SYDVÄST
Winship, George Parker 1871-1952
The Coronado expedition 1540-1542. - 332 s. : ill. Extract ur
= Sid 330-637 i :14th Annual Report of the Bureau of American Ethnology for the years 1892-1893. - Pt 1. - In two parts. - Washington : BAE, 1896.
Fornlämningar i Rio Verde-dalen i Arizona är föremålet för den här artikeln:
Mindeleff, Cosmos
Aboriginal Remains in Verde Valley, Arizona. - 81 s : ill.
= Sid. 179-261 i: 13th Annual Report of the Bureau of American Ethnology for the years 1891-1892. - Washington : BAE : Smithsonian Institution, 1896.
Mindeleff, Cosmos
Casa Grande Ruin. - 30 s. : ill.
= Sid. 289-319 i: 13th Annual Report of the Bureau of American Ethnology for the years 1891-1892. - Washington : BAE : Smithsonian Institution, 1896.
Prudden, Theophil Mitchell 1849-1924
On the great American plateau : wanderings among canyons and buttes, in the land of the cliff-dweller, and the Indian of to-day. - New York : Putnam, 1907. - 241 s. : ill.
SPANSK KOLONISATION
Prince, L. Bradford 1840-1922
Spanish Mission Churches of New Mexico. - Cedar Rapids, Ia : Torch press. - 1915. - 373 s. : ill.
ALLMÄNT
Hrdlicka, Ales
On the Stature of the Indians of the Southwest and of Northern Mexico. - 22 s. ill.
= Sid. 405-426 i: Putnam anniversary volume; 1909
Sydvästerns förhistoria
SYDVÄST Sydvästerns kronologi »
Morris, Earl H.
Preliminary account of the antiquities of the region between The Mancos and La Plata rivers in southwestern Colorado. - 51 p. Ill.
= Sid 155-206 i: 33 Annual report to the Bureau of American Ethnology to the Secretary or the Smithsonian Institution [for the years] 1911-1912. - Washington : Smithsonian Institution,1919. Accompanying papers.
SYDVÄSTERNS FÖRHISTORIA
Paleo-indiansk tradition (Paleoindian) 10.000 f kr - 7.500 f kr. Kända fyndplatser där storviltjägare lämnat spjutspetsar efter sig:
Clovis 11500-1100 f kr
Folsom 9000-800 f kr.
Arkaisk tid i Sydväst (Archaic Southwest) 6500 f kr - 200 e kr. Försörjningstypen är jakt och insamling även om jordbruket skymtar mot slutet av epoken. Ett par av de mest kända traditionerna är:
Cochisekulturen tidigare än 5000 f kr - 200 f kr. Cochisekulturen utvecklas
till slut till de tre kända traditionerna där åkerbruket spelar roll. De tidigaste fynden av jordbruk i regionen dateras till ca 2100 f kr.
1. Hohokam
2. Mogollon
Casas Grandes
3. Ancestral Puebloans (tidigare Anasazi) som förstås utvecklas till de historiska
puebloindianerna. (Ancestral Puebloan buildings)
Casa Grande Ruins
Men en annan kulturutveckling bidrog också till utvecklingen.:
Korgmakarna (Basketmakers) 7000 fkr 1500 f kr.
(Ytterligare traditioner som figurerar i sammanhanget är: San-Dieguito-Pinto 6500 f kr-200 e kr ; Oshara 5500 f kr-600 e kr ; Chihuahua 6000 f kr-250 e kr; Oasisameriakulturerna 3500 f kr-1300 e kr)
4. Hakatayan
Tidig Basketmaker 7000 f kr-1500 e kr.
Tidig Basketmaker II 1500 f kr-50 e kr.
Sen Basketmaker II 50 e kr-500 e kr.
Basketmaker III 500-750.
Pueblo I 750-900.
Pueblo II 900-1150
Pueblo IV 1350-1600
Pueblo V 1600-nutid
Cochisekulturen kallar vi alltså den jägare och samlarbefolkning som efterträdde istidens storviltjägare i Sydvästområdet. När jordbruket så småningom spreds från Mexico in över sydvästområdet utvecklades Cochise till Hohokam, Mogollon och Anasazi(Ancient Pueblo)-kulturerna. Med ”Hohokam” menar vi det förhistoriska folk som levde i Sonoraöken i centrala och södra Arizona. Ordet är från O’Odhamfolken (Pima och Papago) och betyder ”De som har försvunnit”. Namnet beskriver hur en kultur som var mästerlig på att få den torra öknen att växa genom konstbevattning. Under tiden 300 f kr tills dess då Hohokam bara försvinner kring 1450.
