses Native American Education and shows Laguna and Taos Pueblos.- DVD Copied by Liz Pruszko
Medicus, Philip
Travels in New Mexico and Southwest [Film] / by Philip Medicus. - Published ca 1930. - 30 min. Bleak Color.
Taos Pueblo ; San Ildefonso, Pottery, Tonita and Rosita, Potters from San Ildefonso, Frijoles Canyon cliff dwellings (Bandelier National Monument), Carlsbad Caverns.
Taos as an Art Colony : Frolm the Taos Society of Artists to Present
Taos Art Colony
Taos Society of Artists.
(Sökn)
Kuriosa
Taos ”Taos” 1970 Country Rock
Isleta
Shiewhibak ”Kniv lagd när man spelar Whib".
Språk: Tiwa
Festdag: 4 september.
Boplats: 2 mil söder om Albuequerque.
Folkmängd: 3.500 personer
Isleta bor nära floden och är ett gynnsamt ställe att odla på. I motsats till många andra pueblobyar t ex Hopi.
Kring 1679 samlades överlevande från Salinskulturen öster om Rio Grande i Isleatargionen. När spanjorerna kom dit fanns ett par Tiwatalande byar längs Rio Grande. Isletas deltog inte i Puebloupproret mest därför att byarnara var ockuperade av spanjorerna, istället flydde Isletas upp i bergen. I sinom tid återvände man till sina hemstäder.
Isleta pueblos är delade i två grupper. Red Pueblos och Black Eye People. Den fyrkantiga kivan som Red Eyed-foket har är byggd norröver. och Black Eyed Peoples står för sig sjävla i södra delarna av pueblon. Alla i byn tillhör en av sju majsgrupper som leds av Majsmodern eller Majsfadern.
Även Isleta har kasinos med såklart en inkomst därfirån och en bensinmack.