Mogollonfolket levde i bergen och öknarna i det vida området mellan Verde och Little Coloradofloderna i Arizona och Chihuahua (Mexico) i väst och Pecos River i New Mexico i öst. Kulturen är uppkallad efter Mogollonbrergen öster om San Franciscofloden. Åkerbruket kom inte att spela så stor roll för Mogollons som levde gott på insamling och jakt. Men trots detta blev de mot slutet av sin tusenåriga historia berömda för sin speciella Mimbreskeramik, kanske influerad av sina Ancient Pueblogrannar i norr, så producerade Mogollonfolket i Mimbresdalen mellan 900 och 1200 keramik som uttrycksfullt beskriver deras rika andliga liv.
Vi vet fortfarande inte vad som gjorde att Mogollonfolket med deras Mimbreskeramik började försvinna efter 1100-talet. En teori är att Mimbrenos som levde mellan Anasazipueblos i Chaco Canyon och det Mexikanska handelscentret Casas Grandes i Chihuahua på ett eller annat sätt assimilerdes med just Casas Grandeskulturen.
Ancient Pueblos (Anasazis) bosatte sig i Four Cornersregionen i Utah, Colorado, New Mexico och Arizona. Traditionen går tillbaka till tiden för kristi födelse, men det var inte förrän kring 1100 som stora centra utvecklades med handelsvägar som försåg Ancient pueblos med ständiga kontakter med omvärlden förmodligen även med Mexico.
Mesa Verde i väst och Chaco Canyon i öster var de viktigaste av dessa centra. Pueblo Bonito i Chaco Canyon vittnar om en begynnande civilisation som emellertid kring 1300 utmynnar i den pueblokultur som vi nu känner den.
VIKTIGARE KULTURER I NUTIDEN
Yumatalande folk som Havasupai, Yavapai, Walapai, Mohave, Quechan (Yuma), Maricopa, Cocopa m fl.
O’Odhamfolken, Akimel O’Odham (Pima), Tohono O’Odham (Papago)
Pueblofolken
Sydliga Athabasker: Apacher och Navajo.
ÖVRIGT
TOLTEKER I SYDVÄST ??
Gamblers House
Coppens, Philip
Wupatki : A Toltec outpost?
Hade Maya och Tolteker en koloni norrröver, så långt som in i Arizona? Indicier finns i gamla lämningar efter Hohokamkulturen där man t ex hittat bollplaner lika de centralamerikanska. Jfr. Wiki.
Området kring Wupatki blev en plats för kulturmöte mellan Anasazi i öster och norr, Hohokam i södker och Mogollon i sydost. Man kan ev tala om en ny kultur ibland kallad Hisatsinom som hade en kort livslängd ca 150 år.
Hopis hävdar att det var deras Björnklan som grundade Wupatki.
Fremont Culture Mer om Fremont. pdf. N
Nine Mile Canyon - Utah +
Petroglyps in Nine Mile Canyon
4. Hakatayan
Sydvästerns kronologi
« Sydvästerns förhistoria SYDVÄST Athabaskfolken - ”Nomaderna" »
1 e kr
Hohokamfolken införde åkerbruk med konstbevattning längs Salt River i Arizona.
100 e kr
Folk från Mesoamerika flyttade längs olika vägar mot Four Cornerslandet och skapade permanenta bosättningar. De skulle längre fram bli kända som Hohokam, Mogollon och Anasazi=Ancient Pueblo.
350
Hohokam grundar ett antal bosättningar längs Gila och Salt Riverflodernas avrinningsområden. Vad som nu kallas Snaketown i Pinal Conty, Arizona var en tidig Hohokhambosättning som var bebodd efter år 1100. Boplatsen inluderade långa kanalsystem, lerfiguriner, stenskålar med skulpterade ytor, turkosmosaiker (liknande hittas i Teotihucan) och arbetade musselskal som man handlat till sig från såväl Gulfkusten som Stilla Havskusten.
400
Tidig Anasazi=Ancient Pueblo-kultur framträder i norra Arizona och Four Cornersområdet. Alla boplatserna hade likartade karaktäristika: centraliserade bosättningar runt stora odlingar och envåningshus; flerrumsbyggnader. Odlingarna gav två skördar om året och man odlade majs, bönor och bomull. Man använde kanaler för bevattning och man visste hur man hittade grundvatten genom att gräva källor.
[400-talet Romerska riket.
410 intar Alarik Rom. Början på det romerska rikets upplösning]
500
Hohokam började bygga bollplaner, stora ovala anläggningar liknande dem man finner i Mesoamerika. Bollspel med gummiboll.
[600 Oklahoma, Spiro.
De första permanenta bosättningarna vid Red River, Spiro Oklahoma. Red River flyter från Louisiana in i Arkansas och utgör gräns mellan Oklahoma och Texas. Tidiga folk tillhörande Mississippikulturen utvecklade bosättningen vid Spiro. Man byggde storstilade avhuggna pyramider av jord kring ceremonitorg. Deras gravhögar hittas innehållande skulpturer, textilier och ornamentik. Deras ättlingar är Caddofolken och träffades på av DeSoto och hans efterträdare Luis de Moscoso.]
[750-800 Mexiko
Teotohuacankulturen som existerat väl f kr går under. Invaderat och lagt i ruiner.
Cahokiakulturen i Illionois växer sig starkare tillsammans med andra centra uppförda av vad som kallats ”Temple Mound Builders”, högbyggarna i Mississippidalen.]
750
Hohokams område sträcker sig från centrala Arizona up längs Verde och Auga Friafloderna så långt norrut som till Flagstaff. De fortsätter utveckla sin kultur tillemot 1300. Deras nutida ättlingar anses vara Pimaindianerna.
[800 Mesoamerika
Tula växter fram som Toltekernas huvudstad i Mexico, belägen vid floderna Rio Rosas och Rio Tula 5 mil norr om nuvarande Mexiko City. Blir en slags bro mellan Teotihuacan och de kommande Aztekerna. ]
800
Mogollonkulturen i Arizona börjar producera Mimbreskeramik, en högkvalitativ kermaik med elgant svart på vitt design.
825-1000
Athabasktalande folk från Alaska uppenbarar sig på Nordamerikanska Nordvästkusen och i Sydvästern. Eventuellt startade deras migration söderöver p g a vulkanutbrott i Alaska som skapade betydande klimatförändringar där och i norra Canada. Folken som gick mot sydväst är anfäder till Apacher och Navajo. De bosatte sig nära Ancient Pueblos.
[900-1250
Mississippikulturens bosättningscentra når sin högsta utveckling.] Toltekisk inflytande misstänks såväl bland Hohokam som i Cahokia. Toltekernas hvudstad plundrades av Chichimekerna 1110-1158.
919
Ancient Pueblo : Chaco Canyon. Takstolpar höggs till Pueblo Bonito. Pueblo Bonito anses vara en höjdpunkt i indiansk ariktektur och konstruerades i flera olika faser av Ancient Pueblos. Man byggde av sandstensblock överdrag med lerklining. Pueblo Bonito stod till en början som trevåningskomplex och innehöll över 100 rum. 1019 inleds en andra fas som fullbordades 1067. Det lär ha behövts tusentals arbetare för att klara bygget. Sju andra pueblos byggdes samtidigt i området.
1073
Ancient Pueblofolk börjar konstruera pueblos i Mesa Verde i sydvästra Colorado.
1110-1158
Mesa Verdekulturen når en höjdpunkt och sin största befolkning. Den största av boningarna kallat Cliff Palace, innehåll omkring 220 rum och 23 kivas och skall ha bebotts av 350 personer.
1119-1180
Chaco Canyon. Man bygger ett utvecklat system av vägar. Över 70 andra boplatser av samma typ som Pueblo Bonito, somliga 15 mil (100 miles) avlägsna länkas genom dessa samman.
1200
Hohokamfolk bygger Great House vid Casa Grande, Arizona i Pubeloindiansk stil. Efter 1300 ser vi emellertid inget mer av Hohokamkulturen och folket anses leva kvar som Pimaindianerna.
1300
Mesa Verde överges och invånarna flyttar till nuvarande Hopi / Zuni området, men också till Rio Grandetrakterna. Vid tiden före Coronados invasion 1540 fanns det över 100 pueblos i Rio Grandeområdet.
[1325
Året då Aztekernas Tenochtitlan grundläggs.]
1398
Casa Grande, den sista stora Hohokambosättningen förstörs av Apacher.
[1492
Columbus återupptäcker Amerika.]
[1519-1521 Mexiko.
Herando Corés och 400 spanjorer landstiger på Yucatans kust. Början till Azekernas undergång.
1528-1536
Cabeza de Vaca överlever den spanska Narvaezexpeditionen från sydöst genom Texas för att slutligen nå de spanska kolonierna i Mexico 1536. Med sig har de myten om Cibolas sju städer av guld, en berättelse och föreställning som föranledde Coronados expedition in i New Mexico 1539 för att leta efter guldstäderna.
1539
Året för Coronados expedition in i pueblolandet på jakt efter Cibolas städer av guld. Zuniindianerna dödar Estevanico en svart slav och en av tre överlevare från Narvaezexpeditionen, och nu sänd att utforska landet åt Coronado. Med sig hade en fransiskansk präst, Marcos de Niza, som återvänder till Mexico City med budskapet att pueblos hade rikedomar som överträffade såväl Azekernas som Inkas. Coronado utrustar förstås genast en expedition.
1540
Francisco Vasquez de Coronado gavs tillstånd av spanska kronan att utforska amerikanska sydvästern med mål att hitta de sju guldstäderna. När Coronado först stötte på Zuni i Arizona strödde dessa ut majsmjöl som en linje Coronado inte fick överträda. Givetvis invaderades pueblon och efter hårda strider besegrades Zuni.
Coronado stöter på Hopipueblon Awatovi som spanjorerna tror bebos av 20.000 invånare fint klädda i bomull. Hopis sänder Coronado vidare mot Grand Canyon. Coronados löjtnant de Cardenas var den förste vite man som såg Grand Canyon. Coronados expedition följer en rutt som går mot pueblos vid Rio Grande. Sedan luras han vidare av en pawneeguide, sägs det som medvetet lurade honom att tåga i cirkel genom de öde prärierna i Kansas. När Coronado begrep att det inte fanns några guldstäder dödade han guiden och återvände till Mexico. I pueblobyarna lämnade spanjorerna efter sig hästar och får, vilket var början till ylletillverkning och användandet av vävstolar.
1590-1598
Puebloindianerna vid Rio Grande invaderas av spanjorer från Mexiko. Juan de Onate utsågs till spansk guvernör över New Mexiko. Apache och pueblofolk drev undan spanjorerna, men 1598 etableradede trots allt en koloni i San Juan Pueblo i norra New Mexiko. Onate genomförde flera expeditoner bland Rio Grandepueblos.
1599
Acomapueblos gör motstånd mot Juan de Zaldivar. Spansk seger över Acoma slutar med pueblos underkastelse under spanskt välde. 800 Acomamän dödades. Zaldivars metoder mot indianerna var horribla och omänskliga och usträcktes till andra pueblos. Två besökande hopis fick sina högerhänder avhuggna, kvinnor mellan 12 och 25 år skickades till slavarbete i spanjorernas huvudstad San Juan. Alla män över 14 år stympades. På torgen i fler pueblos fick män över 12 år en fot avhuggen. Senare blev den ansvarige trots allt ställd inför rätta för överdriven grymhet.
1600
Juan Onate koloniserar New Mexiko för spaniens räkning och inför det för Sydamerika vanliga encomienda systemet, där indianerna hölls i beroendeställning till spanska godsägare och avkrävdes skatt.
Spanjorerna kidnappar såväl Apacher, Navajos och Utes för att skaffa sig slavarbetare och tjänstefolk.
1609
Spanien utser Santa Fe som ny huvudstad i provinsen New Mexico. Man delar ut förläningar till spanjorer runt huvudstaden och uppmuntrar till etablerandet av katolska missioner i puebloerna. Stridigheter mellan spanjorer, pueblos och Navajos fortsätter. Framförallt Navajos råkar illa ut i den slavhandel som spanjorerna uppmuntrar till. Det är förstås kvinnor och barn som råkar mest illa ut. Den här slavhandeln lär inte ha upphört förrän kring år 1900.
1680
Pueblorevolten